Ordlista

Här hittar du förklaringen till vanligt förekommande konkurrenstermer.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V  X Y Z Å Ä Ö

A

Accessorisk begränsning

En konkurrensbegränsning som är nödvändig för att man ska kunna genomföra en företagskoncentration. Det kan handla om en överenskommelse om att det företag som säljer ett annat företag inte ska konkurrera på den marknad där det sålda företaget är verksamt.

Allmän handling

En handling kan vara ett till exempel ett brev, e-brev, en ljudinspelning eller en videoinspelning. För att en handling ska vara allmän krävs att den förvaras hos myndigheten. Dessutom måste den antingen vara inkommen till myndigheten eller upprättad där. En allmän handling är ofta offentlig. Det betyder att vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan vara sekretessbelagda, det vill säga hemliga. Hos varje myndighet finns en särskild tjänsteman, registrator, som ansvarar för hantering av allmänna handlingar. Se även diarium.

Avgiftsföreläggande

I de fall där företagen erkänner att de brutit mot konkurrensreglerna kan Konkurrensverket utfärda ett så kallat avgiftsföreläggande. Det betyder att Konkurrensverket inte behöver gå till domstolen för att yrka konkurrensskadeavgift i ärenden där parterna är överens. Det är frivilligt för företaget att godkänna föreläggandet. Ett godkänt föreläggande gäller som en vanlig dom.

Avreglering

Se regelreformering.

Avtal

Konkurrensreglernas förbud om konkurrensbegränsande samarbete omfattar skriftliga och muntliga avtal mellan företag. Som avtal räknas också beslut av en sammanslutning av företag och samordnade förfaranden mellan företag. Avtal behöver inte vara civilrättsligt bindande för att vara ett avtal i konkurrenslagens mening. Även andra former av samarbete där ett företag åtar sig att begränsa sin frihet att agera på marknaden utgör avtal i konkurrenslagens mening.

B

C

D

Diarium

Alla myndigheter är skyldiga att föra ett register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Detta register kallas för diarium. I diariet antecknas handlingar som kommer in till myndigheten eller som har upprättas där. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Handlingar som är av mindre betydelse för myndighetens verksamhet behöver däremot inte registreras. Hos varje myndighet finns en särskild tjänsteman, registrator, som ansvarar för hantering av allmänna handlingar.

Diskriminering

Diskriminering kan exempelvis förekomma om priser, rabatter eller andra affärsvillkor leder till att företag behandlas olika utan att det finns någon saklig anledning. Leveransvägran/säljvägran är en form av diskriminering.

Dominerande ställning

Att ett företag är dominerande innebär att det har en stark ekonomisk ställning som gör att företaget kan hindra att en effektiv konkurrens upprätthålls på en marknad. Ett dominerande företag kan i betydande omfattning agera oberoende av sina konkurrenter, kunder och konsumenterna.

En dominerande ställning grundas i regel på en mängd omständigheter. Faktorer som har betydelse är exempelvis företagets finansiella styrka, företagets möjlighet att hindra andra företag från att etablera sig på marknaden, företagets tillgång till insatsvaror, patent- och andra immaterialrättigheter samt teknologi och annan kunskapsmässig överlägsenhet.

Duopol

En marknad som består av två företag. Jämför monopol och oligopol.

E

Effektiv konkurrens

En effektiv konkurrens råder på en marknad där antalet säljare inte är för begränsat, där de produkter som erbjuds inte är för differentierade, där företagen inte handlar i samförstånd med varandra och där inga väsentliga hinder finns för nyetablering av företag.

Eftergift

Allvarliga konkurrensbegränsningar, framförallt kartellbildningar avslöjas bäst genom att ett företag som har deltagit i kartellen anmäler detta till Konkurrensverket. Det första företag som anmäler i normalfallet betalar konkurrensskadeavgift. Man säger att företaget får eftergift.

Exklusiva rättigheter

Ett begrepp som används i transparenslagen. Det är rättigheter som det allmänna (stat, kommun, landsting) genom lag eller annan författning eller genom något administrativt instrument beviljar ett företag och som ger företaget ensamrätt att bedriva viss verksamhet inom ett geografiskt område. Ett företag som beviljats en exklusiv rättighet anses bedriva konkurrensskyddad verksamhet och kan därför omfattas av krav på separat redovisning.

F

Förbudsprincipen

Konkurrensreglerna bygger på förbudsprincipen. Den innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig är skadliga och därför förbjudna. Den som bryter mot förbuden kan drabbas av sanktioner. Ett avtal som strider mot något av förbuden är ogiltigt helt eller i vissa delar.

Företag

Konkurrensreglerna gäller endast för företag. Begreppet företag omfattar varje form av verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar ingen roll om den är inriktad på att ge vinst eller inte. Det spelar inte heller någon roll i vilken juridisk form den bedrivs. Aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och ekonomiska föreningar är företag. Även statliga och kommunala organ kan falla in under begreppet men inte då det är fråga om myndighetsutövning. Företagsbegreppet styr också vilka som omfattas av transparenslagen. I transparenslagens mening kan företagsverksamhet vara antingen konkurrensskyddad eller konkurrensutsatt.

Företagskoncentration

En företagskoncentration betyder att

  • a) minst två självständiga företag slås ihop eller
  • b) att en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag eller också ett eller flera företag, genom till exempel förvärv av värdepapper eller andra tillgångar, får kontroll över ett företag eller delar därav.

Företagsförvärv

Se företagskoncentration.

G

Geografisk marknad

När den relevanta marknaden ska avgränsas bestäms en produktmarknad och en geografisk marknad. Den geografiska marknaden är den marknad där en viss produkt eller tjänst säljs. Inom det området är konkurrensvillkoren tillräckligt likartade för att det ska kunna skiljas från angränsande geografiska områden.

Gryningsräd

Om Konkurrensverket har anledning att misstänka att en allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna har skett kan Konkurrensverket ansöka hos Stockholms tingsrätt om att få genomföra en undersökning på plats hos företaget, en så kallad gryningsräd (oftast flera).

H

Horisontella konkurrensbegränsningar

Vissa avtal kan ha horisontella eller vertikala konkurrensbegränsningar. Med horisontella begränsningar menas avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan, till exempel mellan detaljister på en viss marknad. Prissamverkan eller marknadsuppdelning mellan flera företag i samma led är exempel på horisontella konkurrensbegräsningar.

I

Icke-ingripandebesked

Från den 1 juli 2004 kan företagen inte längre få icke-ingripandebesked från Konkurrensverket för sina avtal och förfaranden. Företagen får nu själva bedöma om deras avtal och förfaranden följer konkurrensreglerna eller inte. Icke-ingripandebesked som har beviljats före den 1 juli 2004 fortsätter att gälla. Även efter det att de nya reglerna har trätt i kraft ska företagen kunna lita på det skydd som de har fått genom ett icke-ingripandebesked.

Interimistiskt åläggande

Om det finns särskilda skäl, till exempel vid allvarligare överträdelser, kan verket utfärda ett interimistiskt åläggande, det vill säga ett åläggande som gäller till dess Konkurrensverket fattat slutligt beslut.

J

K

Karteller

En kartell är när flera företag på samma marknad samarbetar om priser eller delar upp marknaden mellan sig. Karteller är förbjudna enligt konkurrensreglerna.

Konkurrensbegränsande samarbete

Konkurrensreglernas förbud mot konkurrensbegränsande samarbete riktar sig mot sådana avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt.

Konkurrensskadeavgift

På talan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att ett företag som har överträtt förbuden i konkurrensreglerna ska betala en slags böter, en så kallad konkurrensskadeavgift.

Konkurrensskadeavgiften får inte överstiga 10 procent av företagets årsomsättning.

När vi fastställer konkurrensskadeavgiften tar vi hänsyn till:

  • hur allvarlig överträdelsen är
  • hur länge den har pågått
  • försvårande eller förmildrande omständigheter av betydelse
  • om företaget kan få eftergift eller nedsättning av konkurrensskadeavgiften

Konkurrensskyddad företagsverksamhet

En benämning som Konkurrensverket använder i samband med tillämpningen av transparenslagen för all företagsverksamhet  (180 kb) som skyddas av en särskild eller exklusiv rättighet alternativt utgör en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för vilken företaget har fått ersättning från det allmänna i någon form. Ett företag som driver konkurrensskyddad företagsverksamhet och som även driver konkurrensutsatt företagsverksamhet ska normalt upprätta en separat redovisning. Se vidare 4 § transparenslagen.

Konkurrenstest vid företagskoncentrationer

Koncentrationens eventuella negativa effekter på konkurrensen bedöms genom ett så kallat konkurrenstest. Det är en sammanvägd bedömning av hur koncentrationen påverkar konkurrensen på marknaden. Faktorer som prövas är exempelvis de berörda företagens marknadsställning och ekonomiska styrka, potentiell konkurrens samt om andra företag hindras att komma in på marknaden.

Konkurrensutsatt företagsverksamhet

En benämning som Konkurrensverket använder i samband med tillämpningen av transparenslagen för all företagsverksamhet  (180 kb) som inte är konkurrensskyddad i transparenslagens mening.

Kopplingsförbehåll

Ett exempel på kopplingsförbehåll är om en köpare, för att få köpa en produkt, tvingas köpa även en annan produkt eller tjänst som han annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband mellan tilläggsprodukten och huvudprodukten kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet accepteras bara kopplingar som är motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl.

L

Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera

Lagen kallas också transparenslagen.

Legalundantag

Möjligheten att få individuella undantag ersattes den 1 juli 2004 av ett generellt gällande undantag (legalundantag) från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Avtalet, beslutet eller beteendet är lagligt om företaget kan visa att det uppfyller de villkor som fastställs i undantagsregeln 2 kap. 2 § konkurrenslagen. Företagen bedömer själva om avtalet eller beteendet uppfyller de villkor som fastställts i lagen.

Leveransvägran

Se säljvägran.

LIU (1994:615)

Lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling (LIU) upphörde att gälla 1 november 2008.

LOU (1992:1528)

Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur en upphandling med anbudskonkurrens ska genomföras.

M

Missbruk av dominerande ställning

Företag som har en dominerande ställning får inte missbruka sin marknadsmakt. Ett missbruk kan t.ex. bestå i underprissättning av varor för att hämma konkurrensen. Se även oskäliga inköps- eller försäljningspriser och trohetsrabatter.

Marknadsdelning

Exempel på marknadsdelning är när konkurrenter har delat upp kvoter, försäljningsområden eller kundkretsar mellan sig.  Det kan också vara förbjudet för tillverkare och grossister att i ett avtal med sina återförsäljare begränsa produktionen, det geografiska försäljningsområdet eller kundkretsar.

Monopol

En marknad med bara ett företag. Jämför duopol och oligopol.

Myndighetsutövning

Ett begrepp som finns belyst i rättspraxis. Till myndighetsutövning hör främst offentlig verksamhet genom vilken myndigheterna ensidigt bestämmer om skyldigheter eller ingrepp i enskildas frihet och egendom. Hit hör bland annat beslut som innebär ålägganden för den enskilde att göra eller inte göra något, liksom gynnande beslut eller tillstånd till annars förbjuden verksamhet. Begreppet myndighetsutövning bör inte förväxlas med det vidare begreppet myndighetsverksamhet.

Märkbart sätt

Ett avtal mellan företag är förbjudet om det hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt. Det innebär att det konkurrensbegränsande samarbetet måste få ekonomiska verkningar av betydelse.

N

Nedsättning

Företag som hjälper Konkurrensverket i utredningen av en överträdelse av konkurrensreglerna, kan få betala en lägre konkurrensskadeavgift än vad företaget annars skulle ha fått betala. Företaget får en nedsättning av konkurrensskadeavgiften.

Nettoomsättning

Själva begreppet nettoomsättning får anses ha väsentligen samma innebörd som enligt 3 kapitlet 12 § årsredovisningslagen (1995:1554) det vill säga omfatta intäkter från försålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet, med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen (prop 2004/05:140 sidorna 50-51).

Enligt transparenslagen har varje företag för sig redovisningsskyldighet och nettoomsättningen beräknas på företagsnivå. All omsättning i den ekonomiska eller kommersiella verksamheten (företagsverksamheten) ska räknas in, såväl konkurrensutsatt som konkurrensskyddad.

Det avgörande för vilken verksamhet som utgör ett företag bör vara om en viss enhet organisatoriskt bedrivs för sig. Så är normalt fallet med statliga myndigheter och bolag, affärsverk och kommunala eller landstingskommunala bolag. I dessa fall får alltså tröskelvärdet för företagets nettoomsättning bedömas mot respektive myndighets, bolags etc. nettoomsättning.

När det gäller företagsverksamhet som bedrivs inom en kommun eller ett landsting, utan att detta sker i en egen juridisk person, får den samlade ekonomiska eller kommersiella verksamhet som bedrivs på detta sätt anses utgöra ett företag. Någon uppdelning med anledning av att verksamheten bedrivs på olika marknader eller liknande bör alltså inte komma i fråga.

Det kan inte uteslutas att organisations- och verksamhetsförhållanden eller andra omständigheter i det enskilda fallet medför att flera juridiska personer kan betraktas som ett företag. Tröskelvärdet beräknas i så fall för dem gemensamt och företagen kan upprätta den öppna respektive separata redovisningen gemensamt.

Näringsförbud

Personer som ingår konkurrensbegränsande avtal kan drabbas av näringsförbud. Det tingsrätten, som på talan av Konkurrensverket och med stöd av lagen om näringsförbud, kan döma en person för näringsförbud. En person som medverkat till att företaget fått eftergift eller nedsättning kan undgå näringsförbud.

Näringsförbudseftergift

Det är viktigt att hotet om näringsförbud inte minskar företagens incitament att utnyttja systemet med eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift. Därför är lagen om näringsförbud (3 § tredje stycket) mer generös än konkurrenslagens regler om eftergift och nedsättning.

Näringsförbud kan inte bli aktuellt för den person som självmant eller inom ramen för den bedrivna näringsverksamheten lämnar viktig information om överträdelsen till Konkurrensverket och på så sätt medverkar till att i väsentlig mån underlätta Konkurrensverket utredning. Det finns alltså en möjlighet att få näringsförbudseftergift. En person ska inte få näringsförbud i de fall företaget får eftergift eller nedsättning av konkurrensskadeavgiften.

O

Offentligt företag

Ett offentligt företag är enligt transparenslagen ett företag som det allmänna (stat, kommun, landsting) direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över på grund av ägarskap, finansiell medverkan eller de regler som gäller för företaget. Om inte annat följer av omständigheterna ska ett dominerande inflytande anses finnas om det allmänna direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna eller kapitalet i företaget eller har rätt att utse mer än hälften av personerna i företagets administrativa eller verkställande ledning eller i dess styrelse. Ett offentligt företag ska som huvudregel upprätta en öppen redovisning.

Oligopol

En marknad som domineras av ett fåtal stora företag. Jämför monopol och duopol.

Oskäliga inköps- eller försäljningspriser

Exempel på detta är när någon tvingas betala orimligt mycket (överpris) för en vara eller en tjänst. Men det kan också handla om att företag tar ut ett pris som ligger under kostnaden för tillverkningen (underpris) för att slå ut konkurrenter eller försvåra för dem att komma in på marknaden. Såväl över- som underprissättning är förbjudet enligt konkurrenslagen.

P

Parallellt uppträdande

En situation då ett antal företag, på grund av marknadens beskaffenhet eller andra omständigheter, uppträder på samma sätt trots att respektive företag bestämmer sin marknadspolicy. Jämför samordnat förfarande.

Prissamarbete

Företag som kommer överens om priser försämrar konkurrensen eftersom priset är det viktigaste konkurrensmedlet. Lagen ser därför särskilt strängt på sådant samarbete.

Produktmarknad

Vid avgränsning av den relevanta marknaden bestämmer man en produktmarknad och en geografisk marknad. Produktens utbytbarhet är avgörande när man ska avgränsa produktmarknaden. Produkter som köpare tycker är jämförbara när det gäller egenskaper, pris och användningsområde tillhör samma produktmarknad.

Q

R

Regelreformering

Med regelreformering menas i allmänhet regeländringar som syftar till att öka förutsättningarna för nya företag att etablera sig eller att öka konkurrensen mellan företagen. Ändringarna kan medföra att konsumenterna erbjuds ett mer varierat utbud av varor och tjänster till lägre priser än tidigare. Regelreformering kallas ofta avreglering. Men uttrycket är dock missvisande eftersom det normalt inte är fråga om att ta bort alla regler på området. I vissa fall kan en regelreformering innebära att vissa regler tas bort medan andra nya tillkommer.

Relevant marknad

Ett viktigt begrepp i konkurrensrätten, till exempel när man bestämmer marknadsmakt, är relevant marknad. Vid avgränsning av den relevanta marknaden bestämmer man en produktmarknad och en geografisk marknad.

