Konkurrensverket är inget rundningsmärke

Publicerad

I en artikel i Svenska Dagbladet 3 juni ifrågasätts Konkurrensverkets granskning av affären mellan TeliaSonera och Zitius. Konkurrensverket utredde och lämnade affären utan åtgärd vilket får SvD:s analytiker Per Lindvall att skriva att ”någon förefaller ha missuppfattat myndighetens uppdrag”. Tyvärr tycks det vara artikelförfattaren som missuppfattat rätt mycket.

I artikeln heter det exempelvis att TeliaSoneras köp av Zitius gör att företaget nu ”får 53 procent av den svenska marknaden”. Den relevanta marknad som Konkurrensverket särskilt har utrett är kommunikationsoperatörstjänster till öppna nät. Och där kan den som läst Konkurrensverkets beslut notera att parterna efter affären tillsammans får ca 30 procent av marknaden. Det finns även ett antal övriga sakfel i texten: beslutet togs den 14 maj 2014, dvs. för tre veckor sedan, och säljare av Zitius var Quadracom AB och MTG.

En förutsättning för att stoppa en koncentration är att affären kommer att leda till påtagligt hämmande av konkurrensen till skada för konsumenterna. Det finns inte något i vår utredning som tyder på att den aktuella koncentrationen skulle leda till konsumentskada – därmed både ska och vill vi avstå från att ingripa i marknadens strukturomvandling.

Konkurrensverket har under senare år ingripit mot flera andra företagskoncentrationer. Jag tror inte de parter som varit inblandade i dessa delar Lindvalls syn på Konkurrensverket som ett ”rundningsmärke”.

Sommaren 2013 processade Konkurrensverket i Stockholms tingsrätt i syfte att förbjuda Assa Abloys förvärv av låssmedsgrossisten Prokey, varefter parterna valde att avbryta förvärvet.

Under 2012 utredde Konkurrensverket Eniro 118 118:s förvärv av Teleinfo 118 800. Bägge företagen tillhandahåller nummerupplysning och andra söktjänster via telefon och sms. När företagen fick besked om att Konkurrensverket avsåg att gå till domstol för att förbjuda koncentrationen beslutade de att inte gå vidare med affären.

När Com Hem under 2011 planerade att förvärva kabel-TV-verksamheten från Canal Digital, fann Konkurrensverket att förvärvet påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens och yrkade på förbud hos Stockholms tingsrätt. Canal Digital avbröt därefter affären. Om den hade genomförts skulle Com Hem ha fått en marknadsandel på runt 70 % av marknaden för kabel-TV i flerfamiljshus.

Fusionen 2011 mellan Arla Foods, landets största mejeriföretag, och Milko, landets tredje största mejeriföretag, godkändes först efter att Arla Foods gjort ett antal strukturella åtaganden som innebar att vissa av Milkos varumärken och Milkos mejerianläggning i Grådö skulle avyttras, vilket sen skedde och skapade grunden för Coops mjölksortiment under eget varumärke, som i sin tur bidragit till ökade valmöjligheter för konsumenterna.

Under 2009 avsåg Åhléns att förvärva Department & Stores Europe (DSE), som bedriver detaljhandel med ett flertal externa varumärken i NK-varuhusen i Stockholm och Göteborg där DSE var hyresgäst. Konkurrensverket yrkade att Stockholms tingsrätt skulle förbjuda Åhléns förvärv av DSE, varefter Åhléns avbröt affären.

Konkurrensverket har, förutom tillämpningen av konkurrensreglerna, också uppgift att lämna förslag till regeländringar och andra åtgärder. Inom ramen för den uppgiften analyserar vi olika typer av marknadsproblem, regelverk och strukturer och lämnar förslag för att främja utvecklingen av en väl fungerande konkurrens i den svenska samhällsekonomin.

Ett exempel på en marknad med hög koncentration som Per Lindvall själv tar upp är banksektorn. Det kan vara intressant för SvD att notera att Konkurrensverket förra året lämnade över en studie av inlåning, bolån och fonder till regeringen.

I rapporten skrev Konkurrensverket bland annat att konsumenternas ställning gentemot bankerna måste stärkas och att kundernas inlåsning måste minska. Därför lade Konkurrensverket också fram en rad förslag till förbättringar. Läs mer om förslagen i rapporten

Utgångspunkten för den svenska konkurrenspolitiken – och för konkurrenspolitiken i EU i övrigt – är att expanderande företag och företagskoncentrationer följer av innovation och utveckling och är en del av en väl fungerande marknadsekonomi och någonting i grunden positivt. Med utgångspunkt i det synsättet bör konkurrensmyndigheterna ingripa först när strukturomvandlingar i form av företagsförvärv leder till negativa effekter på konkurrensen.

Per Lindvall frågar sig om Konkurrensverket har till uppgift att vårda konkurrensen eller att begränsa den. Som grund för kritiken räknar Lindvall bland annat upp flera svenska marknader och undrar varför den svenska konkurrensmyndigheten inte ingriper.

Det han efterfrågar verkar vara en statlig myndighet med sådana verktyg och ett sådant mandat att den kan bryta upp företag som vuxit sig – i Lindvalls tycke – alltför starka på marknaden. Ett mandat för sådant agerande från statens sida ser man numera mycket sällan i västvärlden och det är därför föga förvånande att det inte heller ingår i Konkurrensverkets uppgifter.

Dan Sjöblom
Generaldirektör

Relaterad information