ÄRENDE:

Leveransvägran - tapeter

SAMMANF:

Lindbergs Färg i Gävle AB klagade till Konkurrensverket över att Boråstapeter AB vägrade Lindbergs tillträde till Boråstapeters selektiva distributionssystem. Klagomålet riktade sig främst mot att Boråstapeters selektiva återförsäljarsystem endast accepterade ett begränsat antal återförsäljare inom ett givet område så att återförsäljarna beräknades ha förutsättningar att bedriva verksamhet med ett tillfredsställande kundunderlag. Mot bakgrund av EG-rättens aktuella syn på vertikala avtal – ett synsätt som skall vara vägledande även för Konkurrensverkets bedömning - fann inte Konkurrensverket skäl att vidtaga någon åtgärd med stöd av konkurrenslagen.

 

 

 

 

 

 

BESLUT

2002-01-09

Dnr 669/1998

 

 

 

 

 

 
 

 

PARTER

 

 

Boråstapeter AB, org. nr 556006-0625, Box 1, 503 05 BORÅS

 

 

Saken

 

 

Konkurrensbegränsande förfarande, leveransvägran; tapeter

 

 

_____________________________

 

 

Beslut

 

 

Konkurrensverket vidtar inte någon åtgärd med stöd av konkurrenslagen (1993:20)

 

 

IFRÅGASATT konkurrensbegränsning

 

 

1.                                       Konkurrensverket har uppmärksammats på att Boråstapeter AB (Boråstapeter) tillämpar ett selektivt återförsäljarsystem som syftar till att begränsa konkurrensen på den svenska tapetmarknaden. Boråstapeters återförsäljarsystem har tidigare prövats (dnr 1810/93) av Konkurrensverket.

 

 

Bakgrund

 

 

2.                                       Den 9 juni 1997 avslog Konkurrensverket Boråstapeters ansökan om icke-ingripande­besked och beviljade inte heller undantag för bolagets selektiva återförsäljar- och bonussystem (dnr 1810/93). I ärendet hade verket att i första hand bedöma avtals­villkoren i Boråstapeters återförsäljarsystem från den 27 juni 1994 och i andra hand återförsäljarsystemets avtalsvillkor från den 27 september 1996.

 

 

3.                                       Boråstapeter överklagade Konkurrensverkets beslut till tingsrätten. Boråstapeter begränsade sitt överklagande till prövning av villkoren i det återförsäljar- och bonus­system som ingavs till Konkurrensverket år 1996. Efter överklagandet modifierade Boråstapeter den 18 september 1997 villkoren i avtalet. Konkurrensverket fann att det modifierade avtalet endast innehöll objektiva krav av kvalitativ karaktär och att dessa inte gick utöver vad som var nödvändigt. Därmed omfattades inte Boråstapeters selektiva återförsäljarsystem av förbudet i 6 § KL och Konkurrensverket medgav Boråstapeters yrkande om icke-ingripandebesked för avtalet i dess modifierade lydelse.

 

 

4.                                       Den 19 januari 1998 meddelade tingsrätten icke-ingripandebesked för Boråstapeters återförsäljar- och bonussystem i dess modifierade lydelse från år 1997.

 

 

Branschförhållande

 

 

5.                                       Boråstapeter tillverkar ett heltäckande sortiment av tapeter för såväl privatkonsumen­ter som för yrkesmåleri. Boråstapeter hade en omsättning på ca 150 miljoner kronor under år 2000. Företaget ägs till 64 procent av medlemmarna i Tapethandelns Aktie­ägarförening (T-konsortiet) som också är aktiva återförsäljare. Ytterligare 10 procent ägs av medlemmar i T-konsortiet som är före detta återförsäljare av Boråstapeter. Andra större ägare är färgtillverkarna Alcro-Beckers AB med 14 procent och Nordsjö Nobel AB med 6 procent. När Boråstapeter auktoriserar en ny återförsäljare ges denne möjlighet att köpa aktier i Boråstapeter samt att bli medlem i T-konsortiet.

 

 

6.                                       Boråstapeters tapeter säljs till slutförbrukarna genom ca 200 auktoriserade återförsäl­jare, så kallade direktkunder, i färghandels- och byggmarknadsledet. Av dessa är ca 170 medlemmar i T-konsortiet. Ett begränsat antal direktkunder säljer också tapeter som grossister till icke-auktoriserade tapethandlare. Sammantaget bedöms det finnas 800-1000 säljställen för Boråstapeters tapeter på den svenska marknaden. Hos huvud­delen av dessa företag svarar försäljningen till yrkesmåleriet för ca 70 procent av den totala försäljning. Totalt finns det på den svenska marknaden 900-1100 försäljnings­ställen för tapeter. Den svenska tapetmarknaden omsätter i tillverkningsledet totalt ca 400 miljoner kronor årligen vilket motsvarar ca 10 miljoner tapetrullar.

 

 

Förfarandet

 

 

7.                                       Under förhandlingarna i Stockholms tingsrätt modifierade Boråstapeter den 18 september 1997 sitt återförsäljarsystem och tog därvid bort de avtalspunkter som Konkurrensverket i tidigare beslut (dnr 1810/93) funnit konkurrensbegränsande. Bland de avtalspunkter som Boråstapeter tog bort i det modifierade återförsäljaravtalet ingår det s.k. marknadstäckningsvillkoret:

 

 

·        Marknadstäckning – Boråstapeter tillämpar ett selektivt återförsäljarsystem via sina återförsäljare inom ett givet område så att dessa beräknas ha förutsättningar att bedriva sin verksamhet med ett tillfredställande kundunderlag.

 

 

8.                                       Konkurrensverket kan dock konstatera att Boråstapeter fortfarande tillämpar det s.k. marknadstäckningsvillkoret.

 

 

RÄTTSLIG bedömning

 

 

Konkurrensbegränsande samarbete

 

 

9.                                       Konkurrenslagen (1993:20), KL, innehåller förbud mot konkurrensbegränsande avtal (6 §) och mot missbruk av dominerande ställning (19 §). Enligt 6 § är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurren­sen på marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på beslut av en sammanslutning av företeg och samordade förfaranden av företag.

 

 

10.                                    Avtal
Boråstapeters selektiva återförsäljarsystem består av ca 200 auktoriserade återförsäl­jare. Genom att ingå i det selektiva försäljningssystemet får återförsäljarna anses, i samförstånd med Boråstapeter, ha accepterat Boråstapeters försäljningssystem som bland annat innebär att vissa företag kan uteslutas från leveranser. Ett inflytande över verksamheten i Boråstapeter från de etablerade återförsäljarna kan också utövas via ägandet. Boråstapeter ägs till ca två tredjedelar av de omkring 170 medlemmarna i aktieägarföreningen T-konsortiet. Samtliga medlemmar i aktieägarföreningen är också auktoriserade återförsäljare. Mot bakgrund av detta finner Konkurrensverket att av­talskriteriet i 6 § är uppfyllt.

 

 

Konkurrensbegränsning

 

 

11.                                    Konkurrensverket har mottagit ett klagomål från Lindbergs Färg i Gävle AB (Lindbergs) där Lindbergs klagar över att Boråstapeter inte tillåter Lindbergs att bli auktoriserad återförsäljare. Därmed tvingas Lindbergs att anlita någon av Borås­tapeters auktoriserade återförsäljare med grossiststatus som leverantör av Borås­tapeters produkter samtidigt som man skall konkurrera med denne leverantör i återför­säljarledet. I svarsbrevet från Boråstapeter där Lindbergs förfrågan avslås ger Borås­tapeter bland annat följande motivering till varför Lindbergs inte kan bli auktoriserad återförsäljare. ”.... Selektiviteten ger oss möjlighet att ha en hög servicenivå till våra återförsäljare samt stora rationella flöden som gagnar alla berörda. Vår avsikt är att i stora drag behålla nuvarande återförsäljarstruktur samt i de fall behov uppstår förnya och utvidga återförsäljarkåren. För närvarande har vi inga sådana planer för Gävle­området.”