S

Sanktioner

Om ett företag bryter mot något av förbuden i konkurrenslagen kan företaget drabbas av sanktioner. Dessa är konkurrensskadeavgift, åläggande med eller utan vite, ogiltighet och skadestånd. 

Samordnat förfarande

Med samordnat förfarande menas situationer där företag utan att ha ett direkt avtal tillämpar ett visst förfarande i samförstånd. För att det ska vara fråga om ett samordnat förfarande krävs att någon form av kontakt förekommit mellan företagen, ett beteende på marknaden och ett orsakssamband mellan kontakten och beteendet. Gemensamma möten mellan konkurrenter inför prisändringar talar för att ett samordnat förfarande finns. Ett naturligt så kallat parallellt uppträdande på marknaden är inte ett samordnat förfarande.

Separat redovisning

Enligt transparenslagen är separat redovisning den ekonomiska redovisning som ska göras av eventuella överföringar mellan å ena sidan konkurrensutsatt företagsverksamhet och å andra sidan konkurrensskyddad företagsverksamhet. Även privata företag kan omfattas av kravet på separat redovisning. I den separata redovisningen ska organisationen och finansieringen av olika verksamheter beskrivas. Dessutom ska intäkter och kostnader separeras enligt sakligt motiverade redovisningsprinciper. Principerna och metoderna för beräkningen och fördelningen av intäkter och kostnader för olika verksamheter ska anges på ett tydligt och fullständigt sätt (se 5 § transparenslagen). En separat redovisning ska normalt upprättas av de företag som utöver så kallad konkurrensskyddad företagsverksamhet även bedriver annan ekonomisk verksamhet (dvs. konkurrensutsatt företagsverksamhet), under förutsättning att företagens nettoomsättning uppgår till minst 40 miljoner euro. Denna uppdelning behöver bara göras på två redovisningsobjekt, varav det ena omfattar den verksamhet som är konkurrensskyddad och den andra den konkurrensutsatta. Någon närmare uppdelning mellan flera olika konkurrensskyddade verksamheter som bedrivs inom ett och samma företag är inte nödvändig (se prop. 2004/05:140, sidan 89).

Säljvägran

En form av diskriminering som innebär att en leverantör kommer överens med sina återförsäljare att inte leverera varor till en viss kund. Kallas även leveransvägran.

Särskild undersökning

När Konkurrensverket har fått en fullständig anmälan om företagskoncentration har vi 25 arbetsdagar på oss att fatta beslut om koncentrationen ska lämnas utan åtgärd eller om en särskild undersökning ska inledas. Under tiden får parterna eller andra medverkande inte vidta någon åtgärd för att fullfölja den.

Om vi beslutar oss för att göra en särskild undersökning har vi ytterligare tre månader på oss att väcka talan vid Stockholms tingsrätt om ingripande mot koncentrationen. Tremånadersperioden kan förlängas av Stockholms tingsrätt om parterna i företagskoncentrationen går med på det eller om det finns synnerliga skäl.

Särskilda rättigheter

Ett begrepp som används i transparenslagen. Det är rättigheter som det allmänna (stat, kommun, landsting) genom lag eller annan författning eller genom något administrativt instrument beviljar ett begränsat antal företag. En sådan rättighet begränsar exempelvis antalet företag som har rätt att bedriva viss verksamhet inom ett geografiskt område till två eller flera. Se vidare 2 § transparenslagen. Ett företag som beviljats en särskild rättighet anses bedriva konkurrensskyddad verksamhet och kan därför omfattas av krav på separat redovisning.

Särskild talerätt

Konkurrensverket kan ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i konkurrensreglerna. Om vi beslutar att inte ingripa med stöd av konkurrensreglerna är det möjligt för de företag som berörs att själva gå vidare till domstol i ärendet. Det kallas särskild talerätt. En sådan talan förs genom att en stämningsansökan lämnas in till Patent- och marknadsdomstolen.

T

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Ett EU-rättsligt begrepp som bland annat används i transparenslagen (läs mer under rubriken Konkurrens - Transparenslagen på vår webbplats) och vars innebörd finns förklarad i propositionen (2004/05:140) på sidorna 44-45. Ett företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och som fått offentligt stöd i någon form för detta anses bedriva konkurrensskyddad verksamhet och kan därför omfattas av krav på separat redovisning.

