|
|
|
|
Beslut
|
|
2000-05-25
|
Dnr 361/2000
|
|
|
|
|
|
|
part
|
|
|
Telia AB, org.nr. 556103-4249, 123 86 FARSTA
|
|
|
SAKEN
|
|
|
Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning; införande av
startavgift för frisamtalstjänster (020-samtal eller motsvarande) från
Telias telefonautomater
|
|
|
_____________________________
|
|
|
BESLUT
|
|
|
Konkurrensverket vidtar ingen åtgärd med stöd av
konkurrenslagen (1993:20).
|
|
|
|
|
|
ifrågasatt konkurrensbegränsning
|
|
|
1.
Global TeleSystems (Sverige) AB (GTS) har i skrivelse
som kom in till Konkurrensverket den 28 mars 2000 hemställt att
Konkurrensverket skall pröva om Telias införda startavgift för 020-samtal
eller motsvarande från Telias telefonautomater utgör ett missbruk av dominerande
ställning enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20), KL. GTS har därvid också
hemställt att Konkurrensverket interimistiskt skall ålägga Telia att upphöra
med ifrågavarande avgiftsuttag. Enligt vad GTS har anfört i sitt klagomål har
Telias införda startavgift medfört negativa effekter för konkurrerande
operatörer eftersom konkurrenternas tjänster inte blir åtkomliga för
användaren utan att denne först köper Telias telefonkort.
|
|
|
2.
Tele2 AB har i yttrande som kom in till Konkurrensverket
den 10 april 2000 bl.a. belyst effekterna av Telias införda startavgift för
020-samtal. Tele2 har hävdat att Telias avgiftsuttag leder till
konkurrensbegränsande effekter på marknaden för telefonkort och marknaden
för att tillhandahålla frisamtalstjänster. Enligt Tele2 kräver Tele2:s
återförsäljare och distributörer att få tillbaka vad de har betalt till Tele2
för telefonkort, som inte längre går att sälja. Telefonkortskunderna köper
inte längre telefonkort från Tele2.
|
|
|
3.
Även andra aktörer har vid kontakter med
Konkurrensverket uppgett att Telias införda avgiftsuttag får
konkurrensbegränsande effekter.
|
|
|
4.
Konkurrensverket fann i beslut den 28 april 2000 att
det då inte förelåg förutsättningar att meddela något interimistiskt
åläggande.
|
|
|
företagen
|
|
|
5.
Telia AB är moderbolag i Teliakoncernen vars
verksamhet är indelad i fem affärsområden: Carrier & Nät, Mobil,
Företag, Privat och Enterprises. Affärsområde Privat svarar för utveckling,
marknadsföring och försäljning av telekommunikationstjänster till mindre företag
och privatpersoner. I affärsområdet ingår bolaget Telia Nära AB som bl.a.
svarar för utveckling, marknadsföring och försäljning av telekomprodukter
till mindre företag och privatpersoner. En enhet i bolaget, kallad Offentlig
Telekom, har förvaltnings- och driftansvar för Telias telefonautomater.
|
|
|
6.
GTS är ett amerikanskägt teleoperatörsföretag som
totalt i koncernen omsätter ca 8 miljarder kronor. GTS är etablerat i 18
länder i Europa. GTS verksamhet är primärt riktad mot företagsmarknaden. GTS
tjänster omfattar bl.a. telefoni, telekonferenser och Internettjänster. GTS
har ett väl utbyggt telenät i Europa. GTS omsättning i Sverige (total
försäljning till slutanvändare) uppgår till ca 260 miljoner kronor. GTS tillhandahåller
telefonkort.
|
|
|
|
|
|
Bakgrund
|
|
|
Branschförhållanden
|
|
|
7.
Telemarknaden kan delas upp i olika delmarknader. En
betydelsefull marknad är marknaden för teletjänster. I begreppet teletjänster
ingår i princip alla typer av tjänster som allmänheten kan komma i åtnjutande
av från fasta eller mobila nätanslutningspunkter. Den vanligaste
teletjänsten är telefonitjänsten som enligt telelagens (1993:597) definition
består i överföring av tal och som även medger överföring av
telefaxmeddelanden samt datakommunikation via låghastighetsmodem. Vissa teletjänster
nås genom speciella nummerserier eller anropsnummer, t.ex. frisamtalstjänster,
nummerupplysning, tjänster med delad kostnad och betalteletjänster.
|
|
|
8.
Av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164)
framgår att med frisamtalstjänster menas att det är kostnadsfritt att ringa
till dessa nummer. Nummerkapacitet har tilldelats 020-serien för
frisamtalstjänster. Nummerserien 0800 har reserverats i nummerplanen för
framtida användning för frisamtalstjänster. Frisamtalstjänster baserade på
ett system där vissa nummerserier särskilt har reserverats är vanligt
förekommande i flera länder.
|
|
|
9.
Systemet med frisamtalstjänster har gett upphov till
olika tjänstemarknader som är baserade på användning av 020-nummer eller
0200-nummer. I den fortsatta framställningen används beteckningen
020-nummer. En sådan tjänstemarknad kan primärt sägas innehålla olika
kundtjänstfunktioner såsom riktad kundupplysning eller specifik information.
En annan delmarknad är marknaden för telefonkort som kan användas för
telefoni. Exempel på företag som är verksamma på denna marknad är Telia, GTS,
Global One, Gnanam, Tele2 och RSL COM.
|
|
|
10.
Telia tillhandahåller flera olika telefonkort med
olika användningsområden och prisvillkor. Samtliga Telias kort är emellertid
möjliga att använda för såväl nationell som internationell telefoni. Telias kontantkort är ett förbetalt
kort som utgör ett renodlat betalningsmedel för användning av Telias
telefonautomater. Telia Travel Card
och Telia Access är telefonkort med
magnetremsa för traditionell telefoni. Det senare är ett efterbetalt kort där
användaren faktureras beloppet i efterhand. Dessa kort är emellertid inte
inriktade på att användas i Telias telefonautomater. Merparten av den trafik
som dessa kort genererar är från utlandet. Enligt Telia genererar dessa kort
trafik endast i mycket liten omfattning från Telias telefonautomater. Telia Budget Call är en relativt ny
tjänst och är ett telefonkort av 020-karaktär för s.k. IP-telefoni. Produkten
är framtagen för att användas från vilket abonnemang som helst. Det
huvudsakliga användningsområdet förväntas bli från ordinarie fast
abonnemang. Bensin- och bankkort
med magnetremsa kan också användas som telefonkort till att nyttja Telias
telefonautomater. När denna typ av kort används i Telias telefonautomater
är kostnaden för kunden densamma som vid användningen av Telias kontantkort
förutom att kunden erlägger en högre startavgift. Den del som överstiger den
startavgift Telia allmänt tillämpar går till respektive kortföretag.
|
|
|
11.
De på marknaden förekommande telefonkort som
tillhandahålls av med Telia konkurrerande teleoperatörer är sådana där det
finns angivet ett frisamtalsnummer samt en s.k. PIN-kod. Slutanvändaren kan
ringa det angivna 020-numret från vilken terminal som helst, t.ex. en
telefonkiosk eller annan fast ansluten telefon. När slutanvändaren anropar
det angivna 020-numret kopplas samtalet i normalfallet till en kortplattform som förenklat kan
sägas utgöras av en server. När kontakt med kortplattformen erhållits kan
kunden via knapptryckningar ringa nationella eller internationella samtal. En
användare av ett 020-nummer debiteras inte någon avgift vid en uppkoppling
från en fast ansluten telefon.
|
|
|
12.
GTS tillhandahåller tre typer av förbetalda
telefonkort. Vision-Line är ett
kort avsett för användare som företrädesvis ringer inom Sverige och övriga
nordiska länder samt dem som ringer från mobiltelefoner. Hela Världen är ett kort avsett för användare som ringer mycket
till länder utanför Norden. Kortet kan endast användas från Sverige. Promotion-Line är ett telefonkort som
vänder sig till företag och föreningar som vill ha sin egen design på korten
och använda detta som ett gåvokort vid t.ex. kampanjer. Härutöver
tillhandahåller GTS ett efterbetalt telefonkort, kallat VIP-line.
|
|
|
rättslig bedömning
|
|
|
13.
Enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20), KL, är
missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på
marknaden förbjudet.
|
|
|
14.
Den fråga som aktualiserats i ärendet gäller huruvida
Telias införande av startavgift för 020-samtal från Telias telefonautomater
kan anses strida mot 19 § KL.
|
|
|
15.
Telia har i ärendet som främsta skäl till den införda
avgiften gjort gällande att Telias telefonautomater går med förlust. Under
1998 uppgick förlusten enligt Telia till 110 miljoner kronor och under 1999
till 36 miljoner kronor. Telia har vidare motiverat den nya ordningen med att
samtliga användare av automaterna får betala en avgift för själva nyttjandet
av automaten som sådan. Enligt Telia är avgifterna generella och tillämpas
gentemot samtliga användare av telefonautomaterna oavsett vilken telefonitjänst
de önskar utnyttja. Telia har dessutom påpekat att vem som helst har rätt och
möjlighet att placera ut telefonautomater och erbjuda allmänheten tillgång
till dessa mot ersättning. Det finns därför enligt Telia inte i sig någon
skyldighet för Telia att upplåta sina telefonautomater till konkurrerande
operatörer. När ärendet inleddes hade
varken GTS eller Tele2 vänt sig till Telia för att diskutera frågan om
nyttjande av Telias telefonautomater och därvid exempelvis begärt ett avtal
med Telia som reglerar frågan om ersättning för användning av automaterna.
|
|
|
16.
Telias införande av den aktuella avgiften innebär att
teletjänster som tillhandahålls genom frisamtalsnummer via Telias
telefonautomater endast går att komma i åtnjutande av om kunden först
betalar en startavgift som uppgår till tre kortmarkeringar, ca tre kronor.
Det sätt på vilket avgiften tas ut innebär att kunden i normalfallet nödgas
föra in ett Telia telefonkort i automaten för att kunna slå frisamtalsnumret i
fråga. För användning av Telias telefonautomater kan kunden i och för sig
även använda bensin- eller bankkort men priset blir då avsevärt högre, mellan
7-9 kronor. Vid tidpunkten för Telias införande av den aktuella avgiften för
frisamtal uppkom således den direkta effekten att telefonkort utgivna av
Telias konkurrenter inte kunde användas i Telias telefonautomater om inte
kunderna samtidigt hade tillgång till Telias telefonkort.
|
|
|
17.
Under utredningen har framkommit att det finns
förutsättningar för konkurrerande teleoperatörer att reglera frågan om
ersättning för användning av Telias telefonautomater i avtal med Telia. GTS
har begärt och sedermera ingått ett avtal med Telia som i huvudsak innebär en
möjlighet för GTS att direkt med Telia reglera frågan om ersättning för
användning av automaterna. Telia har uppgett att det härutöver pågår diskussioner
med ytterligare en teleoperatör om en motsvarande lösning för deras kunder.
Kunder med telefonkort utgivna av konkurrerande teleoperatörer kan med denna
lösning använda Telias telefonautomater även utan att samtidigt behöva ha
tillgång till Telias telefonkort.
|
|
|
18.
Post- och telestyrelsen, som bl.a. utövar tillsyn
över efterlevnaden av telelagen, har vidare genom beslut den 24 maj 2000 har
förelagt Telia att från och med den 14 juni 2000 upphöra med att debitera
användare som ringer 020-samtal från Telias telefonautomater.
|
|
|
19.
Med hänsyn till vad som har framkommit i ärendet
finner Konkurrensverket inte skäl att utreda ärendet vidare. Konkurrensverket
vidtar således inga åtgärder med stöd av KL i detta fall.
|
|
|
20.
Konkurrensverket har i ärendet inte utrett huruvida
Telias erbjudna villkor skulle kunna anses oskäliga i KL:s mening.
|
|
|
21.
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att
inte meddela ett åläggande enligt 23 § första stycket KL, får
Marknadsdomstolen enligt andra stycket samma paragraf göra det på talan av
ett företag som berörs av den påtalade överträdelsen.
|
|
|
_____________________________
|
|
|
Detta beslut har fattats av generaldirektören.
Föredragande har varit konkurrenssakkunnige Erik Westerström. I den slutliga
handläggningen har också konkurrensrådet Ulf Malmström deltagit.
|
|
|
Ann-Christin
Nykvist
|
|
|
|
|
Erik
Westerström
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta beslut lagras elektroniskt
hos Konkurrensverket.