Konkurrensverket stöder stärkt skydd för arbetstagare som slår larm

Publicerad

Konkurrensverket ser positivt på ökade möjligheter för arbetstagare att anonymt anmäla misstankar om oegentligheter i verksamheten. I ett yttrande till regeringen framhåller Konkurrensverket att ett skydd för så kallade visselblåsare är viktigt. Konkurrensverket understryker samtidigt att en sådan funktion inte kan ersätta en öppen och levande dialog på arbetsplatsen kring etik och regelefterlevnad samt att kulturen i organisationen gör att anställda vågar slå larm.

Konkurrensverket har lämnat synpunkter på slutbetänkandet Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (SOU 2014:31). I remissvaret till Arbetsmarknadsdepartementet konstaterar Konkurrensverket att det förslag utredningen har lagt är bra, men har vissa svagheter som gör att de föreslagna lagarna kan bli svåra att tillämpa. Därför är det viktigt att de tas om hand innan lagförslaget genomförs.  

Utredningen föreslår en ny lag om skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Larm om brott mot regler till skydd för fungerande marknader är ett av de områden som enligt utredningen ska omfattas av skyddet i den nya lagen. I utredningens förslag är det oklart om sådana regelverk som Konkurrensverket utövar tillsyn över omfattas av begreppet regler till skydd för fungerande marknader. Konkurrensverket menar att detta bör förtydligas och att det vore naturligt att uppgiftslämnare till Konkurrensverket tydligt omfattas av det föreslagna skyddet.

Enligt Konkurrensverket är också begreppet befogad anledning för att larma externt utan föregående internt larm, otydligt avgränsat och bristfälligt definierat. Det behöver förtydligas, anser Konkurrensverket. Likaså att före detta anställda med avgångsvederlag omfattas av lagen under den tid utbetalningar sker.  

Konkurrensverket välkomnar utredningens förslag om en ny bestämmelse i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, 21 kap. 7a §), men som bestämmelsen är formulerad kan tillämpningen bli svår och Konkurrensverket föreslår därför följande ändringar:

• att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig när det finns en befogad anledning att anta att uppgiftslämnaren omfattas av lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, samt

• att sekretessbestämmelsen träder in vid men eller skada.

Det framgår av yttrandet att Konkurrensverket i ett par avseenden gör annan bedömning än utredningen i konsekvensanalysen. Konkurrensverket tvivlar på att den avskräckande effekten av den nya lagen får direkta konsekvenser i form av mindre resursåtgång hos berörda myndigheter. Konkurrensverket är snarare av uppfattningen att större säkerhet för den som larmar kan medföra fler och bättre larm, vilket i sin tur medför att de myndigheter som ska utreda tips och lagföra brott som upptäcks via tipsen, får ökad arbetsbelastning.

Relaterad information