Storföretag dominerar matmarknaden

Pressmeddelande

Både inom dagligvaruhandeln och inom livsmedelsindustrin är koncentrationen hög i Sverige. Inom båda dessa branscher är det ett litet antal företag som står för en stor del av verksamheten.

Samtidigt som stordriftsfördelar i vissa fall kan vara bra för konsumenterna kan den starka koncentrationen innebära risker för en försämrad konkurrens. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport till regeringen.

Som ett timglas

Hela livsmedelskedjan kan liknas vid ett timglas. Det börjar med ett stort antal jordbrukare som säljer sina produkter till ett litet antal industrier. Här är timglasets smala mitt. Industrin säljer i sin tur till ett litet antal dagligvarukedjor som säljer till ett stort antal konsumenter.

– De små företagen som finns inom livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln står bara för en liten andel av marknaderna. Makten över marknaden ligger hos de stora företagen, säger generaldirektör Dan Sjöblom.

Maten inte dyrare i Sverige

Svenska konsumenter betalar inte mer för maten än konsumenter i andra jämförbara EU-länder, och vi betalar mindre än våra nordiska grannar. Det konstaterar Konkurrensverket i rapporten.

– Det finns faktorer som försämrar konkurrensen och där förändringar kan bli nödvändiga. I stort sett fungerar dock konkurrensen i livsmedelskedjan relativt bra, säger projektledare Douglas Lundin.

Konkurrensverket pekar på att lokaliseringen av dagligvarubutiker är viktig för att stimulera konkurrensen mellan butiker och att kommunerna kan medverka till att sänka etableringströsklarna genom ett aktivt agerande i tillståndsfrågor. Regleringen av lantbrukskooperativa företag bör, mot bakgrund av deras undantag från konkurrensreglerna, ses över. EU:s gränsskydd driver upp priserna och Sverige bör därför driva på liberaliseringen.

– Konkurrensen påverkas också av konsumenternas egna val. Det handlar om val av butik, men också av hur till exempel kvalitet och ursprung vägs mot pris och service, framhåller Dan Sjöblom.

Effektivare offentlig upphandling

Kommuner och andra myndigheter upphandlar livsmedel och måltider för cirka 8,4 miljarder kronor per år, vilket motsvarar endast fyra procent av den totala konsumtionen av livsmedel i Sverige. Konkurrensverket pekar i rapporten på vikten av det olämpliga i att använda offentliga upphandlingar för att nå andra politiska mål än god kvalitet till bästa möjliga pris.

– Offentlig upphandling av mat kan bli effektivare och samtidigt använda konkurrensens fördelar. Enklare regler för mindre företag, vägledning till upphandlare, och hur regeringen bör agera i samband med översynen av EU:s upphandlingsdirektiv är exempel på sådana åtgärder, säger konkurrensråd Per-Arne Sundbom.

Regeringsuppdrag i två delar

Konkurrensverket har på regeringens uppdrag granskat konkurrensen och andra marknadsförhållanden i livsmedelskedjan. Uppdraget redovisas i två rapporter ”Mat och marknad – från bonde till bord” och ”Mat och marknad – offentlig upphandling”.

För ytterligare information, kontakta:
Jimmy Dominius, pressekreterare tfn 08-700 15 80 eller 076-542 15 80
Douglas Lundin, projektledare tfn 08-700 16 10
Per-Arne Sundbom, konkurrensråd tfn 08-700 16 19

Mat och marknad - från bonde till bord

Mat och marknad – offentlig upphandling

Relaterad information