Krav på certifiering påverkar konkurrensen

Publicerad

Certifiering av till exempel livsmedel kan ha både positiva och negativa effekter. Till exempel kan små producenter i fattiga länder missgynnas. Det framgår av en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av Konkurrensverket.

Det finns flera olika  system för märkning av livsmedel och andra produkter. Några av de mer kända är till exempel KRAV, Marine Stewardship Council och Rättvisemärkt/Fairtrade. Konkurrensverket har gett docent Joakim Gullstrand i uppdrag att se närmare på hur certifiering påverkat konkurrensen.

Hans slutsats är att certifiering kan ha både positiva och negativa konkurrenseffekter i teorin. Positivt är att certifiering ger konsumenter mer information om produkters olika egenskaper eftersom välinformerade konsumenter är en förutsättning för en fungerande konkurrens. Certifiering kan också underlätta export för länder som har svårt att få tillträde till vissa marknader.

Bland de negativa effekterna av certifiering kan nämnas risken att förvandla säljare till prissättare eftersom certifiering är en form av differentiering. I syfte att öka vinsten kan säljare då utnyttja konsumenters högre betalningsvilja för speciella produkter genom att sätta priser över marginalkostnaden.

Enligt rapportens författare är ett huvudproblem att certifiering tenderar att missgynna marknadens svagare aktörer, det vill säga de små och de fattigare producenterna, eftersom de relativt sett får högre certifieringskostnader. Detta kan vara ett problem ur konkurrenssynpunkt. Det finns exempel som visar att små producenter i Afrika får det allt svårare att exportera på grund av ökade krav på certifiering från inköpare.

Det är författaren själv som svarar för slutsatser och bedömningar i rapporten.

Relaterad information