BESLUT
		2009-09-22		Dnr 234/2008	1 (7)
		BT Nordics Limited UK Filial Advokat Martin Karlsson Advokatfirman Lindahl KB Box 1065 101 39 STOCKHOLM
	Påstått missbruk av dominerande ställning – hyrda förbindelser
	Konkurrensverkets beslut
	Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.
	Klagomålet
	BT Nordics Limited UK Filial (BT Nordics) har i klagomål som kom in till verket den 9 april 2008 begärt att Konkurrensverket ska ålägga TeliaSonera att sänka priset i grossistledet på tjänsten hyrda förbindelser till en nivå som medför att BT Nordics inte diskrimineras i förhållande till TeliaSoneras egen slutkundsverksamhet, och så att marginalklämning inte uppstår.
	Enligt BT Nordics missbrukar TeliaSonera sin dominerande ställning genom att TeliaSonera erbjuder slutkundspriser som klart understiger de priser som erbjuds BT Nordics för s.k. hyrda förbindelser i grossistledet. Detta utgör missbruk av dominerande ställning genom diskriminering mellan likvärdig intern och extern verksamhet, och får till effekt att konkurrensen på marknaden för datakommunikationstjänster i slutkundsledet begränsas. Enligt BT Nordics utgör vidare förfarandet missbruk av dominerande ställning genom s.k. marginalklämning, genom att TeliaSonera tillämpar en marginal mellan å ena sidan priset för s.k. hyrda förbindelser i grossistledet och å andra sidan priset för datakommunikationstjänster i slutkundsledet, som inte är tillräcklig för att möjliggöra konkurrens i slutkundsledet.
	Härutöver gör BT Nordics gällande att företaget är utsatt för diskriminering genom att TeliaSonera inte tillhandahåller en konkurrenskraftig Ethernet-grossisttjänst, vilken motsvarar den insatsvara som TeliaSonera har använt till att producera sina egna IP-VPN slutkundtjänster. BT Nordics beskriver denna del av klagomålet som vägran att leverera Ethernettjänster på grossistnivå till kommersiellt gångbara villkor, vilket leder till att BT Nordics och andra operatörer som är beroende av en Ethernetgrossisttjänst effektivt utestängs från slutkundsmarknaden.
	Ärendets handläggning
	Konkurrensverkets utredning har inneburit granskning och analys av BT Nordics klagomål. Vidare har verket haft möten och skriftväxling med klaganden och inhämtat yttrande från TeliaSonera. TeliaSonera har i yttrandet bl.a. lämnat en utförlig bakgrundsbeskrivning till relevanta grossist- och slutkundstjänster samt kommenterat vad BT Nordics anfört i klagomålet. Verket har även inhämtat information om bl.a. marknadsförhållanden från Post- och telestyrelsen (PTS) och konkurrerande företag.
	Konkurrensverkets utredning
	Relevant marknad och dominans
	För att kunna göra en bedömning av om ett agerande utgör missbruk av dominerande ställning enligt 2 Kap 7 § konkurrenslagen (2008:579), KL, är det nödvändigt att definiera relevanta produktmarknader och relevant geografisk marknad. För att kunna bedöma om agerandet handlar om otillåten diskriminering mellan intern och extern verksamhet, marginalklämning och leveransvägran är det vidare nödvändigt att kunna påvisa dominans på de relevanta marknaderna. En relevant produktmarknad omfattar alla varor och tjänster som på grund av sina egenskaper, sitt pris och tilltänkta användningen av konsumenterna betraktas som utbytbara.
	BT Nordics har definierat de relevanta marknaderna som berörs i detta klagomål enligt följande:
	Marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet (accesstjänster)[1].
	Marknaden för trunkavsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet (transporttjänster)[2].
	Marknaden för minimiutbudet av hyrda förbindelser i slutkundsledet (datakommunikationstjänster till slutkunder)[3].
	Den geografiska marknaden har BT Nordics definierat som Sverige.
	BT Nordics utgår från PTS marknadsbestämning i samband med beslut om förhandsreglering av marknader för hyrda förbindelser. Detta eftersom BT Nordics anser att dessa marknadsbestämningar är relevanta för den konkurrensrättsliga bedömningen. På dessa marknader har TeliaSonera, enligt PTS, en dominerande eller stark ställning. På de två reglerade marknaderna uppgår marknadsandelen till mellan 65 - 90 % enligt PTS. Även på den oreglerade marknaden, trunkavsnitt av hyrda förbindelser, har TeliaSonera en hög marknadsandel. PTS har i sina beslut valt att reglera marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser och marknaden för minimiutbudet av hyrda förbindelser i slutkundsledet medan marknaden för trunkavsnitt av hyrda förbindelser är oreglerad eftersom PTS anser att konkurrensen fungerar relativt väl på denna grossistmarknad.
	BT Nordics gör vidare gällande att TeliaSonera har en dominerande ställning även vad gäller marknaden för Ethernetgrossistprodukter. Detta eftersom det är TeliaSonera som äger eller har kontroll över den underliggande infrastrukturen och från ett utbudssubstitutionsperspektiv kan, enligt BT Nordics, endast denna operatör tillhandahålla Ethernettjänster och traditionella hyrda förbindelser på marknaden.
	TeliaSonera ifrågasätter relevansen av de av BT Nordics angivna marknaderna enligt lagen om elektronisk kommunikation och anser sig inte kunna vitsorda BT Nordics marknadsavgränsning. TeliaSonera anför att även för det fall TeliaSonera skulle ha en dominerande ställning på en eller flera marknader bestrider TeliaSonera att företagets prissättning skulle utgöra missbruk.
	Konkurrensverkets utredning indikerar att det är osäkert om den marknadsavgränsning som gjorts av PTS för traditionella hyrda förbindelser kan ligga till grund för en analys av konkurrenssituationen för Ethernet/IP-VPN-tjänster. Konkurrensverkets utredning visar att konkurrenssituationen, efterfrågan, marknadsutvecklingen och produktionen skiljer sig väsentligt mellan hyrda förbindelser och IP-VPN-tjänster. Det kan konstateras att efterfrågan på traditionella hyrda förbindelser har minskat under flera år till förmån för IP-VPN-tjänster och att TeliaSoneras marknadsandel är väsentligt lägre i slutkundsledet när det gäller IP-VPN-tjänster jämfört med traditionella hyrda förbindelser. Utvecklingen på marknaden tyder på att konkurrenstrycket på TeliaSonera har ökat och att nya aktörer på relativt kort tid kunnat etablera en stark nischposition i slutkundsledet för IP-VPN-tjänster. Utredningen visar också att förädlingskedjan för IP-VPN-tjänster är relativt heterogen och aktörerna på marknaden använder en rad olika insatsvaror och tjänster med olika förädlingsgrad i sin produktion av IP-VPN-tjänster. Detta innebär i sin tur att det är rimligt att anta att det inte bara är grossistmarknaderna för hyrda förbindelser som är relevanta vid en analys av IP-VPN-tjänster utan även andra produktmarknader i grossistledet som nätinfrastrukturtillträde (LLUB) och bredbandstillträde (bitströmstillträde). Det finns således olika alternativa insatsvaror för operatörer som producerar IP-VPN-tjänster och prisbilden skiljer sig väsentligt mellan förädlade och oförädlade grossisttjänster.
	Konkurrensverket finner emellertid inte skäl för att slutligt definiera några relevanta produktmarknader.
	Missbruket
	Konkurrensverkets utredning har varit inriktad på att utreda om TeliaSoneras agerande och prissättning utgör ett missbruk av dominerande ställning enligt 2 kap 7 KL och artikel 82 i EG-fördraget. Sådant missbruk kan särskilt bestå i att dominanten påtvingar någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor. Det ska framhållas att det inte finns någon allmängiltig definition eller några entydiga kriterier för vad som ska anses utgöra missbruk av dominerande ställning. Det kan konstateras att ett dominerande företag har ett särskilt ansvar för att företagets agerande på marknaden inte ytterligare hämmar eller begränsar konkurrensen på de marknader där företaget agerar. Ett missbruk är begränsat till åtgärder som inte kan sägas utgöra konkurrens på grundval av skicklighet och som inte heller utgör ett rimligt svar på konkurrenternas åtgärder. En utgångspunkt vid bedömningen av huruvida dominantens agerande utgör missbruk är vilka negativa effekter agerandet får eller potentiellt får på konkurrensen. I bedömningen görs även en kvalitativ bedömning av förfarandets eventuella negativa påverkan på konkurrensen. Det kan vidare poängteras att företag i vissa fall kan ha objektiva godtagbara skäl för ett visst agerande varför agerandet inte betraktas som ett missbruk i den mening som avses i 2 kap 7 § KL/artikel 82 EG-fördraget. Bedömningen av vad som utgör objektivt godtagbara skäl avgörs från fall till fall.
	Skäl för beslutet
	Av 2 kap. 7 § KL respektive artikel 82 i EG fördraget framgår att missbruk av en dominerande ställning är förbjudet. BT Nordics klagomål rör således både prissättning och leverans av grossisttjänster för produktion och försäljning av hyrda förbindelser och IP-VPN i slutkundsledet.
	När det gäller BT Nordics klagomål vad gäller leveransvägran och prissättning av Ethernet-grossisttjänster visar utredningen att det finns en rad alternativa insatsvaror och tillvägagångssätt för att producera och sälja IP-VPN-tjänster till slutkundsledet samt att tillgången till en Ethernetgrossisttjänst inte är avgörande för att en operatör effektivt ska kunna konkurrera i slutkundsledet. Utredningen visar vidare att operatörernas kostnader för att tillhandahålla IP-VPN-tjänster kan variera väsentligt beroende på vilka insatsvaror som används och på vilka investeringar som operatörerna har valt att göra i infrastruktur och utrustning i telestationer. Detta innebär att en IP-VPN-lösning baserad i hög grad på köp av för-
	ädlade grossisttjänster och infrastruktur inte torde vara kostnadseffektiv och konkurrenskraftig i slutkundsledet. Prisjämförelser mellan grossist- och slutkundspriser kan således variera signifikant beroende på vilka grossisttjänster som används som insatsvaror i produktionen av IP-VPN-tjänster till slutkundsledet.
	Det bör dock betonas att Ethernet-grossisttjänster kan komma att spela en viktig roll för den vidare utvecklingen av konkurrensen på marknaden för IP-VPN-tjänster. En kostnadseffektiv Ethernet-grossisttjänst skulle således kunna vara mycket positiv för konsumentnyttan. Konkurrensverkets utredning ger dock inte stöd för att tillgång till denna grossisttjänst i sig är nödvändig för att BT Nordics ska kunna bedriva sin verksamhet i slutkundsledet. Som nyss nämnts visar istället utredningen på en rad alternativa insatsvaror och tillvägagångssätt för att effektivt kunna konkurrera på slutkundsmarknaden.
	När det gäller BT Nordics klagomål avseende hyrda förbindelser finns det i och för sig indikationer på att priserna för grossisttjänsten Flexibel n*64 är högre än priserna för slutkundstjänsten Telia Link X utifrån de prisjämförelser som BT Nordics presenterat i klagomålet. Enligt Konkurrensverket är det dock inte uppenbart att dessa prisskillnader skulle vara resultatet av diskriminering mellan intern och extern verksamhet eller marginalklämning från TeliaSoneras sida. Istället kan prisskillnaderna förklaras av specifika avtalsvillkor, skillnad i kundbehov och användningsområde för grossist- och slutkundstjänster i detta fall samt hur priserna förhandlats fram och satts i grossist- respektive slutkundsledet i detta specifika fall. Det synes således som om prisbildningen i det ifrågavarande avtalet avseende Telia Link X-Line har motiverats av särskilda omständigheter som bl.a. har haft sin grund i att kunden var en sorts mellanting mellan grossistkund och slutkund och att det därvid har ställts särskilda krav på kunden.
	Sammantaget gör Konkurrensverket bedömningen att utredningen inte ger stöd för att TeliaSoneras agerande gentemot BT Nordics kan anses utgöra ett missbruk av dominerande ställning. Det saknas därför skäl att utreda ärendet vidare. Ärendet ska därför skrivas av.
	Hur ni kan gå vidare
	Eftersom Konkurrensverket beslutar att inte ingripa med stöd av konkurrenslagen (2008:579) kan de företag som berörs av beslutet vända sig till Marknadsdomstolen för att få saken prövad. Detta beslut kan inte överklagas.
	_____________________________
	Detta beslut har fattats av avdelningschefen Gunnel Schön. Föredragande har varit konkurrenssakkunnige Erik Westerström.
	Gunnel Schön
	Erik Westerström
	Kopia till: TeliaSonera AB
	Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats.

---

[1] PTS beslut den 6 oktober 2005, dnr 04-6950/23

[2] PTS beslut den 10 mars 2006, dnr 04-6749/23

[3] PTS beslut den 6 juli 2004, dnr 04-6946/23