Information om det svenska eftergiftsprogrammet

Eftergift betyder att företag som erkänner sitt deltagande i ett konkurrensbegränsande samarbete, exempelvis en olaglig kartell kan slippa konkurrensskadeavgift (böter). Förutom möjligheten till eftergift innehåller eftergiftsprogrammet en möjlighet till nedsättning av konkurrensskadeavgift (sänkning av böter). Ett företag som inte uppfyller kraven för eftergift kan vara berättigat till sådan nedsättning.

Konkurrensbegränsande samarbeten består ofta i fastställande av priser, marknadsdelning eller produktionsbegränsningar, vilket i slutändan missgynnar konsumenterna. Reglerna om eftergift och nedsättning är ett medel att komma till rätta med sådana missförhållanden på marknaden. Genom möjligheten att befrias från böter eller få sänkta böter ska företag som medverkar i ett olagligt konkurrensbegränsande samarbete motiveras att avslöja detta för Konkurrensverket.

De svenska reglerna om eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift överensstämmer till stor del med det modellprogram som tagits fram inom EU. Detta märks bl.a. i att företag som vill ha eftergift ska vara först med att antingen anmäla en överträdelse som gör det möjligt för Konkurrensverket att ingripa mot överträdelsen eller först med att ge Konkurrensverket sådan information som gör det möjligt att fastställa överträdelsen.

Det ställs också stora samarbetskrav på det företag som ansökt om eftergift och nedsättning. Brister företaget i sin samarbetsskyldighet kan Konkurrensverket neka företaget eftergift eller nedsättning av konkurrensskadeavgift.

Syftet med eftergiftsprogrammet

Syftet med programmet är att komma till rätta med konkurrensbegränsande samarbeten, däribland karteller. Konkurrensverket tillämpar reglerna om eftergift och nedsättning generöst.

För Konkurrensverket, liksom för andra konkurrensmyndigheter och Europeiska kommissionen, väger intresset att upptäcka och bötfälla konkurrensbegränsande samarbeten tyngre än att bötfälla de företag som samarbetar och medverkar till att sådana samarbeten upptäcks och förhindras. Det är en vinst för välfärden om karteller upptäcks och förhindras eftersom detta leder till väl fungerande marknader. Även företagen tjänar på väl fungerande marknader.

Fördelar med eftergiftsprogrammet:

• Färre konkurrensbegränsande samarbeten ingås
  Intresset för att bilda en kartell eller ingå någon annan form av konkurrensbegränsande samarbete är litet när företagen vet att någon av dem, när som helst, kan anmäla samarbetet till Konkurrensverket.
   
• Skapar misstro mellan de företag som deltar i det konkurrensbegränsande samarbetet
  Möjligheten för ett företag att dra sig ur ett konkurrensbegränsande samarbete genom att avslöja samarbetet bidrar till att skapa misstro mellan de deltagande företagen. Konkurrensbegränsande samarbeten, särskilt kartellsamarbeten, är högst osäkra, vilket påverkar företagens förutsättningar att nå framgång med det olagliga samarbetet.
   
• Det blir lättare att upptäcka och utreda befintliga konkurrensbegränsande samarbeten
  Ett företag som deltar i ett pågående konkurrensbegränsande samarbete kan enkelt lämna det genom att avslöja samarbetet för Konkurrensverket. I utbyte kan företaget bli befriat från eventuell konkurrensskadeavgift.
  
  Även de företag som inte avslöjat det konkurrensbegränsande samarbetet kan dra fördelar av programmet genom att lämna information om överträdelsen och på så sätt få konkurrensskadeavgiften nedsatt.
  
  På så sätt ökar också förutsättningarna för Konkurrensverket att utreda och lagföra allvarliga överträdelser av konkurrenslagen.

Ett företag som tvingat ett annat företag att delta i ett konkurrensbegränsande samarbete kan inte få eftergift.

Liknande program finns bland annat inom EU och i USA

Europeiska kommissionen tillämpar ett liknande program för eftergift och nedsättning av de böter som kommissionen fastställer för överträdelser av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i artikel 101.1 i EUF-fördraget. Programmet gäller för hemliga kartellbildningar som bland annat syftar till att fastställa priser, dela upp marknader eller begränsa produktion.

25 medlemsstater i EU har eftergiftsprogram. Sverige har, liksom de flesta andra medlemsstater, utformat sitt program med EU-kommissionens som förebild. Programmen skiljer sig åt på vissa punkter, men den grundläggande tanken är att en enhetlig utformning av eftergiftsbestämmelserna inom EU är eftersträvansvärt.

I USA tillämpas ett program för eftergift och nedsättning av böter i kartellärenden. Programmet är en mycket viktigt del i kartellbekämpningen och överlägset alla andra metoder att upptäcka och beivra karteller.

Ett samarbete med kartellmedlemmar anses vara den bästa och ofta den mest framgångsrika vägen att beivra överträdelser. Samarbetet leder till att kartellutredningen blir effektivare och därmed till att kartellen upphör tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet.