Vad gäller vid sent avrop från ramavtal?

Konkurrensverket har nyligen skrivit av ett ärende där en myndighet tecknat ett avtal med en leverantör fem dagar innan det statliga ramavtalet som låg till grund för avropet (och därmed avtalet) löpte ut. Här resonerar vi kring vilka omständigheter som är relevanta för att utreda om ett avrop kan betecknas som "otillbörligt".

Publicerat i Konkurrensverkets nyhetsbrev 21 maj 2015

Konkurrensverket har nyligen skrivit av ett ärende där en myndighet tecknat ett avtal med en leverantör fem dagar innan det statliga ramavtalet som låg till grund för avropet (och därmed avtalet) löpte ut. Anledning till att ärendet skrevs av var att det i det enskilda fallet inte fanns några omständigheter som tydde på att myndigheten använt ramavtalet på ett otillbörligt sätt och att det inte finns några regler som förbjuder tillvägagångssättet i sig. I bedömningen togs bland annat hänsyn till att avropet gjorts från ett statligt ramavtal.

Trafikverket använde sig av det statliga ramavtalet för profil- och presentprodukter och tecknade efter en förnyad konkurrensutsättning avtal med Roupez AB den 25 juni 2013. Fem dagar senare löpte det statliga ramavtalet ut. Trafikverkets avtal med Roupez hade en löptid på två år med möjlighet till förlängning i ett plus ett år. Avtalet mellan Trafikverket och Roupez fick därmed en löptid som sträcker sig mellan cirka två till fyra år längre än ramavtalet.

Ett ramavtal får löpa högst fyra år om det inte finns särskilda skäl. Det framgår av 5 kap. 3 § LOU. Samma reglering återfinns i artikel 32 i det EU-direktiv som ligger till grund för de svenska reglerna. Kommissionen har i ett tolkningsmeddelande om ramavtal angående löptid uttalat att löptiden för ramavtal är begränsad till fyra år vilket också gäller för avtal som tilldelats med hjälp av ramavtalet. Men det hindrar inte att det enskilda avtalet fortsätter att löpa även efter det att ramavtalet det avropats från har löpt ut. Kommissionen påpekar även att tillämpningen av direktivsbestämmelserna inte sker i ett legalt vakuum. Såväl unionsrätten och nationell konkurrensrätt är tillämpliga och ska iakttas.  

Ett avtal som tecknats inom ett ramavtals löptid kan alltså fortsätta att löpa efter ramavtalets slutdatum. Att så är fallet är logiskt och kopplat till den praktiska användingen av ramavtal. Det är ofta nödvändigt att avrop måste kunna göras under hela ramavtalets löptid. Det är inte bara en konsekvens av att ramavtal är tillåtet i sig utan också en konsekvens av att det är tillåtet att ramavtal kan tecknas av inköpscentraler.

För vissa varor och tjänster ligger det i sakens natur att leveransen sker under en period som ibland kan vara relativt lång, inte sällan upp till fyra år. Om leveranser inte är tillåtna efter sista ramavtalsdag skulle det innebära att alla avrop måste ske i början av ett ramavtals löptid. Detta är självklart, men frågan uppstår hur länge efter sista ramavtalsdag leveranser kan ske. I teorin kan en ett fyraårigt avtal tecknas på ett ramavtals sista dag. Den praktiska leveransperioden, sett ur leverantörens perspektiv, blir då åtta år.

En myndighet får dock inte använda ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. Det framgår av artikel 32.2 femte stycket direktiv 2004/18/EU. Någon motsvarande föreskrift har inte tagits med i den svenska lagstiftningen men eftersom den svenska lagstiftningen bygger på EU-direktiv får artikeltexten betydelse när svensk rätt ska tolkas.

Ett exempel på ett otillbörligt sätt att hantera ramavtal som givits i litteraturen skulle kunna vara ett avrop strax innan ramavtalets löptid går till ända, som avser successiva leveranser, som ska göras under en längre period efter det att ramavtalet upphört. Men å andra sidan, som också nämnts ovan, går det naturligtvis att göra avrop under hela ramavtalets löptid även om själva leveransen sker efter det att ramavtalets löptid gått till ända. Det måste dock göras inom ramen för vad som gäller enligt artikel 32.2 femte stycket. Syftet med att tidsbegränsa löptiden för ramavtal är att ramavtalsinstitutet inte ska binda konkurrensen otillbörligt för en längre tid.

Det finns alltså inte något entydigt svar på när ett ramavtalsavrop som sträcker sig över sista ramavtalsdagen är otillbörligt. Bedömning måste göras från fall till fall. Förutom den kommentar om successiva leveranser som tecknas nära inpå sista dag för ramavtalet finns det få kommentarer i litteratur, praxis eller lagtext. Men omständigheter som kan få betydelse för en sådan bedömning kan exempelvis vara:

  • När under ramavtalsperioden sker avropet?
  • Sker avropet från myndighetens eget ramavtal eller från ett statligt ramavtal (eller liknande)?
  • Gäller avropet en enskild leverans, eller ett leveransavtal (där successiva leveranser sker och där beställningar sker efter hand)?
  • Hur är relationen mellan avropets storlek och ramavtalets totala volym?
  • Hur stor är relationen mellan avropets storlek och den aktuella marknaden?
  • Finns det ett nytt ramavtal färdigt?

Alla omständigheter ovan är relevanta för att utreda om ett avrop kan betecknas som "otillbörligt". Det går dock att förebygga. Genom att i ramavtalet reglera hur avrop ska ske och hur avtal baserade på avrop från ramavtalet ska se ut går det att undvika att användandet av ramavtalet uppfattas som otillbörligt.  Det finns exempel på ramavtal där man begränsar perioden då leveransavtal kan tecknas till en viss period innan avtalets sista dag, eller en begränsning för hur långt leveransavtalet kan löpa efter sista ramavtalsdag.

Utöver de juridiska frågeställningarna finns affärsmässiga aspekter. Leder ett avrop som sker sent på ett ramavtal och som gäller en längre period verkligen till en bra affär? Ett äldre ramavtal kan innehålla prisnivåer eller produkter som ligger på en högre nivå prismässigt, eller innehålla "gamla" produkter. Det är då tveksamt om det är affärsmässigt motiverat att göra ett längre avrop.

Samma sak gäller om det har tecknats ett nytt ramavtal för samma område. Det är då i normalfallet mindre lämpligt att göra ett avrop från ett äldre ramavtal eftersom den nya leverantören/leverantörerna med rätta förväntar sig att avrop ska ske från det nya ramavtalet. I vissa fall kan det även finnas civilrättsliga regleringar som styr detta i avtalen. Detta innebär även ett ansvar för den som upphandlar ett samordnat ramavtal att se till att det är färdigt i rätt tid och för den som avropar att hålla sig uppdaterad kring detta. Allt för att avrop ska kunna ske på ett planerat sätt.

Sammanfattningsvis belyser Konkurrensverkets ärende frågan på vilket sätt myndigheter använder ramavtal. I ljuset av EU-direktivet är det i allra högsta grad relevant att en myndighet funderar över hur ett avrop påverkar konkurrensen eller andra verkningar ett avrop kan få. Inte bara på grund av att reglerna ska följas utan också på grund av affärsmässiga skäl. Oavsett om det är myndigheten som själv tecknat ramavtalet eller om ett statligt ramavtal används är det bra för myndighetens framtida affärer att det råder en god konkurrens på den aktuella marknaden.

Publicerat i Konkurrensverkets nyhetsbrev 21 maj 2015

Relaterad information

Senast uppdaterad: