Konkurrensverket välkomnar utredningsförslag

Publicerad

Utredningen om en utökad beslutanderätt för Konkurrensverket har överlämnat sitt betänkande till regeringen. Här svarar Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom på frågor om utredningens förslag.

Vad föreslår utredningen?Utredningen föreslår att Konkurrensverket ges utökad beslutanderätt såväl avseende konkurrensskadeavgiftsärenden som avseende företagskoncentrationer. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Utredningen har även övervägt ny ledningsform för Konkurrensverket samt vissa förändringar av verkets beslutsfunktion. Utredningens förslag i denna del är att Konkurrensverket förblir en enrådighetsmyndighet och att generaldirektören även fortsättningsvis blir den som beslutar om Konkurrensverkets interna organisation.

Vad anser Konkurrensverket om utredningens förslag?

Vi är väldigt positiva till utredningens förslag. En ökad beslutanderätt innebär att vi kan få snabbare avgöranden i våra tillsynsärenden. En ökad beslutanderätt innebär dessutom att ordningen i Sverige blir mer lik den som redan gäller inom de flesta EU-länderna i övrigt, något som underlättar vårt samarbete med andra konkurrensmyndigheter inom EU.

Ett grundantagande som utredningen gör är just att faktorer som förbättrar konkurrensmyndighetens effektivitet också leder till en mer effektiv konkurrens på marknaderna. Ingripanden mot företag som på ett eller annat sätt försöker missbruka sin marknadsmakt underlättar för andra företag som vill träda in på och växa på marknaden. En konkurrensmyndighet som också är den myndighet som beslutar om ingripande mot företag ska ske eller inte, kan upplevas som mer tydlig för marknadens aktörer än en myndighet som inte har sådana befogenheter.

En effektiv konkurrensmyndighet påverkar alltså enligt utredningen företagens incitament att vidta eller avstå från konkurrensbegränsande åtgärder. Vi delar den slutsatsen.

Under utredningens gång har det från näringslivets sida framkommit synpunkter på lämpligheten i att en tillsynsmyndighet agerar både utredare och beslutsfattare i den typ av komplicerade ärenden som överträdelser av konkurrensreglerna utgör. Vad har du som generaldirektör för budskap till dem som oroar sig?

Det är naturligtvis oerhört viktigt att Konkurrensverket, om vi får den här möjligheten, fortsätter att noga beakta objektiviteten i våra utredningar. Att en myndighet agerar både utredare och beslutsfattare är dock inget nytt i svensk statsförvaltning; exempelvis arbetar både Skatteverket och Finansinspektionen på liknande sätt. Det ligger i vårt eget intresse att fortsatt upprätthålla förtroendet för lagtillämpningen och myndigheten. Vi har redan i dag ett väl inarbetat system för kvalitetssäkring internt och vi ser inte någon risk att våra utredningar skulle bli mindre noggranna eller omfattande när myndigheten får en utökad beslutanderätt.

Konkurrensverket har genom åren i hög utsträckning varit framgångsrika i de mål vi valt att driva i domstol, något som tyder på att såväl våra prioriteringar som våra utredningar är av hög kvalitet. Det kommer även fortsättningsvis att finnas möjlighet att få alla våra beslut prövade i domstol om de berörda företagen väljer att överklaga.

Konkurrensrättsliga ärenden beskrivs ofta som mål som vilar tungt på muntlig bevisning. Vad har du att säga om detta och hur påverkar en eventuell beslutanderätt detta?

Det stämmer att muntlig bevisning är viktig i våra ärenden. I våra utredningar har vi rätt att ålägga personer att inställa sig för förhör, men i utredningen här på Konkurrensverket hörs de ju inte som vittnen under ed, vilket är fallet i domstol. Däremot finns det en möjlighet att åberopa skriftliga utsagor från förhör vid en rättegång. Redan i dag använder vi oss också av så kallat muntligt förfarande, vilket innebär att en part i ett lagtillämpningsärende erbjuds att komplettera sitt skriftliga svar på Konkurrensverkets beslutsutkast, eller utkast till ansökan om stämning, genom att även muntligen få kommentera Konkurrensverkets preliminära ställningstagande.

Avsikten med ett muntligt förfarande är just att det ska bidra till att göra Konkurrensverkets utredningar mer fullständiga och på så sätt bidra till väl underbyggda beslut. Dessutom ökar möjligheten för företagen att få sin sak belyst så väl som möjligt. Det är inte osannolikt att fler företag kommer att utnyttja denna möjlighet om Konkurrensverket får utökad beslutanderätt.

Hur skulle en utökad beslutanderätt påverka effektiviteten i Konkurrensverkets utredningar?

Vi anser att en egen beslutanderätt skulle höja effektiviteten. Mest påtagligt är det i ärenden där företag väljer att inte överklaga vårt beslut. I de ärendetyper som utredningen föreslår att utöka myndighetens beslutanderätt krävs det i dag minst en beslutsinstans efter att vi har tagit ställning i ett ärende och väckt talan. Den tidsvinst som uppkommer i de ärenden som inte överklagas innebär en besparing i processkostnader för både Konkurrensverket och företagen och även en besparing för domstolarna vad gäller tid och resurser.

Vi tycker inte det är rätt att kritisera utredningens förslag med att det framöver skulle bli tre beslutsinstanser i stället för två. Det viktiga och effektivitetsskapande är att Konkurrensverkets beslut kan vinna laga kraft, utan att invänta domstolsprövning.

De ärenden som faktiskt överklagas i två instanser kommer ändå inte att ta längre tid från ax till limpa än de gör i dag. Dessutom tror vi att förslaget skapar förutsättningar för våra utredningar att hålla högre kvalitet i och med förbättrade incitament för företagen att komma in med allt relevant material tidigare i utredningen. Detta skapar bättre förutsättningar att effektivisera utredningsfasen, men också för att de ärenden som når domstol bör kunna processas snabbare och mer effektivt än vad som är fallet i dag.

Vi har ju i flera år redan haft möjligheten att besluta om avgiftsförelägganden och vi har sett att de ärendena har kostat mindre räknat i dagar och timmar nedlagd tid för Konkurrensverkets personal jämfört med de ärenden som vi har behövt processa i domstol. Tyvärr är det få ärenden som vi anser har lämpat sig för avgiftsförelägganden – förutom att sakomständigheterna i ärendet måste vara klara ska ärendet inte innehålla några rättsfrågor som kan ha betydelse för bedömningar av liknande fall och dessutom måste ju företaget acceptera föreläggandet. Därför har vi bara använt oss av den möjligheten i tre ärenden. Egen beslutanderätt i bredare bemärkelse kommer enligt vår uppfattning att medföra avsevärt större nytta än vad möjligheten till avgiftsförelägganden har gjort.

Av underlag som Konkurrensverket har tagit fram i samband med utredningen framgår att runt hälften av det totala antalet timmar som lagts på våra avgiftsärenden de senaste tio åren har lagts på processen i domstol. Även om en utökad beslutanderätt naturligtvis inte kommer att utesluta framtida domstolsprocesser framstår det enligt vår uppfattning ändå som troligt att det totala antalet timmar som läggs på att processa i domstol i framtiden blir färre än i dag. I dag förekommer det att vi är tvungna att prioritera bort ärenden för att vi inte har resurser att driva dem. Det är därför inte osannolikt att en utökad beslutanderätt kommer att medföra att Konkurrensverket i framtiden kan fatta beslut i fler ärenden.

I de flesta fall är de företag som utreds av Konkurrensverket relativt samarbetsvilliga. Vi delar dock utredningens syn att det är fullt tänkbart att vissa företag kan se ett taktiskt värde i att vilja överraska Konkurrensverket med invändningar och faktaupplysningar först i domstolsprocessen, vilket leder till onödiga tidsförluster. Vi har sett i flera utredningar att företag undanhåller information helt eller tillhandahåller visst underlag och information först i domstolsprocessen, vilket medför en uppenbar risk för lägre kvalitet i våra utredningar. Vi tror att en utökad beslutanderätt förbättrar förutsättningarna för att all relevant information kommer fram i ärendet innan det når domstol, vilket ökar effektiviteten i våra utredningar.

Konkurrensverket har i flera sammanhang framfört att det av harmoniseringsskäl vore positivt med en utökad beslutanderätt. På vilket sätt?

När företag i allt högre utsträckning bedriver verksamhet som sträcker sig över landsgränser är harmonisering inom EU en viktig fråga i detta sammanhang. Skillnader i utrednings- och beslutsbefogenheter mellan konkurrensmyndigheter i olika länder gör det mer komplicerat att samarbeta effektivt i våra utredningar, något som riskerar att drabba såväl kunder i form av långsammare utredningar och ingrepp mot överträdelser och de inblandade företagen i form av kostnader och rättsosäkerhet kring vilka förutsättningar som gäller på marknaden. Ett konkret exempel på detta är den utredning vi genomförde avseende hotellbokningswebbplatsen booking.com tillsammans med de nationella konkurrensmyndigheterna i Frankrike och Italien.

Kommissionen har ju tagit initiativ som syftar till en framtida reglering av bland annat befogenheter för nationella konkurrensmyndigheter att kunna besluta om sanktionsavgifter. Vore det inte bättre att avvakta resultatet av det arbetet i stället för att införa en utökad beslutanderätt redan nu?

Det stämmer att vi ännu inte vet hur ett eventuellt harmoniseringsförslag från kommissionens sida skulle se ut, men ett mål med kommissionens initiativ är just att säkerställa att samtliga nationella konkurrensmyndigheter ska kunna besluta om konkurrensskadeavgifter. Sverige är en av få medlemsstater som saknar egen beslutanderätt. Vi anser att det saknas skäl att inte nu ge Konkurrensverket de befogenheter det stora flertalet konkurrensmyndigheter inom EU har. Det finns ingen motsättning i utredningens förslag och de initiativ som kan komma från kommissionen längre fram.

Varför är advokaterna och bolagsjuristerna som tillfrågats i utredningen i princip emot en utökad beslutanderätt?

Det får ni fråga deras företrädare om. Konkurrensverket anser inte att de särskilda yttranden som näringslivets representanter i utredningen skrivit innehåller några hållbara argument mot att effektivisera den konkurrensrättsliga tillämpningen i Sverige.

Senast uppdaterad:

Relaterad information