 

 

12.                                    Konkurrensverket skickade den 18 maj 1998 en skrivelse till Boråstapeter där Boråstapeter ombads att kommentera sin leveransvägran till Lindbergs. Verket öns­kade även en redogörelse av grunderna för Boråstapeters beslut att inte leverera till Lindbergs. I svarsskrivelsen angav Boråstapeter följande skäl för leveransvägran till Lindbergs. ”Boråstapeter eftersträvar en jämn marknadstäckning. Den genomsnittliga försäljningen i Sverige under år 1997 uppgick till kr (aa) per invånare. I Gävle finns två återförsäljare vars sammanlagda omsättning motsvarar kr (bb) per invånare och i närliggande Sandviken en återförsäljare vars omsättning motsvarar kr (cc) per in­vå­nare. Med hänsyn till ovan angiven marknadstäckning menar sig Boråstapeter i och för sig också ha giltigt skäl för leveransvägran, eftersom inget behov av fler åter­för­säljare i Gävleregionen föreligger.” Av Boråstapeters svar framgår att företaget fortfa­rande tillämpar marknadstäckningsvillkoret vilket är en av de punkter som Borås­tapeter uppger att man tog bort i sitt modifierade återförsäljarsystem från den 18 sep­tember 1997.

 

 

Relevant marknad

 

 

13.                                    Tidigare delades i allmänhet tapetmarknaden upp i två produktmarknader – kon­sumenttapeter respektive byggtapeter. Konsumenttapeter utgjordes därvid av tapeter som köps av enskilda hushåll medan byggtapeter utgjordes av vissa standard- eller bastapeter som användes av yrkesmåleriet, främst byggbolag och fastighetsförvaltande företag eller deras underentreprenörer. Byggtapeter användes för kommersiellt be­driven verksamhet i samband med nybyggnation, uthyrning, förvaltning eller för­säljning av fastigheter. Byggtapeterna anpassades också till yrkesmåleriets speciella krav på rullängd, omvänd rullning (mönstret vänt inåt för snabbare uppsättning) och lägre pris. Med sina speciella egenskaper ur mönster-, kvalitets- och prissynpunkt bildade byggtapeterna norm och blev ett standardalternativ vid upphandling av tapeter inom större delen av objektmarknaden. Försäljningen till yrkesmåleriet, objekt- eller företagsmarknaden, sker regelmässigt efter anbudsupphandling.

 

 

14.                                    Begreppet byggtapeter har sitt ursprung i 1960-talets miljonprogram och användes ur­sprungligen främst vid nybyggnation av lägenheter men senare även inom ROT-verk­samheter. Byggtapeternas anpassning till måleri-, bostads- och byggföretagens sär­skilda krav innebär också att tapeterna tillverkas i längre serier än konsumenttapeter vilket medför en mer rationell produktion. Byggtapeterna kan därför med bibehållen hög kvalitet tillverkas till en relativt sett lägre kostnad. Byggtapeternas längre tillverk­ningsserier medför också att kompletterande inköp underlättas då färgskiftningar kan förekomma mellan olika tillverkningsserier. I jämförelse med miljonprogrammets bostäder utgör dagens nybyggnation till en allt större del av specialbostäder med hög kvalitet och en större valfrihet för konsumenten. Denna typ av bostadsbyggande ska­par möjligheter för de blivande bostadskonsumenterna att själva välja bl.a. tapeter. Den ökade valfriheten har medfört att yrkesmåleriet i allt större utsträckning även efterfrågar konsumenttapeter.

 

 

15.                                    I dag kan inte bara yrkesmålare utan också enskilda konsumenter köpa byggtapeter samtidigt som utbudet av byggtapeter breddats avsevärt under senare år. Pappers­tapeter som säljs till byggföretag (byggtapeter) och enskilda hushåll (konsument­tapeter) är därför i ökande utsträckning utbytbara med varandra ur både funktions- och prissynpunkt. Därtill marknadsförs och säljs bygg- och konsumenttapeter genom samma kanaler. Trots att byggtapeter fortfarande har en stark ställning framför allt på objektmarknaden föreligger det således en icke obetydlig överlappning mellan de två marknaderna.

 

 

16.                                    Vad gäller utbytbarheten på utbudssidan torde det vara relativt enkelt för en tillverkare av konsumenttapeter att starta tillverkning av byggtapeter och tvärt om.

 

 

17.                                    Konkurrensverket gör därför bedömningen att den relevanta produktmarknaden utgörs av den totala marknaden för tapeter innefattande såväl konsumenttapeter som bygg­tapeter.

 

 

18.                                    Boråstapeters produkter säljs i hela landet och företagets återförsäljare är geografiskt sett jämnt fördelade över hela landet. Den relevanta geografiska marknaden är därför Sverige

 

 

Märkbarhet

 

 

19.                                    För att ett konkurrensbegränsande avtal skall vara förbjudet enligt 6 § skall det hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett märkbart sätt, dvs. ha ekonomiska verk­ningar av någon betydelse. Vid bedömningen har företagets marknadsandel på den relevanta marknaden betydelse.

 

 

20.                                    Den svenska tapetmarknaden omsätter i tillverkningsledet totalt ca 400 miljoner kronor årligen vilket motsvarar ca 10 miljoner tapetrullar. Boråstapeter som är den största aktören på den svenska tapetmarknaden har en marknadsandel som uppgår till ca 35 procent räknat på den totala försäljningen av tapeter i Sverige. Större konkur­renter på den svenska tapettillverkningsmarknaden är ECO AB med en marknadsandel på ca 25 procent, Duro AB med en marknadsandel på ca 10 procent samt Sandbergs med en marknadsandel på knappt 5 procent.

 

 

21.                                    Boråstapeter är ett väl inarbetat varumärke som det är av stor betydelse att saluföra för en ”seriös” återförsäljare av tapeter. För att kunna deltaga vid anbudsupphandlingar är det också viktigt att ha tillgång till de s.k. byggtapeterna. Tapeter, färg, spackel och andra måleriprodukter upphandlas i regel tillsammans vid större projekt. Detta medför att enskilda återförsäljare inte kan lägga anbud avseende leverans av enbart färg och måleriprodukter. Med det sätt på vilket upphandlingen vid större projekt fungerar får tapetmarknadens sätt att fungera effekt inte bara på försäljningen av byggtapeter utan i viss utsträckning också på försäljningen av färger, spackel och andra måleriprodukter. Märkbarhetskriteriet är därmed uppfyllt.

 

 

Slutsats

 

 

22.                                    Boråstapeter tillämpar ett selektivt system för val av återförsäljare. En rent kvali­tativ selektiv distribution som väljer ut återförsäljarna endast på grundval av objektiva kri­terier anses i allmänhet falla utanför förbudet i 6 § KL. En kvantitativ selektiv distri­bution medför ytterligare urvalskriterier som mer direkt begränsar det möjliga antalet återförsäljare. En kvantitativ selektiv distribution är konkur­renshämmande eftersom de utesluter vissa försäljningsställen. Härigenom kan i första hand inommärkes­konkurrensen begränsas vilket leder till en minskad priskonkurrens.

 

 

23.                                    Konkurrensverket konstaterar att Boråstapeter i sitt selektiva återförsäljarsystem fort­farande tillämpar det avtalsvillkor (marknadstäckningsvillkoret) som verket vid tidi­gare prövning funnit stå i strid med 6 § KL. Sedan Konkurrensverkets tidigare pröv­ning har det emellertid skett en viktig förändring vad gäller EG-rät­tens syn på selek­tiva distributionssystem. EG-rätten skall vara vägledande för Konkurrensverkets be­dömning.

 

 

24.                                    Under slutet av år 2000 utfärdade kommissionen Riktlinjer om vertikala begräns­ningar 2000/C 291/01 (EGT nr C 291 13.10.2000), i vilket EG-rättens aktuella syn på selektiva distributionssystem klargörs. EG-rättens aktuella syn på selektiva distribu­tionssystem ger uttryck för en liberalare inställning till bl.a. kvantitativa urvalskrite­rier. I avsnitt VI beskrivs både kvalitativ och kvantitativ selektiv distri­bution.

 

 

25.                                    Punkt 185  ”---Vid rent kvalitativ selektiv distribution väljs återförsäljarna endast på grundval av objektiva kriterier som varans natur förutsätter, såsom utbildning av för­säljningspersonal, den service som ges, att ett visst urval produkter säljs osv. Tillämp­ningen av sådana kriterier begränsar inte direkt antalet detaljister. En rent kvalitativ selektiv distribution anses i allmänhet falla utanför artikel 81.1. En kvantitativ selektiv distribution medför ytterligare urvalskriterier som mer direkt begränsar det möjliga antalet återförsäljare.”

 

 

26.                                    Punkt 186  ”---Kvalitativ och kvantitativ selektiv distribution undantas enligt grupp­undantagsförordningen upp till en marknadsandel på 30 procent, till och med i kombi­nation med andra vertikala begränsningar om dessa inte är särskilt allvarliga, och åter­försäljarna har frihet att bedriva aktiv försäljning till andra återförsäljare och till slut­användare.”

 

 

27.                                    Punkt 197  Som exempel på ett kvantitativt urvalskriterium som, enligt rikt­linjerna, under vissa marknadsförhållanden kan godtas och därför inrymmas under grupp­undantagsförordningen nämns ”---Dessutom begränsas antalet återförsäljare som kan beviljas tillträde till nätet direkt av fastställandet av ett högsta antal åter­försäljare per antal invånare i varje region eller tätort.”

 

 

28.                                    Enligt EG-rättens aktuella syn på vertikala begränsningar kan således ett kvantita­tivt avtalsvillkor av den typ (marknadstäckningsvillkoret) som Boråstapeter tillämpar i sitt selektiva distributionssystem godtas om avtalsparternas marknads­andel uppgår till högst 30 procent. Enligt 3 § ”Förordningen (2000:1193) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för vertikala avtal” i det svenska regelverket har gränsen för avtalsparternas marknadsandel satts till 35 procent.

 

 

29.                                    Konkurrensverket kan konstatera att avtalsparterna i Boråstapeters distributions­system tangerar den övre gränsen för avtalsparternas marknadsandel enligt det svenska regel­verket för vertikala avtal. Trots att Boråstapeter fortfarande har en mycket stark ställ­ning på den svenska tapetmarknaden så uppger flertalet av de återförsäljare som Kon­kurrensverket varit i kontakt med att företagets marknads­makt försvagats under senare år. Den försvagade marknadsmakten kan förklaras av att konkurrerande fabrikat av såväl bygg- som konsumenttapeter etablerat sig på den svenska marknaden under senare år men också av att byggtapeter och konsumenttapeter numer måste betraktas som en och samma produktmarknad. Det selektiva distributionssystem som Borås­tapeter tillämpar medför visserligen att inommärkeskonkurrensen i viss utsträckning begränsas genom att icke auktorise­rade återförsäljare tvingas anlita auktoriserade åter­försäljare som leverantörer av Boråstapeters produkter. Detta torde försvåra för icke auktoriserade återförsäljare att konkurrera med auktoriserade återförsäljare vid för­säljning av Boråstapeters produkter. Boråstapeters selektiva distributionssystem torde dock inte påverka konkurrensen mellan olika tapetfabrikat negativt. Vidare är inte de återförsäljare som ingår i Boråstapeters selektiva distributionssystem förhindrade att även sälja konkurrerande varumärken.

 

 

30.                                    Mot bakgrund av EG-rättens aktuella syn på vertikala avtal - ett synsätt som skall vara vägledande även för Konkurrensverkets bedömning - samt övriga ovan­stående redovi­sade omständigheter finner inte Konkurrensverket skäl att vidtaga någon åtgärd med stöd av konkurrenslagen (1993:20). Skulle marknadsförhållandena väsentligen  förändras på den svenska tapetmark­naden är Konkurrensverket oförhindrat att åter ta upp Boråstapeters selektiva distributions­system till prövning.

 

 

_____________________________

 

 

Detta beslut har fattats av Generaldirektören. Föredragande har varit konkurrens­sak­kunnige Anders Gerde. I den slutliga handläggningen har också avdelningschefen Peter Delden och rättschefen Magnus Ulriksson deltagit.

 

 

Ann-Christin Nykvist

 

 

 

 

Anders Gerde

 

Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats.