Offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen innebär att myndigheters verksamhet ska ske på ett öppet sätt. Grunden i offentlighetsprincipen är den så kallade handlingsoffentligheten. Den går ut på att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar.

Vad som är en allmän handling framgår av tryckfrihetsförordningen (2 kap. 1 § TF). I begreppet handling ingår alla typer av information hos en myndighet som fixerats på något slags medium, oavsett form.

Två kriterier ska vara uppfyllda för att en handling ska vara allmän. Den ska förvaras hos myndigheten, och den ska ha kommit in till myndigheten eller vara upprättad hos myndigheten. Offentlighetsprincipen gäller normalt inte statliga företag som är upphandlande myndigheter eller enheter. Dessa bolag är bara skyldiga att lämna viss information, som exempelvis tilldelningsbeslutet och skälen för det. De behöver inte lämna ut handlingar eller i övrigt lämna upplysningar om en avslutad upphandling.

I offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är antingen helt eller delvis offentlig eller sekretessbelagd. Att en handling är belagd med sekretess innebär att den är hemlig. Det betyder i sin tur att det är förbjudet att föra vidare information från handlingen, vare sig det sker muntligen, genom att lämna ut en allmän handling eller på något annat sätt (3 kap. 1 § OSL).

En handling kan bara vara sekretessbelagd och hållas hemlig om det finns stöd för det i någon bestämmelse i OSL, eller i någon annan lag som OSL hänvisar till. I annat fall är handlingen offentlig. Det betyder att vem som helst kan begära att få tillgång till en kopia av handlingen.

När förfrågningsunderlaget blir allmän handling

Ett förfrågningsunderlag är inte en allmän handling förrän i samband med att upphandlingen har annonserats. Före denna tidpunkt är förfrågningsunderlaget ett internt arbetsmaterial och inte en allmän handling. Det gäller även om underlaget skulle vara färdigt. Vid en selektiv upphandling, förhandlad upphandling och urvalsupphandling är förfrågningsunderlaget inte offentligt förrän det skickats ut till den eller de anbudssökande som kvalificerat sig för att få lämna anbud.

Absolut sekretess

Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör, eller till att anbuden offentliggjorts. Det innebär att uppgifter som rör anbud och anbudsansökningar inte får lämnas till någon annan än den som lämnat anbudet eller ansökningen innan alla anbud offentliggjorts, eller beslut om leverantör och anbud fattats (tilldelningsbeslut) eller när myndigheten avslutar upphandlingen på annat sätt, till exempel avbryter den (19 kap. 3 § 2 st OSL).

Det är alltid förbjudet att sprida uppgifter som omfattas av absolut sekretess. Det spelar ingen roll om en uppgift i och för sig bedöms som harmlös.

I lagens mening har ett anbud inte kommit in till myndigheten före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet (2 kap. 6 § TF). Därmed är heller inte anbudet en allmän handling innan dess. Ett syfte med den absoluta sekretessen vid upphandlingar är att undvika anbudskarteller. Se exempel

Att lämna ut en allmän handling efter att den absoluta sekretessen upphört

Trots att den absoluta sekretessen upphört innebär det inte att den upphandlande myndigheten kan lämna ut uppgifter om leverantörerna eller de anbud som inkommit utan att pröva om anbuden fortfarande omfattas av sekretess enligt någon bestämmelse i OSL. Sekretess kan gälla till skydd för det allmännas ekonomiska intresse (19 kap. 3 § 1 st OSL) eller till skydd för enskildas ekonomiska intresse (31 kap. 16 § 1 st OSL). Det finns även andra sekretessbestämmelser. Om någon begär att få ta del av uppgifter och handlingar och det inte finns stöd att sekretessbelägga uppgifterna ska handlingen lämnas ut genast eller så snart det är möjligt. Se exempel

Den som inte är nöjd med en myndighets beslut att inte lämna ut en uppgift i en handling i ett upphandlingsärende kan överklaga till kammarrätten. En förvaltningsdomstol kan också i ett pågående mål besluta om ett så kallat editionsföreläggande. Det innebär att den upphandlande myndigheten måste lämna ut vissa uppgifter till domstolen (20 § förvaltningsprocesslagen). Domstolen kan normalt besluta om ett editionsföreläggande trots att de uppgifter eller handlingar som domstolen får genom edition omfattas av sekretess hos den upphandlande myndigheten.

Relaterad information

Senast uppdaterad: