Frågor och svar - konkurrens
På den här sidan har vi samlat några av våra vanligaste frågor på konkurrensområdet.
Om du har direkta konsumentfrågor som gäller till exempel marknadsföring eller reklam bör du vända dig till andra myndigheter eller instanser.
Frågor och svar om konkurrenslagen som trädde i kraft den 1 november 2008 och som kompletterades den 1 januari 2010 med regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Förinstallerat operativsystem (Microsoft)
Prissättning
Rekommenderade cirkapriser
Leveransvägran
- Jag driver ett litet företag och vill bli återförsäljare av en viss vara/produkt för att kunna erbjuda mina kunder ett utbud som motsvarar det som mina konkurrenter har. Ofta får jag svar från den aktuella leverantören att han/hon har tillräckligt med återförsäljare. Är inte det leveransvägran?
- Jag har kontaktat en återförsäljare i ett angränsande län/land för att köpa en vara. Återförsäljaren säger att han inte får sälja utanför sitt område och hänvisar mig till en återförsäljare i mitt eget län/land. Får återförsäljaren göra det?
Handel inom EU
Bonussystem
Elmarknaden
Fjärrvärme
Statsstöd
Bredband
Avgifter - betalkort
Förinstallerat operativsystem (Microsoft)
Varför kan jag inte köpa en ny dator utan att Microsofts operativsystem är förinstallerat? Jag tycker att Microsoft missbrukar sin dominerande ställning.
Svar: Enligt datortillverkarna själva vill konsumenterna ha Microsofts operativsystem. Därför väljer datortillverkarna att förinstallera detta när datorerna tillverkas. Det medför stordriftsfördelar som också påverkar priset till konsumenterna.
Datortillverkarna skulle kunna sälja datorer med andra operativsystem, exempelvis Linux eller Free DOS, och även helt ”tomma” datorer, men enligt tillverkarna är efterfrågan på sådana produkter liten.
Konkurrensverket har hittills inte haft anledning att ingripa med stöd av konkurrensreglerna när det gäller förinstallerade operativsystem.
Prissättning
Enligt marknadsföringslagen ska vid köperbjudanden ett exakt pris anges i marknadsföringen. Att endast ange ett cirkapris duger inte när till exempel en frivilligkedja går ut med en gemensam annonskampanj. Men strider inte detta mot konkurrensreglerna?
Svar: Tillämpningen av marknadsföringslagen kan enligt Konkurrensverket kollidera med konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete, något som det kan vara fråga om när det anges ett exakt pris i en gemensam marknadsföring.
Konkurrensverket har uppmärksammat riksdagen på detta problem i ett yttrande.
Varför är priserna hos olika leverantörer på till exempel bensin och villaolja så lika?
Svar: På en hel del marknader i Sverige råder det så kallad oligopolistisk konkurrens vilket betyder att det är ett fåtal företag som konkurrerar med varandra. På sådana marknader är det vanligt att företagen följer varandras priser, s.k. parallellt beteende. Det innebär att ett företag är prisledare och de andra följer efter. Ibland kan prisledarskapet växla mellan företagen. Det finns alltid en risk att företagen på sådana marknader kommer för nära varandra och inleder förbjudna konkurrensbegränsande samarbeten.
Får ett företag ta ut oskäligt höga priser?
Svar: På de flesta marknader i Sverige gäller fri prissättning. Konkurrensverket har normalt inte till uppgift att bedöma om ett pris är rimligt eller inte. Först om ett företag är dominerande och missbrukar sin ställning på marknaden kan vi ingripa mot en prissättning.
Kan företagen som utför kontrollbesiktning av fordon ta vilket pris de vill nu när Bilprovningens monopol har upphört (1 juli 2010)?
Svar: Ja, prissättningen är fri. Du kan se vilka företag som är godkända för att utföra kontrollbesiktning hos Swedac (http://www.swedac.se/Extrasidor/Besiktningsforetag).
Rekommenderade cirkapriser
Är jag som återförsäljare tvungen att ta de priser som leverantören rekommenderar i sina cirkaprislistor?
Svar: Nej, det är du inte. I princip ska varje butik sätta sina egna priser, men rekommenderade cirkapriser är mycket vanliga och följs av många butiker. Det är tillåtet för en tillverkare/leverantör att ge ut rekommenderade priser, eller cirkapriser till vägledning för återförsäljarna. Det är också tillåtet för återförsäljarna att följa cirkapriserna.
Det som kan vara ett brott mot konkurrenslagen är om olika företag kommer överens eller träffar avtal med varandra om att ta ut ett visst pris vid försäljning till kunder eller konsumenter. Det är också förbjudet för en leverantör att, genom hot om till exempel leveransvägran, tvinga en återförsäljare att hålla ett visst pris.
Leveransvägran
Jag driver ett litet företag och vill bli återförsäljare av en viss vara/produkt för att kunna erbjuda mina kunder ett utbud som motsvarar det som mina konkurrenter har. Ofta får jag svar från den aktuella leverantören att han/hon har tillräckligt med återförsäljare. Är inte det leveransvägran?
Svar: En leverantör kan i princip fritt välja köpare, till exempel en återförsäljare, för vidareförsäljning av sina varor eller tjänster.
Konkurrenslagen ställer dock höga krav på dominerande företag. Om det företag som vägrar leverera har vad som kallas en dominerande ställning, det vill säga är så stort att det kan agera oberoende av kunder och konkurrenter, kan en leveransvägran vara förbjuden enligt konkurrenslagen.
Det är också förbjudet att vägra leverera om detta sker efter en överenskommelse med en konkurrent till den som inte får leveranser, och förutsatt att förfarandet berör en märkbar andel av marknaden.
Konkurrensverket har oftast funnit att en leveransvägran inte varit i strid med konkurrenslagen. Ett vanligt skäl är att leverantören inte är dominerande på marknaden. Ett annat skäl är att det ofta är svårt att bevisa att en bakomliggande överenskommelse är orsaken till leveransvägran. Inte sällan har leverantören objektivt godtagbara skäl för sin vägran att leverera.
Jag har kontaktat en återförsäljare i ett angränsande län/land för att köpa en vara. Återförsäljaren säger att han inte får sälja utanför sitt område och hänvisar mig till en återförsäljare i mitt eget län/land. Får återförsäljaren göra det?
Svar: En tillverkare/leverantör kan ge sina återförsäljare olika försäljningsområden. Detta innebär normalt att en återförsäljare endast ges möjlighet att aktivt marknadsföra sina produkter inom det egna området.
Men om återförsäljaren blir kontaktad av en kund från ett annat område kan han/hon inte neka att sälja med argumentet att ”du är utanför mitt område”. Passiv försäljning/parallellimport måste alltid tillåtas. Ett exempel på passiv försäljning är försäljning över Internet.
Handel inom EU
Varför vill EU värna möjligheterna till parallellhandel, dvs. import och export av varor eller tjänster som sker utanför redan etablerade leverans- och distributionssystem?
Svar: Detta handelsflöde bidrar till att stärka konkurrensen på olika produktmarknader och leder på sikt till att utjämna prisnivåskillnader mellan olika geografiska områden inom EU.
Vid import av varor från länder utanför EU kan dock importören behöva inhämta ett godkännande från generalagenten för att undvika risk för varumärkesintrång.
Bonussystem
Jag driver ett företag som säljer både märkesvaror och andra varor till detaljhandelsföretag. Jag undrar vilka bonussystem jag kan använda mig av till mina kunder?
Svar: Det råder fri prissättning för företag som är verksamma på fungerande konkurrensmarknader och det är enbart dominerande företag som behöver se upp med hur de utformar sina rabatt- och bonussystem.
För ett dominerande företag kan villkor som innebär att kunder får rabatt om de köper hela eller delar av sitt behov från en viss leverantör, så kallade trohetsrabatter, vara ett missbruk i strid med konkurrensreglerna. Årsvolymrabatter som baseras på kundens totala inköp under till exempel ett år kan ha samma inlåsningseffekt som en ren trohetsrabatt.
Elmarknaden
Vad gör Konkurrensverket åt den dåliga konkurrensen på elmarknaden?
Svar: Det är riktigt att konkurrensen på elmarknaden kunde vara bättre. Konkurrensverket övervakar att företagen följer konkurrenslagen och föreslår regeländringar som skulle vara bra för konkurrensen.
Konkurrensverket har även i flera rapporter kommit med förslag på hur konkurrensen på elmarknaden skulle kunna förbättras, senast i rapporten ”Åtgärder för bättre konkurrens - förslag
(2 Mb)” från 2009, där flera förslag rör elmarknaden.
Energimarknadsinspektionen har till uppgift att följa elmarknadens utveckling och verka för effektiv konkurrens. Vänd dig till Energimarknadsinspektionen om du har frågor om elmarknadens utveckling.
Som konsument har du möjlighet att påverka konkurrensen på elmarknaden genom att utnyttja din möjlighet att välja elhandelsföretag. Gör prisjämförelser och byt till ett annat företag om du inte är nöjd. Aktiva konsumenter som ifrågasätter priserna, och byter elhandlare om de inte är nöjda med villkoren, sätter press på elhandelsföretagen och stimulerar konkurrensen. Hos Konsumenternas elrådgivningsbyrå och Energimarknadsinspektionen kan du läsa mer om hur det går till att byta elhandlare och jämföra deras priser.
Vad gör Konkurrensverket åt de höga elpriserna?
Svar: Prissättningen på el är fri på den konkurrensutsatta delen av elmarknaden. På grossistmarknaden handlas el i första hand via elbörsen Nord Pool och priset är ett resultat av aktörernas köp- och säljbud samt av eventuella begränsningar i överföringskapaciteter. En mer utförlig redogörelse för hur prisbildningen på Nord Pool går till kan du läsa på s. 137 i rapporten ”Åtgärder för bättre konkurrens - konkurrensen i Sverige (3 Mb)”.
Tillsynen över Nord Pools spotmarknad sköts av Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE), medan handeln på terminsmarknaden i första hand övervakas av Finanstilsynet.
Det kan strida mot konkurrenslagen om olika företag kommer överens eller träffar avtal med varandra om att ta ut ett visst pris vid försäljning. Vi kan även ingripa mot en prissättning som innebär att ett företag missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. I Konkurrensverkets uppgifter ingår däremot inte att bedöma om ett pris är rimligt eller inte.
Vad gör Konkurrensverket åt nätbolagens höga nätavgifter?
Svar: Nätverksamheten är inte konkurrensutsatt utan en reglerad verksamhet. Som konsument kan du inte välja vilket nätbolag du vill vara kund hos, utan är hänvisad till ditt lokala nätföretag. Elnäten är lokala monopol och företagens nättariffer övervakas av Energimarknadsinspektionen.
Är det bra att den svenska kärnkraften ägs gemensamt av de stora energibolagen?
Svar: Nej. Konkurrensverket har vid flera tillfällen pekat på det olämpliga i att de svenska kärnkraftsföretagen samägs. Det pågår också ett arbete inom regeringskansliet för att försöka hitta en lösning på problemet. Läs mer
Fjärrvärme
Vår leverantör av fjärrvärme utnyttjar sin monopolställning och höjer priset omotiverat mycket. Kan Konkurrensverket göra något?
Svar: Det är fri prissättning på fjärrvärme, och Konkurrensverket bedömer normalt inte om ett pris är rimligt eller inte. Däremot kan vi ingripa mot en prissättning som innebär att ett företag missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. Fjärrvärme är, åtminstone i distributionsledet, ett naturligt monopol. Det finns bara ett fjärrvärmeföretag som distribuerar hetvatten inom respektive lokalt ledningsnät. På marknader med naturliga monopol är det i normalfallet inte möjligt att fullt ut åstadkomma en fungerande konkurrens enbart genom konkurrensrättslig reglering. För att skydda kunderna mot oskäliga priser omfattas oftast naturliga monopol av prisreglering.
Konkurrensverket har i flera rapporter och yttranden uppmärksammat fjärrvärmepriserna och förhållanden på fjärrvärmeområdet som är negativa från konkurrenssynpunkt. Bland annat har vi på s. 58 i rapporten ”Åtgärder för bättre konkurrens - förslag (2 Mb)” redovisat till regeringen att det finns ett behov av prisreglering av fjärrvärme.
Fjärrvärmekunder kan sedan några år tillbaka begära förhandling med sitt fjärrvärmeföretag varje gång företaget till exempel höjer priset. Företaget ska i förhandlingen motivera varför en prishöjning är skälig. Om fjärrvärmeföretaget och fjärrvärmekunden efter förhandlingen inte är överens är det möjligt att ansöka om medling hos Fjärrvärmenämnden vid Energimyndigheten. Nämnden prövar dock inte om priset i sig är skäligt.
Statsstöd
Vad är statsstöd, är det tillåtet och var vänder jag mig om jag har synpunkter på något stöd?
Svar: Om en offentlig aktör (det vill säga stat, kommun eller landsting) subventionerar verksamhet som bedrivs av ett eller flera företag kan det röra sig om ett så kallat statligt stöd. Begreppet omfattar inte bara uppenbara stödåtgärder som bidrag, billiga lån och räntesubventioner, utan även mer indirekta stöd som skattelättnader och lånegarantier.
EU:s regler förbjuder statsstöd men accepterar de stöd som inte är konkurrensbegränsande. Om Europeiska kommissionen kommer fram till att ett stöd inte kan godkännas kan kommissionen rekommendera medlemslandet att ändra stödet, ändra kraven på dem som får stödet eller att stoppa stödet helt.
Kommissionen och medlemsländerna övervakar de stöd och stödprogram som är godkända. Om du anser att något stöd är felaktigt eller missbrukas kan du kontakta kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor.
På kommissionens webbplats finns ett ansökningsformulär som du kan använda. Av formuläret framgår vilken information som kommissionen behöver. Du kan skriva på svenska.
I Sverige är det Näringsdepartementet som ansvarar för frågor som rör statsstöd. Du når dem på telefon 08-405 10 00.
Även om själva stödet inte faller inom ramen för konkurrenslagen och Konkurrensverkets ansvarsområde, kan effekterna av ett stöd i vissa fall göra det. Det rör framför allt de fall där stödmottagaren tar ut ett alltför lågt pris för en viss vara eller tjänst. Ett företag får inte ta ut priser som ligger under kostnaden för tillverkningen (underpris) för att slå ut konkurrenter eller försvåra för dem att komma in på marknaden. För oss är det viktigt att få kännedom om sådana konkurrensproblem. Läs mer om konkurrens mellan privat och offentlig sektor.
Sedan 2005 finns transparenslagen som gör det möjligt med insyn i vissa finansiella förbindelser. Syftet med lagen är att stödja kommissionens tillämpning av såväl konkurrens- som statsstödsreglerna i EUF-fördraget. Lagen innehåller inga förbud mot olika åtgärder, bara en förpliktelse att hålla viss redovisning för att göra myndigheternas insyn möjlig.
Bredband
Varför får jag som lägenhetsinnehavare inte fritt välja leverantör av bredband?
Svar: Om en fastighetsägare genom så kallad kollektiv anslutning har slutit avtal med en tjänsteleverantör begränsas lägenhetsinnehavarnas val i enlighet med det så länge avtalet gäller. Samtidigt som valfriheten begränsas för enskilda, kan dock kollektiv anslutning leda till lägre priser och öka förutsättningarna för att investeringar i ny infrastruktur kommer till stånd.
För att kunna utnyttja den konkurrens som finns är det viktigt för lägenhetsinnehavarna att avtalen inte tecknas på allt för lång tid. Enligt Konkurrensverket har fastighetsägarnas kunskap om marknaden och om de konsekvenser som avtalsvillkoren innebär för de boende ökat.
Avgifter - betalkort
Jag har fått betala en avgift till en handlare för att jag betalade med kort. Har handlaren rätt att göra så?
Svar: Om en handlare har rätt att ta ut avgifter av kortanvändare eller inte regleras av handlarens avtal med den bank som har anslutit handlaren till kortsystemet. En handlare som av sin bank har förbjudits att diskriminera kortbetalningar, jämfört med andra sätt att betala, kan göra sig skyldig till ett avtalsbrott mot banken om han tar ut en avgift för kortbetalningar.