Intervju: Johan Hedelin om fyra månader med nya regler om offentlig säljverksamhet
Den 1 januari 2010 infördes nya regler i konkurrenslagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Johan Hedelin, avdelningschef med ansvar för tillsyn och tillämpning av de nya reglerna, berättar om vad som hänt sedan årsskiftet.
Hur har de nya reglerna tagits emot hos kommuner, landsting och myndigheter?
– Vår bild är att de offentliga aktörerna tar de nya reglerna på allvar även om det är alltför tidigt att uttala sig om vilket genomslag regelverket kommer att få.
Det som är avgörande är om offentliga myndigheter och bolag vill rätta sig efter de nya reglerna, till exempel att kommuner på eget initiativ avvecklar verksamheter som är snarlika sådana verksamheter som en annan kommun har förbjudits att driva.
Vi tycker oss se att en sådan vilja finns, vilket är glädjande. Den offentliga näringsverksamhet som bedrivs är nämligen alltför omfattande för att Konkurrensverket ska kunna ingripa i varje enskilt fall.
Finns det några exempel på självsanering eller översyn?
– Ja, det finns flera kommuner där man börjat se över sina verksamheter bland annat Trelleborg, Umeå, och Uppsala. På myndighetssidan är det SMHI (Statens meterologiska och hydrologiska institut).
Vad är det viktigaste i de nya lagreglerna?
– Att det finns sanktioner att kunna ta till mot konkurrensbegränsande verksamheter. Konkurrensverket kan gå till domstol för att få ett åläggande om att upphöra med ett agerande eller en verksamhet. Åläggandet kan också kombineras med vite.
Hur har de fyra första månaderna varit med de nya reglerna?
– Vi har mycket att göra. Förutom de anmälningar vi har fått in har vi också fått ta emot ett stort antal förfrågningar där man vill uppmärksamma oss på misstänkta konkurrensproblem. En hel del av de tips som vi fått in håller vi på att utreda vidare.
Hur många ärenden har Konkurrensverket fått in?
– Just nu är det ett 20-tal ärenden som utreds av oss. De flesta ärenden gäller kommunal verksamhet som ifrågasätts för att den kommunala kompetensen kan ha överskridits. Det kan vara kommunal verksamhet som bedrivs utanför kommungränsen eller på marknader där kommunen inte ska vara verksam. Nästan två tredjedelar av de kommunala ärendena gäller verksamhet i kommunala bolag.
Exempel på verksamheter som vi utreder är restaurangverksamhet, företagshälsovård, trafikutbildning, beställningstrafik med buss och speditions- och stuveriverksamhet, för att nämna några.
Vad är det som ifrågasätts konkret?
– Vi utreder bland annat sammanblandning med monopolverksamhet eller underprissättning inom hamnverksamhet, transporter av avfall, bredband och gymverksamhet.
På den statliga sidan?
– Här har en huvudfråga hittills varit att granska prissättningen. Exempel på verksamheter som vi undersöker är konsulttjänster, scanningtjänster och restaurangverksamhet.
Vilka är svårigheterna i utredningsarbetet?
– Det så kallade konkurrensbegränsningskriteriet har fått tydliga praktiska effekter för arbetet. Vi måste visa på en konkurrensbegränsning för att kunna ingripa. Effekten kan bli att verksamheter som strider mot kommunallagen ändå får fortsätta. Vi tycker därför att efterlevnaden av kommunallagen ska kunna kontrolleras genom vässad domstolsprövning eller tillsyn.
Hur prioriterar Konkurrensverket bland ärendena?
– Prioriteringarna görs enligt vår prioriteringspolicy, som togs fram efter konsultation med såväl företrädare för det privata näringslivet som för offentlig sektor.
Vad är utmaningen framöver?
– Utmaningen är att hitta rätt ärenden att driva till domstol för att få en utveckling av praxis på området så att alla – både offentliga och privata aktörer – får veta vad som gäller. Det finns en stor efterfrågan på sådana besked efter många år av bristande spelregler.
/Bengt Kopp