|
|
|
||||||
|
|
|
|||||
|
Nordic Airlink Holding AB |
||||||
|
Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning – SAS Credits och
EuroBonus
|
|
|||||
|
Konkurrensverkets beslut
|
|
|||||
|
Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare
handläggning. |
|
|||||
|
Bakgrund
|
|
|||||
|
Konkurrensverket beslutade den 12 november 1999, dnr
902/1998, att enligt 23 och 57 §§ konkurrenslagen (1993:20) ålägga
Konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) att från och med den 12
december 1999 inte tillämpa lojalitetsprogrammet EuroBonus eller medverka i
liknande program så att poäng eller motsvarande intjänas på inrikes
flygresor i Sverige för uttag av bonuserbjudanden. Efter överklagande
ändrade Marknadsdomstolen åläggandet den 27 februari 2001, MD 2001:4, så
att SAS vid vite av 50 miljoner kronor ålades att från och med den 27
oktober 2001 inte tillämpa EuroBonus-programmet på inrikes flygresor mellan
orter där SAS eller med SAS samarbetande flygbolag, som är anslutna till
programmet, möter konkurrens genom befintlig eller nytillkommen reguljär flygtransport
av passagerare. |
|
|||||
|
Den 29 maj 2008 inkom SAS till Konkurrensverket med en
begäran om omprövning av det av Marknadsdomstolen beslutade åläggandet,
nedan benämnt ”åläggandet”. I sin begäran hävdade SAS bl.a. att
marknadsförhållandena hade förändrats radikalt sedan Konkurrensverkets
beslut år 1999, att tillämpningen av EuroBonus på inrikes flygresor inte
utgjorde ett missbruk av dominerande ställning i strid med 19 §
konkurrenslagen (1993:20) samt att den marknadsavgränsning som användes av
Konkurrensverket och Marknadsdomstolen var felaktig. |
|
|||||
|
Konkurrensverket avskrev ärendet den 9 januari 2009. I
sitt beslut (dnr 324/2008) anförde verket bl.a. att åläggandet avsåg den
överträdelse som ägde rum vid åläggandets utfärdande och att det enligt
verkets bedömning inte skulle omfatta ett eventuellt återinförande av
EuroBonus på linjer där SAS möter konkurrens. |
|
|||||
|
Vidare gjorde Konkurrensverket bedömningen att det inte
var möjligt att göra en prövning i enlighet med SAS begäran utan att verkets
beslut skulle kunna likställas med ett förhandsbesked. |
|
|||||
|
SAS har därefter återinfört EuroBonus på alla
inrikeslinjer fr.o.m. den 1 februari 2009. |
|
|||||
|
Ärendet
|
|
|||||
|
Nordic Airlink Holding AB (Norwegian) har i en
skrivelse, som inkom till Konkurrensverket den 30 oktober 2008, hemställt
att Konkurrensverket vid vite förbjuder SAS att tillämpa SAS Credits på den
svenska inrikesmarknaden. |
|
|||||
|
Norwegian har därefter i en skrivelse, som inkom till
Konkurrensverket den 12 februari 2009, utvidgat sin hemställan till att avse
även EuroBonus. |
|
|||||
|
Norwegian har
i ärendet anfört i huvudsak följande. |
|
|||||
|
SAS Credits är ett bonusprogram som SAS tillhandahåller
alla företagskunder som inte har avtalade nettopriser med SAS. Programmet är
riktat uteslutande mot företagskunder. Programmet går ut på att samla och
tjäna poäng på såväl utrikes- som inrikesresor med SAS och utvalda partners.
När ett företag bokar en resa med angivande av avtalskoden för SAS Credits så
tjänar den anställde EuroBonus-poäng på resan samtidigt som företaget tjänar
SAS Credits på samma resa. |
|
|||||
|
Den relevanta marknaden är inrikes reguljära
flygtransporter av passagerare. På den marknaden tillämpar SAS sina produkter
Credits och EuroBonus. Det relevanta segmentet inom den således avgränsade
marknaden är affärsresenärer till vilka de nämnda bonusprodukterna i första
hand riktar sig. På denna marknad har SAS en dominerande ställning. Det
faktum att SAS Credits är kopplat till EuroBonus-programmet gör att inte bara
resenären utan även företaget som bokar affärsresan har ett intresse av att
välja just SAS med partners. Härigenom uppstår inlåsningseffekter utan att
några effektivitetsvinster i form av lägre priser till resenärerna uppnås.
SAS samarbete inom ramen för SAS Credits med andra partners gör att SAS
utifrån sin marknadsledande ställning på Arlanda erbjuder ett överlägset
inrikes- och utrikesnät på vilket SAS företagskunder kan utnyttja sina poäng.
I likhet med EuroBonus-programmet är SAS Credits trohetsskapande på så sätt
att kunden väljer flygbolag baserat på andra faktorer än pris och kvalitet. |
|
|||||
|
Från och till Arlanda har SAS ett stort antal slots med
attraktiva avgångstider. Nav/ekersystemet sammantaget med SAS samarbete med
andra flygbolag medför att resenärer som skall fortsätta en resa från Arlanda
oftast väljer att flyga med SAS eller dess samarbetspartners. Med anledning
härav är konkurrenssituationen på den svenska flygmarknaden redan försvagad. |
|
|||||
|
I och med kopplingen mellan SAS Credits och EuroBonus
uppstår en uppenbar asymmetri i en resenärs poängintjänande genom att
företagsresenären erhåller EuroBonus-poäng för en resa som betalats av
arbetsgivaren. Eftersom både företaget och den anställde tjänar Credits
respektive EuroBonus-poäng blir inlåsningseffekten desto större. Detta
hämmar konkurrensen till nackdel för resenärerna genom att priskonkurrensen
mellan flygbolagen blir mindre effektiv. Mot bakgrund av att SAS återinfört
EuroBonus så kommer de trohetsskapande effekterna väsentligen öka inom hela
passagerarsegmentet. Såväl företagskunder som övriga kunder kommer därmed att
bli mindre priskänsliga, vilket inte bara har en negativ påverkan på
befintliga konkurrenter utan även försvårar för nya aktörer att etablera sig.
Tillämpningen av EuroBonus på den svenska inrikesflygmarknaden står därför enligt
Norwegian i strid med gällande konkurrensrättsliga regler. |
|
|||||
|
SAS har i
ärendet anfört i huvudsak följande. |
|
|||||
|
Klagomålet bygger på en oriktig avgränsning och
bedömning av den relevanta marknaden. Vidare utgör varken tillämpningen av
SAS Credits eller EuroBonus ett missbruk av dominerande ställning oavsett
marknadsavgränsning. |
|
|||||
|
SAS Credits har sin grund i ett behov från små och
medelstora kundföretags sida då SAS tidigare erbjudande till dessa typer av
företag endast i mycket begränsad omfattning gällde för resor i Economy
Class. I SAS Credits tjänar kunden, dvs. företaget, poäng på allt resande
oavsett bokningsklass och poängen kan sedan konverteras till flygbiljetter,
lounge vouchers, måltidskuponger etc. Rabatten är linjär och varje intjänad Credit
motsvarar en krona när dessa sedan används för inköp. SAS Credits har
tillkommit för att möta efterfrågan från det stora antal företagskunder som
exempelvis har i sin resepolicy att endast resa i ekonomiklass. Genom detta
program kan SAS även erbjuda dessa kunder en form av rabatt. |
|
|||||
|
SAS Credits är helt skilt från EuroBonus, vilket enbart
riktar sig till privatpersoner. SAS Credits kan endast intjänas av företag
på resor som företagets anställda gör i tjänsten på företagets bekostnad. Det
är företaget, dvs. den juridiska personen som SAS sluter avtal med och inte
individen som reser, som tjänar poängen och erhåller därtill knutna förmåner.
Inom ramen för SAS Credits är det således arbetsgivaren som bestämmer vilket
eller vilka bolag företaget ska använda för sina tjänsteresor. |
|
|||||
|
Avtalskoden är den kod företag tilldelas för att kunna
identifiera avtalet mellan SAS och företaget vid bokningstillfället. Denna
kod är helt skild från EuroBonus och det finns ingen koppling mellan
EuroBonus och avtalskoden. En anställd som också är medlem i EuroBonus och
önskar tjäna EuroBonus-poäng måste själv ange sitt medlemsnummer vid
bokningen, men detta har således inget alls att göra med avtalskoden för
avtalet mellan SAS och företaget. Det finns således ingen koppling mellan
SAS Credits och EuroBonus. |
|
|||||
|
Strukturen i SAS Credits är enkel och rakt uppbyggd. SAS
Credits medför ingen progressiv rabatt och det finns inget tillbakaverkande
element, som eventuellt skulle kunna ha en inlåsande effekt. Den
förmån/rabatt som företaget tjänar är helt transparent och densamma vid varje
tillfälle och är dessutom tänkt att ersätta kontantersättning. |
|
|||||
|
SAS ifrågasätter den marknadsavgränsning som görs
gällande av Norwegian. SAS gör i stället gällande att den relevanta marknaden
skall bedömas utifrån ett O&D-perspektiv[1],
vilken också är den vedertagna marknadsavgränsningen i EG-rättslig praxis.
Med andra ord är det kundens avreseort och destination vid varje tillfälle
som avgör den relevanta marknaden. I denna marknadsavgränsning inkluderas i de
flesta fall även tåget, eftersom det är ett realistiskt och högst relevant
alternativ även för många affärsresenärer. SAS menar att det idag inte innehar
en dominerande ställning på de viktigaste inrikessträckorna. T.ex. har Malmö
Aviation mer än 20 procent fler avgångar från Stockholm till Göteborg än SAS
en vanlig vardag. Till detta skall läggas att SJ har mer än dubbelt så många
avgångar från Stockholm till Göteborg som SAS. Linjen Stockholm-Malmö
uppvisar en än tydligare utveckling. Där har SAS nio dagliga avgångar medan
Malmö Aviation har 16 och SJ har 12. Det skall också noteras det faktum att
SAS endast opererar 11 av de totalt 51 inrikeslinjer som flygoperatörer trafikerar
inom Sverige idag. Att med stöd av dessa fakta hävda att SAS skulle ha en
dominerande ställning oavsett marknadsavgränsning framstår som främmande och
ganska orimligt. Till detta kommer att tåget fortsätter att ta
marknadsandelar från flyget. Enligt SJ konkurrerar tåget framgångsrikt såväl
på korta som långväga sträckor. Tydligast märks SJ:s framgång på linjerna
Stockholm-Göteborg och till Skåne, men även på linjerna Stockholm-Karlstad,
Stockholm-Sundsvall och Stockholm-Östersund. |
|
|||||
|
Vad gäller utvecklingen i rättspraxis påpekar SAS att
den danska konkurrensmyndigheten i januari 2009 beslutat avvisa klagomål mot
EuroBonus avseende den danska marknaden samt att EFTA:s övervakningsorgan,
ESA (EFTA Surveillance Authority), på eget initiativ inlett en undersökning
av det norska förbudets förenlighet med EES-avtalets konkurrensregler. I sin
skrivelse till den norska regeringen hänvisar ESA bl.a. till Kommissionens
”Guide to European Community Legislation in the field of aviation” från juni
2007, sektion 3.5, där det beträffande bonusprogram på flygområdet bl.a.
står att ”these programmes will have to be characterised as normal
competitive practices”. |
|
|||||
|
Enligt uppgift från SAS har flygbolaget Skyways beslutat
att utträda ur EuroBonus-programmet fr.o.m. den 1 juli 2009, vilket medför
att EuroBonus-medlemmar inte längre kan intjäna eller använda sig av
EuroBonus-poäng på Skyways inrikes flyglinjer fr.o.m. detta datum. |
|
|||||
|
Skäl för beslutet
|
|
|||||
|
SAS Credits
|
|
|||||
|
Ett missbruk av ett företag med en dominerande ställning
kan bl.a. bestå i att tillämpa selektiva prissänkningar, exklusiva
rabattsystem eller system med någon form av trohetsrabatter. En
prisdifferentiering kan dock vara godtagbar om prisskillnaden mellan olika kunder
motsvarar den skillnad i kostnad som uppstår för säljare genom kundernas
olika sätt att köpa. En kvantitetsrabatt som varierar med orderstorleken och
som är anpassad till faktiska, konstaterade skillnader i kundernas
prestationer är därför normalt att anse som godtagbar. |
|
|||||
|
SAS Credits är konstruerat som ett i allt väsenligt rakt,
icke trohetsskapande rabattsystem, som riktar sig till mindre företag på
icke-diskriminerande villkor. Rabattsystemet saknar sådana inlåsningseffekter
som kännetecknar exkluderande trohetsrabatter. Utan att ha tagit ställning
till om SAS kan anses ha en dominerande ställning, anser Konkurrensverket mot
bakgrund av vad som är känt angående SAS Credits att detta är att betrakta
som ett neutralt och godtagbart konkurrensmedel. Konkurrensverket anser mot
denna bakgrund heller inte att det finns en sådan direkt koppling mellan SAS
Credits och EuroBonus som gjorts gällande av Norwegian. |
|
|||||
|
EuroBonus
|
|
|||||
|
Sedan MD:s beslut år 2001 har stora förändringar ägt rum
på flygmarknaden, såväl i ett internationellt perspektiv som på den svenska
inrikesmarknaden. Konkurrenssituationen har förbättrats genom att nya
aktörer trätt in på marknaden, vilket bl.a. har lett till ett ökat utbud och
lägre priser på flygresor till gagn för konsumenterna. SAS möter idag, till
skillnad från situationen år 2001, konkurrens från andra flygbolag på
samtliga elva inrikessträckor som företaget för närvarande trafikerar. På de
stora inrikeslinjerna Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Umeå
möter SAS idag konkurrens från Malmö Aviation. Norwegian trafikerar linjerna
Stockholm-Umeå, Stockholm-Luleå och Stockholm-Kiruna. Tågresandet har också fått
en ökad betydelse både totalt sett och för affärsresandet på vissa
inrikessträckor. Sammantaget medför detta att SAS marknadsmakt minskat påtagligt
sedan år 2001. |
|
|||||
|
Mot bakgrund av den utveckling som ägt rum på den
svenska inrikesmarknaden torde EuroBonus idag inte leda till
konkurrensbegränsande utestängningseffekter på de inrikes flyglinjer som
berörs. När samarbetet med Skyways avseende EuroBonus nu kommer att upphöra,
bidrar detta ytterligare till att minska risken för konkurrensbegränsande utestängning. |
|
|||||
|
Konkurrensverkets bedömning
|
|
|||||
|
Mot ovanstående bakgrund anser Konkurrensverket att det i
nuläget saknas skäl att utreda ärendet vidare. |
|
|||||
|
Hur ni kan gå vidare
|
|
|||||
|
Eftersom Konkurrensverket beslutar att inte ingripa med
stöd av konkurrenslagen (2008:579) kan de företag som berörs av beslutet vända
sig till Marknadsdomstolen för att få saken prövad. Detta beslut kan inte
överklagas. |
|
|||||
|
_____________________________ |
|
|||||
|
Detta beslut har fattats
av generaldirektören. Föredragande har varit konkurrenssakkunnige
Owe Gärdin. |
|
|||||
|
|
||||||
|
Detta beslut
publiceras på Konkurrensverkets webbplats |
|
|||||