Inget undantag för idéburna offentliga partnerskap i upphandlingslagstiftningen

Konkurrensverket ser positivt på att det skapas bättre förutsättningar för idéburna organisationer att erbjuda olika slags välfärdstjänster, men avstyrker utredningens förslag om reserverade kontrakt eftersom det inte är tillräckligt utrett om förslagen är förenliga med EU-rättens bestämmelser om bland annat fri rörlighet av tjänster och icke-diskriminering.

Konkurrensverket avstyrker även förslaget om att grundläggande EU-rättsliga principer om bland annat likabehandling och icke-diskriminering inte ska gälla för vissa valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV).

De flesta leverantörerna i de LOV-system som finns idag är privata vinstdrivande företag, och ett generellt undantag från de EU-rättsliga principerna skulle komma att gälla även dem. Konkurrensverket menar att förslaget riskerar att skapa stort utrymme för godtycke vid tilldelning och uppföljning av kontrakt. Risken för korruption kan också öka om myndigheter inte längre behöver behandla företag på ett likvärdigt sätt.

I remissyttrandet framhåller Konkurrensverket att ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan omfattas av upphandlingsplikt. I bedömningen om ett avtal uppfyller kriterierna för ett offentligt kontrakt ska ingen hänsyn tas om leverantören är idéburen, offentlig eller kommersiell.

– Att det finns en mångfald av leverantörer och utförare till offentlig sektor är positivt. Det stimulerar konkurrensen och ger medborgarna större valfrihet. Samtidigt är det viktigt att understryka att IOP-samarbeten kan omfattas av upphandlingsplikt. Det visar bland annat en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i mars i år i ett ärende där Konkurrensverket hade ansökt om upphandlingsskadeavgift, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Konkurrensverket påpekar också att de kommuner och regioner som överlämnar skötseln av välfärdstjänster till privata utförare, inklusive idéburna, måste försäkra sig om att verksamheten bedrivs med önskad kvalitet. Möjligheterna att överlämna välfärdsverksamhet utan tydliga avtal och en ändamålsenlig uppföljning bör därför vara små.

Läs yttrandet, dnr 17/2020