BESLUT
			1999-06-07
			Dnr 951/1998
PART
Telia AB, org.nr 556103-4249, 123 86 FARSTA
Saken
Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning avseende erbjudande för mobila teletjänster
_____________________________
Beslut
Konkurrensverket vidtar ingen åtgärd med stöd av konkurrenslagen (1993:20)

ifrågasatt konkurrensbegränsning

1. Konkurrensverket har uppmärksammats på att det erbjudande som Telia AB genom sitt dotterbolag Telia Mobile AB tillämpar gentemot NMT 900-abonnenter begränsar konkurrensen på ett sätt som kan strida mot konkurrenslagen (1993:20), KL.
2. Det ifrågasatta erbjudandet innebär att NMT 900-kunder vid övergång till GSM-abonnemang hos Telia dels tillgodoförs samtalstid motsvarande den samtalspott som fanns på kundens tidigare NMT 900-abonnemang då detta upphörde, dels erhåller fri vidarekoppling av sitt uppsagda NMT-nummer till ett GSM-nummer hos Telia. För det fall NMT 900-kunden väljer någon annan mobiloperatör än Telia lämnas inte nämnda erbjudande.
3. Europolitan AB har i skrivelser till Konkurrensverket uppgett bl.a. följande. NMT 900-kundernas möjlighet att behålla sina samtalspotter från NMT 900-abonnemanget när kunderna byter till GSM-abonnemang hos Telia får en trohetskapande effekt som knyter NMT 900-kunderna till Telia och i motsvarande grad utestänger konkurrerande GSM-operatörer. Telia utnyttjar på detta sätt sin dominerande ställning på NMT-marknaden för att stärka sin ställning på GSM-marknaden.

Företaget

4. Telia är alltjämt den största teleoperatören i Sverige och bedriver verksamhet inom samtliga områden för mobila teletjänster. Teliakoncernens organisationsstruktur har förändrats under de senaste åren. Koncernens verksamhet omfattar sedan den 1 april 1998 åtta affärsområden – Nät, Publik Kommunikation, Företagskommunikation, Mobil Kommunikation, System och Service, Info Media samt Financial Services och International.
5. Mobil Kommunikation ansvarar för mobila telekommunikationstjänster och de mobila näten. Mobila teletjänster tillhandahölls tidigare av Telia Mobitel AB. Från och med år 1997 har själva bolaget Telia Mobitel upphört och istället omvandlats till mobilnätsbolaget, Telia Mobile AB. Telia Mobile är ett helägt dotterbolag till Telia och starkt integrerat i koncernens verksamhet. Bolagets funktion är att producera och tillhandahålla mobila teletjänster. Försäljningen av mobilteleabonnemang till slutkund sköts sedan av olika marknadsbolag inom Teliakoncernen.

Bakgrund

6. Förutom Telia finns i allt väsentligt två verksamma operatörer som erbjuder mobila teletjänster i Sverige; Tele2 AB och Europolitan AB.

Tele2

7. Vid årsskiftet 1997/98 integrerades verksamheten avseende mobila teletjänster i Tele2 och Comviq GSM till Tele2 AB. Bolaget är ett helägt dotterbolag till NetCom Systems AB. I den följande framställningen avses med namnet Tele2 såväl varumärket Comviq GSM som Tele2.

Europolitan

8. Europolitan är ett helägt dotterbolag till Europolitan Holding AB. Bakom Europolitan står två av världens största mobilteleoperatörer, nämligen det amerikanska företaget AirTouch Communications och det brittiska företaget Vodafone.

Utvecklingen på marknaden för mobila teletjänster
(Redogörelsen nedan har i betydande del hämtats från rapporten Marknaden för telekommunikation i Sverige 1997 som utförts av AB Stelacon på uppdrag av Post- och telestyrelsen (PTS).)

9. Den svenska marknaden för mobila teletjänster har under den senare hälften av 1990-talet haft en stor tillväxt. Omsättningen på denna marknad uppgick till 8,4 miljarder kronor år 1997, vilket kan jämföras med 4,3 miljarder kr under 1994.
10. Telia är den ende operatören som driver och erbjuder mobila teletjänster baserade på analoga nät, NMT 450 och NMT 900. NMT 450 och 900 togs i bruk år 1981 respektive år 1986. Beteckningarna anger att radiofrekvenserna ligger i närheten av 450 respektive 900 MHz.
11. För de analoga NMT-systemen har antalet abonnemang minskat under senare år. Under 1994 svarade NMT för ca 70 procent av det totala antalet mobilabonnemang, medan motsvarande andel under 1997 var 24 procent. Vid årskiftet 1997/98 uppgick det totala antalet NMT-abonnemang till drygt 750 000.
12. Av NMT-abonnemangen fördelade sig 213 000 på NMT 450 och 542 000 på NMT 900 vid årskiftet 1997/98, vilket kan jämföras med 240 000 på NMT 450 och 681 000 på NMT 900 vid utgången av 1996.
13. Telia, Tele2 och Europolitan driver varsitt GSM 900-nät. GSM är ett europeiskt mobiltelefonisystem som baseras på digital teknik. Operatörerna har även börjat marknadsföra DCS 1800-nät, dock ännu i begränsad omfattning. DCS 1800 är en standard som grundas på samma teknik som GSM men använder ett annat frekvensband.
14. Antalet GSM-abonnemang har ökat kraftigt för samtliga mobiloperatörer i Sverige och det totala antalet GSM-abonnemang (inkl kontantkort) kan vid årskiftet 1997/98 beräknas ha uppgått till ca 2,4 miljoner. Vid nämnda tidpunkt svarade Telia för omkring 50 procent av det totala antalet GSM-abonnemang. Andelen för Tele2 och Europolitan har uppskattats till ca 30 respektive ca 20 procent.

