Avtal, pris och betalningar – här är ett axplock av höstens frågor

Som vi skrev om i förra nyhetsbrevet har vi under hösten fått ett stort antal frågor med anledning av lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) samt det bakomliggande UTP-direktivet. Och det har ju inte bara handlat om julgranar, syltburkar och ister, som Joakim Palm, föredragande jurist på enheten för otillbörliga handelsmetoder skrev om i decembernumret. Den här månaden har vi därför bett honom fortsätta inblicken i vilka typer av frågor som har kommit in. Den här gången kommer det att handla om enskilda regler och hur man tolkar dem.

Måste alla avtal vara skriftliga?

Svaret på den frågan är nej – köpare och leverantörer behöver inte vara oroliga för att muntliga avtal skulle vara ogiltiga eller annars i strid med LOH. LOH ger däremot leverantören rätt att begära skriftlig bekräftelse av villkoren i ett avtal. Köparens underlåtelse att efterkomma en sådan begäran klassas som en otillbörlig handelsmetod. Det går alltså att säga att LOH medför ett latent skriftlighetskrav som kan förverkligas på leverantörens initiativ.

Betalning inom 30 dagar från leveransdagen?

Gäller den regeln trots att köparen och leverantören har avtalat om en längre betalningsfrist? Svaret på den frågan är att LOH är en tvingande lagstiftning som köpare måste förhålla sig till oavsett vad som avtalats med leverantören. Svaret är alltså ja. Det finns inte heller utrymme för att på leverantörens initiativ avtala om en längre betalningsfrist. LOH skiljer sig alltså från exempelvis köplagen, en dispositiv lag som bara gäller så länge parterna inte kommer överens om annat.

Avbeställning, 30 dagar innan vadå?

Hur ska kravet på minst 30 dagars varsel vid avbeställningar beräknas? Även om det inte framgår direkt av lagtexten så står det klart av direktivet och LOH:s förarbeten att fristen räknas bakåt från leveranstidpunkten. Bakgrunden till regeln är att leverantörerna inte ska behöva stå den ekonomiska risk det innebär att med kort varsel behöva hitta en ny köpare till produkter som i detta skede kanske riskerar att bli inkuranta. Det kan också vara bra att känna till att särskilda föreskrifter gäller för köpare som driver restaurang, annat serveringsställe eller cateringverksamhet. För dessa köpare gäller att en avbeställning ska ske med minst fem dagars varsel.

Men priset då?

Kan Konkurrensverket ingripa när en leverantör anser sig få ett oskäligt lågt pris? Svaret är att LOH inte medför någon behörighet för oss att ingripa mot priset som sådant. Köparens genomdrivande av ensidiga ändringar av villkor beträffande betalning eller pris är dock en otillbörlig handelsmetod som faller inom ramen för Konkurrensverkets tillsyn. Så är också fallet om en köpare kräver betalning, till exempel genom prisavdrag, för varor som försämrats eller förlorats i köparens lokaler eller annars efter att den köprättsliga risken övergått till köparen. Detta under förutsättning att försämringen eller förlusten inte orsakats av leverantörens fel eller försummelse.

Och egna varumärken?

Har LOH någon påverkan på dagligvaruhandelns bruk av egna märkesvaror? Svaret är att LOH inte utgör ett hinder för bruket av egna märkesvaror.

Vad gäller i frågan om stor leverantör kontra mindre köpare?

Många har undrat om större leverantörer skyddas mot mindre köpare. Så är fallet givet att köparen eller leverantören är etablerad i Sverige och att köparen har en årsomsättning över två miljoner euro. Myndigheter och därmed jämställda församlingar eller organ omfattas av lagen utan något krav på omsättning.

Till slut, hur fungerar det med import och export?

Många frågor har handlat om vad som gäller vid gränsöverskridande handel när motparten finns i ett annat EU-land respektive i ett tredjeland. Vad gäller den första frågan så är svaret att båda EU-länders regelverk gäller parallellt. Av effektivitetsskäl lär Konkurrensverket emellertid inledningsvis fokusera på ärenden där köparen är etablerad i Sverige. LOH medför inte någon behörighet för Konkurrensverket att bedriva myndighetsutövning i annan stat. Som tidigare framgått gäller LOH även när leverantören eller köparen är baserad i ett land som inte är medlem i EU, det räcker med att antingen köparen eller leverantören är etablerad i Sverige för att LOH ska gälla.

Ta del av Joakim Palms artikel från december 2021 om jordbrukspolitik, livsmedel och julgranar