Transparensdirektivet

Europeiska kommissionen har antagit det så kallade transparensdirektivet för att understödja tillämpningen av konkurrens- och statsstödsreglerna i EUF-fördraget. I Sverige införlivas transparensdirektivet genom en särskild lag om insyn i vissa finansiella förbindelser, även kallad transparenslagen (läs mer under rubriken Konkurrens - Transparenslagen på vår webbplats).

Transparenslagen

Transparenslagen är en annan benämning på lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera (läs lagen) som gäller från den 1 augusti 2005. Genom lagen införlivas EU-kommissionens transparensdirektiv i svensk lag. Transparenslagen medför inte i sig något förbud mot olika åtgärder utan syftar endast till att underlätta tillämpningen av andra konkurrensregler. Grundregeln är att alla offentliga företag omfattas av lagen, oavsett om företagsverksamheten bedrivs inom myndigheten eller i ett bolag. Privata företag kan omfattas om de driver konkurrensskyddad företagsverksamhet. I praktiken begränsas räckvidden av ett tröskelvärde för nettoomsättningen på 40 miljoner Euro för att ett företag ska omfattas av regelverket.

Trohetsrabatter

En belöning för köptrohet som låser kunden till en viss leverantör. Rabatten ges till en kund som köper hela eller en bestämd andel av en produkt från en viss leverantör. Trohetsrabatter är ett exempel på hur ett företag kan missbruka sin dominerande ställning.

U

Undantag

Från den 1 juli 2004 kan företagen inte längre få individuellt undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Företagen får nu själva bedöma om deras avtal och förfaranden följer konkurrensreglerna eller inte. Undantag som har beviljats före den 1 juli 2004 fortsätter gälla till det datum som framgår av beslutet. Även efter det att de nya reglerna har trätt i kraft ska företagen kunna lita på det skydd som de har fått genom undantaget. Däremot kommer det inte längre att finnas någon möjlighet att förlänga beviljade undantag. Möjligheten att få individuella undantag ersattes den 1 juli 2004 av ett generellt gällande undantag (legalundantag) från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

V

Vertikala konkurrensbegränsningar

Vissa avtal kan ha vertikala eller horisontella konkurrensbegränsningar.Vertikala konkurrensbegränsningar förekommer mellan företag i olika led på en viss marknad, till exempel mellan grossister och detaljister. Vissa former av exklusivavtal är exempel på vertikala konkurrensbegränsningar.

Vite

Böter som ett företag måste betala om det till exempel inte fullgör ålägganden som det har dömts till. I vissa fall får Konkurrensverket förena ett beslut med vite, i andra fall är bara en domstol behörig att göra det. Om ett företag inte följer ett beslut som förenats med vite, kan en domstol döma ut vitet, vilket innebär att företaget blir skyldigt att betala vitesbeloppet.

X

Y

Z

Å

Åläggande

Konkurrensverket kan beordra ett företag som bryter mot något av förbuden i konkurrensreglerna att upphöra med detta. Konkurrensverkets beslut kan också förenas med vite. Konkurrensverket kan också meddela ålägganden enligt transparenslagen.

Ä

Ö

Öppen redovisning

Enligt transparenslagen är öppen redovisning den ekonomiska redovisning som ska göras av eventuella överföringar mellan å ena sidan den offentliga verksamhet som inte utgör företag och å andra sidan offentlig företagsverksamhet  (180 kb). Det som särskilt ska framgå av den öppna redovisningen är finansiella förbindelser som avser kapitaltillskott, förlustbidrag, amorteringsfria eller på annat sätt förmånliga lån, gynnande genom avstående från vinst, fordran eller normal avkastning på offentliga medel samt ersättningar för ekonomiska ålägganden från det allmänna (se 3 § transparenslagen. En öppen redovisning ska normalt upprättas av alla offentliga företag med en nettoomsättning över 40 miljoner euro. I många fall kan den redovisning som redan i dag upprättas enligt ordinarie redovisningsregler räcka även för att tillgodose vad som behövs för kommissionens granskning. Om så inte skulle vara fallet måste dock särskild information i form av särskilda förteckningar, specifikationer eller liknande material sammanställas vid sidan av den ordinarie bokföringen (se prop. 2004/05:140, sidan 61).