Bristande konkurrens på läkemedelsmarknaden oroar EU

Läkemedelsmarknaden är i fokus för en ny rapport som Europeiska kommissionen nyligen har gett ut. Det är bland annat oro för prisutvecklingen och patienters tillgång till läkemedel som har fått de europeiska konkurrensmyndigheterna att samverka kring en genomlysning av konkurrensproblemen på marknaden.

Publicerad i Konkurrensverkets nyhetsbrev 7 februari 2019.

Europeiska kommissionen har nyligen gett ut en rapport om läkemedelsmarknaden. Den är ett samarbete mellan de europeiska konkurrensmyndigheterna som alla har levererat underlag till rapporten. Leif Nordqvist är Konkurrensverkets expert på frågor som rör läkemedelsmarknaden. Han har också ansvarat för flera av de rapporter som är Konkurrensverkets bidrag till EU-sammanställningen. Här ger han en bakgrund till rapportens tillkomst.

Kommissionens rapport om läkemedelssektorn

Varför har kommissionen gett ut rapporten?

Rapporten är beställd av rådet och Europaparlamentet som har uttryckt oro för bland annat prisutvecklingen och patienters tillgång till läkemedel. Rapporten täcker utvecklingen på området från 2009 till 2017 och beskriver flera av de problem som finns på marknaden för läkemedel och vilka insatser de europeiska konkurrensmyndigheterna har genomfört för att främja tillgången på läkemedel på den europeiska marknaden.

Läkemedelsmarknaden har flera särdrag. Vilka?

Den här marknaden är speciell bland annat för att den är väldigt reglerad. Det är också en marknad med många aktörer som har olika intressen. Den utmärks dessutom av att den består av flera olika system för hur receptbelagda läkemedel hanteras och finansieras. En gemensam nämnare är dock att patienten normalt bara betalar en liten del av den faktiska läkemedelskostnaden. I stället är det allmänna som betalar, som i Sverige där det är skattefinansierat eller som i andra länder där det sker via socialförsäkringssystemet. Patienten väljer inte läkemedel själva. Det är läkaren som förskriver vilket läkemedel som ska användas. Dessutom kan apoteken som expedierar läkemedlen ha olika incitament som styr vilka läkemedel man säljer. I Sverige har vi ju exempelvis ett generiskt utbytessystem som gör att apoteket är skyldig att tillhandahålla det billigaste läkemedlet i systemet med periodens vara.

Du nämnde att kommissionen är orolig för prisutvecklingen och tillgången på läkemedel. Kan du ge några exempel på de problem som finns på läkemedelsmarknaden?

En återkommande tendens är olika strategier för att fördröja generiska läkemedels inträde på marknaden. Det innebär att originaltillverkare, det vill säga det företag som har tagit patent på ett läkemedel, försöker fördröja generikaföretag från att börja sälja samma läkemedel efter det att originaltillverkarens patenträttigheter har upphört. Generiska läkemedels inträde innebär oftast betydligt hårdare priskonkurrens och lägre priser.

Marknaden har också sett prov på uppseendeväckande prishöjningar av vissa läkemedel. Det har varit en eskalering i överprissättning. I något fall ökade till exempel priset upp till 2 000 procent. Andra exempel är företag som inte vill sälja sina produkter i länder där läkemedel är för billiga. Flera forna öststatsländer har uttryckt att det råder brist på vissa läkemedel.

Parallellhandel är ytterligare ett problem som originaltillverkare av läkemedel försöker motverka. Det innebär att originaltillverkaren priskonkurrerar med sitt eget läkemedel under patenttiden via partihandlare som köper läkemedlet i ett land med lägre priser och säljer vidare till ett annat land där samma läkemedel redan säljs till ett högre pris.

Hur ser det ut på den svenska marknaden?

Sverige är det land som har drivit generisk konkurrens längst i Europa i och med att apoteken är skyldiga att sälja det billigaste läkemedlet. Följsamheten till beslutet är stort hos apoteken och därför är vi också allra mest beroende av att komma till rätta med det som brukar kallas Pay for delay-avtal, det vill säga överenskommelser mellan originaltillverkare och generikaföretag som går ut på att begränsa eller försena inträde på marknaden för generiska läkemedel.

Vad har de europeiska konkurrensmyndigheterna gjort för att möta de här problemen på läkemedelsmarknaden?

Den rapport som nyligen gavs ut av kommissionen beskriver det arbete som konkurrensmyndigheterna har gjort under perioden 2009 till 2017. Det är ett arbete som bland annat har resulterat i 29 ingripanden, framför allt i form av förbudsbeslut, och böter på en miljard euro.

Hur har svenska Konkurrensverket bidragit till sammanställningen?

Vi har framför allt bidragit med kartläggningar av olika delmarknader och företeelser i form av flera rapporter. Det rör exempelvis marknaden för laboratorietjänster, landstingens upphandlingar av slutenvårdsläkemedel, prisutvecklingen på receptfria läkemedel och jämförelser av priser på läkemedel i andra länder.

Kontakt,
Leif Nordqvist, råd, leif.nordqvist@kkv.se

Publicerad i Konkurrensverkets nyhetsbrev 7 februari 2019.

Relaterad information

Senast uppdaterad: