ÄRENDE:

SAMMANF:

1999-04-28

 _____________________________

Konkurrensverket vidtar inte någon åtgärd med stöd av konkurrenslagen (1993:20).

1. Konkurrensverket har uppmärksammats på att den ersättningsmodell som STIM tillämpar vid prissättning av framföranderättigheter till upphovsrättsligt skyddad musik i TV i vissa fall begränsar konkurrensen på ett sätt som kan strida mot konkurrenslagen (1993:20), KL.
2. Konkurrensverket har i ärendet valt att avgränsa prövningen till frågan om den tariff som STIM tillämpar gentemot främst utländska kanaler, den s.k. minimitariffen, utgör ett missbruk av dominerande ställning enligt 19 § KL.

Bakgrund

Parten

3. STIM är en ekonomisk förening som förvaltar kompositörers, textförfattares och musikförlags ekonomiska rättigheter när musik spelas offentligt eller spelas in. STIM har drygt 30 000 anslutna kompositörer, bearbetare, textförfattare och musikförlag.

Branschförhållanden

4. STIM är den svenska länken i en världsomspännande kedja av upphovsrättsorganisationer som bevakar upphovsmäns ekonomiska rätt enligt upphovsrättslagen. Baserat på internationella överenskommelser mellan stater och ömsesidiga avtal mellan sällskap bevakas i varje land både inhemsk och utländsk musik. I och med anslutningen till STIM överlåter rättighetsinnehavaren sin lagliga rätt till ersättning vid offentligt framförande, inspelning och mångfaldigande till STIM. STIM förbinder sig i anslutningskontraktet att se till att den som spelar musik offentligt eller spelar in musik skall ha tillstånd (licens) och betala en ekonomisk ersättning som STIM sedan fördelar och avräknar till den eller dem som äger rätten till musiken. STIM licensierar all musik kollektivt till svenska musikanvändare och fördelar ersättningen individuellt till rättighetsinnehavarna - både svenska och utländska. Det innebär att den som vill använda musik exempelvis i sin restaurang, i sin butik eller på sitt diskotek kan genom avtal med STIM få tillgång till musikverk. STIM ser därefter till att musikens rättighetsinnehavare får ersättning för användningen.

Förfarandet

5. STIM:s ersättningsmodell för framföranderättigheter till upphovsrättsligt skyddad musik i TV är främst uppbyggd av två olika tariffer. En huvudtariff som utgörs av en s.k. stafflad royaltyskala och en minimitariff.
6. Minimitariffen har följande utseende:

Typ Musikandel STIM-ersättning
Anslutna hushåll/år

Sport & Nyhetskanal 0 – 10 % 0,50 kr
Underhållningskanal 11 – 40 % 1,50 kr
Musiktätkanal 41 – 75 % 2,00 kr
Renodlad musikkanal 76 – 100 % 2,50 kr

7. Huvudtariffen tillämpas så länge den ger STIM en högre ersättning än minimitariffen. Skulle ersättningen till STIM bli lägre vid tillämpning av huvudtariffen jämfört med minimitariffen, tillämpas således minimitariffen. STIM:s målsättning när det gäller att utarbeta lämpliga komplement till huvudtariffen har varit att det sammanlagda tariffsystemet skall kunna tillämpas fullt ut på alla kanaler oavsett inriktning, nationalitet eller spridningssätt.

rättslig bedömning

8. Enligt 19 § KL är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden förbjudet. Som exempel på vad sådant missbruk kan bestå i nämns i bestämmelsen bl.a. att begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna (19 § 2 st. 2 p.) och att tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel (19 § 2 st. 3 p.).

Relevant marknad

9. För att kunna avgöra om STIM har en dominerande ställning måste först den relevanta marknaden avgränsas. Det sker genom fastställande av den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden. Syftet med att avgränsa såväl produktmarknad som geografisk marknad är att kartlägga det berörda företagets faktiska konkurrenter, dvs. vilka företag som utgör alternativa leverantörer för det berörda företagets kunder.
10. Den relevanta produktmarknaden omfattar bl.a. alla produkter som på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen av köparna betraktas som utbytbara. En avgränsning av området för vilka produkter som skall betraktas som utbytbara kan ske genom en analys av produktens egenskaper och dess avsedda användning. Av betydelse i detta sammanhang är bl.a. hur kunderna värderar olika produkters egenskaper och innehåll.
11. Den relevanta produktmarknaden i detta fall utgörs av det som TV-bolagen efterfrågar hos STIM, nämligen framföranderättigheter till upphovsrättsligt skyddad musik i TV.
12. Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren (jfr MD 1998:3).
13. Ifrågavarande prövning rör framföranderättigheter till upphovsrättsligt skyddad musik i TV i Sverige. Den geografiska marknaden bör därför bestämmas till motsvarande område, dvs. Sverige.