Abonnemangsformer

15. På mobiltelemarknaden erbjuder de tre operatörerna ett flertal olika abonnemangsformer åt både privatpersoner och företag. Ett exempel är en abonnemangsform som innebär att det i den periodiska avgiften per månad ingår samtalstid till ett motsvarande värde. Det är inte ovanligt att abonnenter kan ha en ackumulerad samtalspott på flera tusen kronor.
16. Vad avser Telia erbjuds både NMT- och GSM-abonnenter en sådan konstruktion inom abonnemanget "Mobitel Pott". I denna utgår en periodisk avgift som uppgår till 150 kr per månad. Om kunden inte ringer för detta belopp under månaden sparas återstoden ien s.k. samtalspott. Vid avslutat abonnemang hos Telia återbetalas inte samtalspotten utan abonnenten går miste om hela beloppet (Enligt uppgifter från Telia.).
17. En abonnemangsform som enbart erbjuds inom GSM-systemet är kontantkortet. Kortet fungerar som ett vanligt telefonkort, dvs. kunden köper ett kort som innebär att man kan ringa för ett visst belopp. När beloppet utnyttjats kan kortet laddas med ytterligare medel. Kunden erhåller även ett telefonnummer så att samtal kan tas emot.
18. Kortet går att använda i samtliga GSM-telefoner. Gemensamt för kontantkort är dock att de för närvarande saknar möjlighet till internationell roaming och således inte går att använda i utländska GSM-nät. Vidare erbjuds normalt ett begränsat utbud av tjänster. Kontantkortet är ett sätt för mobilteleoperatörerna att nå nya kundgrupper och dessutom skapa en andrahandsmarknad för "gamla" telefoner.
19. Telia lanserade ett kontantkort, Mobitel Refill, under första halvåret 1998. Tele2 lanserade motsvarande kort, Comviq Kontant, i mars 1997 medan Europolitan lanserade ett kontantkort under namnet Easy i november samma år.

Skillnader i tjänsteinnehåll mellan NMT- och GSM systemen

20. Tjänsteinnehållet i GSM-systemet är avsevärt högre än i NMT-systemen. Exempel på tjänster som finns i GSM men inte i NMT är nummerpresentation och samtal väntar. Nummerpresentation innebär att man kan "se vem som ringer" genom att numret visas i GSM-telefonens display.
21. Förutom olika slag av teletjänster finns även ett brett utbud av mervärdestjänster såsom vidarekoppling, medflyttning samt fax- och röstbrevlådor. Inom ramen för GSM-systemet sker en betydande utveckling av mervärdestjänster, bl.a. datakommunikation och olika slag av informationstjänster. Exempel på sådana tjänster är olika internetaccesser, vidareutveckling av meddelandehantering, s.k. unified messaging, och utökning av informationstjänster, t.ex. SMS-baserade mervärdestjänster. Ett problem med vidareutvecklingen av nya tjänster är den låga hastigheten i GSM-nätet. Genom utbyggnaden av DCS 1800-nätet har dock möjligheterna förbättrats till utveckling av nya tjänster för GSM-operatörerna. Enligt ett flertal uppskattningar kan en tredjedel av intäkterna från mobiltelenäten komma att utgöras av datakommunikation.
22. En annan tjänst som såväl Tele2 som Europolitan erbjuder sina GSM-kunder är att kunden kan hyra mobiltelefoner som kan utnyttjas i USA samtidigt som kunden använder sitt eget SIM-kort.

RÄTTSLIG bedömning

23. Enligt 19 § KL är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden förbjudet. Konkurrensverket prövning i detta ärende avser huruvida det av Telia till NMT 900-abonnenter lämnade erbjudandet avseende tillgodoförande av samtalstid samt fri vidarekoppling vid övergång till GSM-abonnemang hos Telia är att anse som missbruk av dominerande ställning i strid mot förbudet i 19 § KL. Det har i ärendet inte framkommit någonting som tyder på att erbjudandet omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i 6 § KL.

Relevant marknad

24. Den relevanta marknaden avgränsas genom en bestämning av produktmarknaden och den geografiska marknaden. Den relevanta produktmarknaden omfattar de produkter som köparen anser vara utbytbara. När den relevanta produktmarknaden identifieras kan även utbytbarhet från utbudssidan beaktas. Den geografiska marknaden omfattar det område där de berörda företagen huvudsakligen tillhandahåller produkterna eller tjänsterna, inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.
25. Konkurrensverket har tidigare, i ett ärende som avsåg Telias (genom Telia Mobitel AB) erbjudanden av rabatter (dnr 63/94), bedömt frågan huruvida NMT 450- och NMT 900-systemen respektive GSM-systemet utgjorde två skilda produktmarknader. Verket framhöll bl.a. att NMT 450- och NMT 900-systemen hade en väl utbyggd geografisk täckning, s.k. yttäckning, i Sverige och att GSM-systemet vid tidpunkten för beslutet hade en sämre yttäckning i landet. Mot bakgrund av bl.a. angivna omständighet gjorde Konkurrensverket bedömningen att NMT och GSM endast var utbytbara i begränsad omfattning och därför skulle anses utgöra två skilda produktmarknader. Konkurrensverket ansåg även att Telias erbjudanden innebar att Telia utnyttjade sin dominerande ställning på NMT-marknaden för att stärka sin ställning på GSM-marknaden. Under juni 1996 fattade verket ett beslut som innebar att Telia ålades att upphöra med att erbjuda gemensamma rabatter för NMT- och GSM-abonnemang. Telia överklagade beslutet till Stockholms tingsrätt som i juni 1998 fastställde verkets beslut (Ä-94-96). Därefter har Telia överklagat tingsrättens beslut till Marknadsdomstolen.
26. Telia har i aktuellt ärende, liksom i sitt överklagande av de ovan nämnda besluten, hävdat att NMT 900- och GSM-systemen tillhör samma marknad på grund av främst följande omständigheter. Skillnaden i yttäckning mellan NMT 900 och GSM-näten är numera mycket liten. Telias olika mobilteleabonnemang för NMT och GSM marknadsförs gemensamt under varumärket Mobitel. Prissättningen av mobilteletjänsterna i respektive system är också densamma. Dessutom visar NMT 900-kundernas intresse av förevarande erbjudande att NMT 900 och GSM tillgodoser i allt väsentligt samma behov. Fördelarna inom GSM har inneburit att NMT 900-baserade tjänster är utsatta för ett effektivt konkurrenstryck från GSM.
27. I ärendet uppkommer således frågan om den fortsatta tekniska utvecklingen och utbyggnaden av GSM-systemet bör föranleda att GSM och NMT 900 skall anses utgöra substitut och därför anses ingå i samma relevanta produktmarknad. GSM-nätet, som togs i bruk år 1992, har under en följd av år successivt byggts ut. Utbyggnaden har inneburit att GSM-systemet – även om det mellan de olika operatörernas system förekommer vissa variationer i fråga om graden av yttäckning – nu i allt väsentligt har en motsvarande yttäckning som NMT 900-systemet. Vidare har den snabba utvecklingen inom GSM-systemet fört med sig att GSM erbjuder motsvarande och i många fall även mer utvecklade tjänster än vad som erbjuds inom NMT 900-systemet.
28. Av utredningen framgår att antalet NMT 900-abonnemang har minskat under perioden 1994-12-31 – 1997-12-31, medan antalet GSM-abonnemang under samma period har ökat i stor omfattning. Totalt utgjorde NMT-abonnemang mer än två tredjedelar av samtliga abonnemang vid utgången av 1994, men mindre än en fjärdedel vid utgången av 1997. Utredningen visar också att sedan Telia meddelat att NMT 900-systemet skall avvecklas vid utgången av år 2000 har det skett en kraftig minskning av antalet abonnemang inom detta system.
29. Utvecklingen inom GSM-systemet har således inneburit att NMT 900 är utsatt för ett starkt konkurrenstryck från GSM. Utredningen visar att det förekom en betydande överströmning av NMT 900-kunder till GSM-systemet även innan Telia lämnade det i ärendet aktuella erbjudandet. NMT 900-kunderna betraktar således numera de mobila teletjänsterna inom NMT 900 som utbytbara mot GSM. Däremot sker ingen överströmning av kunder från GSM till NMT 900
30. Slutsatsen blir därför att NMT 900- respektive GSM-systemet numera får anses utgöra samma relevanta produktmarknad. Det finns dock skäl som talar för att NMT 450 fortfarande skall anses utgöra en särskild produktmarknad.
31. Såväl NMT 900- som GSM-baserade mobilteletjänster marknadsförs över hela landet. Den relevanta geografiska marknaden är därför hela Sverige.
32. Eftersom det således numera inte kan anses att mobila teletjänster baserade på NMT 900- respektive GSM-systemet utgör två separata produktmarknader och med beaktande av att NMT 900-systemets betydelse har minskat under en följd av år finner Konkurrensverket inte skäl att vidare utreda frågan om Telias erbjudande till NMT 900-kunderna strider mot KL. Några ytterligare åtgärder kommer därför inte vidtas i detta ärende.
33. Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 23 § första stycket KL, får marknadsdomstolen enligt andra stycket samma paragraf göra det på talan av ett företag som berörs av den påtalade överträdelsen.

Hur man överklagar, se bilaga.