Dominerande ställning

14. STIM har en faktisk monopolställning på marknaden för framföranderättigheter till upphovsrättsligt skyddad musik i TV i Sverige och har följaktligen en dominerande ställning på denna marknad.
15. Även Marknadsdomstolen (MD) har i dom den 16 april 1998 (MD 1998:5) funnit att STIM har en dominerande ställning på den i ärendet relevanta marknaden.

Missbruk

16. Ett TV-bolag eller kabelbolag som debiteras enligt minimitariffen betalar enligt en taxa som bestäms av mängden spelad musik och antal anslutna hushåll (se punkt 6).
17. MD anförde i sin ovan nämnda dom att det ankommer enligt allmänna avtalsrättsliga principer på STIM och den som önskar komma i åtnjutande av rätten att framföra upphovsrättsligt skyddad musik att komma överens om den ersättning som skall utgå för framföranderätten. Parterna har härvid frihet att bestämma såväl enligt vilka grunder ersättning skall utgå som ersättningsbeloppens storlek. För den i det målet aktuella tariffen hade mätbara förhållanden som musikmängd, potentiellt tittande/täcknings-grad och faktiskt tittande lagts till grund för beräkningen. MD anförde vidare att den i målet bedömda ersättningsmodellen var ett sätt att värdera den tillhandahållna produkten. De faktorer som ingick i modellen fick dock enligt MD inte ges en innebörd som gjorde att tillämpningen av modellen fick en konkurrenssnedvridande effekt.
18. Vid bedömningen av om en prisdifferentiering mellan olika kunder skall anses vara diskriminerande är principen om pris efter prestation vägledande. Den innebär att skilda priser kan vara diskriminerande endast om det inte finns någon objektiv grund för skillnaden. I tidigare beslut från Konkurrensverket rörande STIM:s ersättningsprinciper (bl.a. dnr 1302/96 och 712/94) har verket funnit att de faktorer som bör ha betydelse och som är både objektiva och mätbara är främst följande:
    - Mängden sänd musik, dvs. antalet musikminuter som en TV-kanal sänder
    - TV-kanalens räckvidd, potentiellt tittande
    - Faktiskt tittande
    - Kostnader för STIM för att tillhandahålla de olika TV-bolagen musik
19. Det är inte Konkurrensverkets uppgift att ta ställning till exakt hur en tariff skall vara konstruerad. Det torde vara förenat med mycket stora svårigheter att konstruera en tariff som är helt rättvis för alla TV-bolag. Vissa förenklingar i beräkningsmodellen måste därför STIM tillåtas när man utformar sitt tariffsystem.
20. STIM har anfört att de grundläggande skälen till att man tillämpar minimitariffer är att upphovsmännen alltid skall vara tillförsäkrade en lägsta ersättning för tillgängliggörandet av sina verk samt att STIM alltid skall erhålla täckning för sina kostnader. Tariffen är emellertid endast viktad efter antal anslutna hushåll och musikmängd. Den parameter som "saknas" i minimitariffen, av de som kriterier Konkurrensverket anser bör beaktas, är faktiskt tittande. Enligt kontakter som Konkurrensverket haft med s.k. mediamätningsinstitut är mätningar av faktiskt tittande på kanaler med få tittare möjliga och också förekommande i praktiken.
21. Den av STIM tillämpade minimitariffen innebär att en kanal med lågt faktiskt tittande alltid betalar avsevärt mera för framföranderätten till upphovsrättsligt skyddad musik per "tittad" musikminut än en kanal med högt faktiskt tittande. Genom att minimitariffen inte tar någon hänsyn alls till det faktiska tittandet är den därigenom missgynnande för TV-bolag med lågt faktiskt tittande till förmån för TV-bolag med högt faktiskt tittande. Minimitariffen alltså är inte konkurrensneutral utan kan vara diskriminerande i den mening som avses i 19 § 2 st. 3 p. KL. Minimitariffen kan av samma skäl också innebära ett etableringshinder och därför utgöra missbruk enligt 19 § 2 st. 2 p. KL.
22. STIM har emellertid förklarat att man kommer att upphöra med den nuvarande minimitariffen under maj månad 1999. En ny minimitariff som också tar hänsyn till uppmätt faktiskt tittande kommer att införas under samma månad. Konkurrensverket nöjer sig i förevarande fall med detta och vidtar därför inga ytterligare åtgärder i ärendet.
23. Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 23 § första stycket KL, får MD enligt andra stycket samma paragraf göra det på talan av ett företag som berörs av den påtalade överträdelsen.

Detta beslut har fattats av rättschefen Kenny Carlsson. Föredragande har varit Monica Gustafson. I den slutliga handläggningen har också konkurrensrådet Ulf Malmström deltagit.