Statligt stöd

Syftet med EUF-fördragets regler om statligt stöd är att säkerställa att konkurrensförhållandena inom EU inte snedvrids genom att medlemsstaterna ekonomiskt gynnar ett visst företag eller viss produktion.

Regler om statsstöd finns i artiklarna 107-109 i EUF-fördraget.

Se även den svenska lagen om otillåtet statligt stöd (2013:388), som trädde ikraft den 1 juli 2013.

Vad är statsstöd?

Med statsstöd avses stöd som kan hänföras till stat, kommun eller landsting till en verksamhet som typiskt sett bedrivs på en marknad (omfattas av det EU:rättsliga företagsbegreppet). Exempel på statsstöd kan vara bidrag och skattelättnader eller när en kommun säljer varor eller mark till underpris till företag. Generella landsomfattande system som utan åtskillnad gynnar alla företag som är etablerade i landet är inte stöd.

Ett stöd omfattas av statsstödsreglerna om det uppfyller följande fyra kriterier.

  1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion.
  2. Stödet finansieras genom offentliga medel. Finansieringen kan vara direkt eller indirekt.
  3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.
  4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

Enligt statsstödsreglerna får stöd inte lämnas förrän det godkänts av kommissionen om det inte följer ett gruppundantag. Detta förbud kallas för genomförandeförbudet.

Tillsyn över statsstödsreglerna

Europeiska kommissionen är den enda myndighet som kan godkänna statsstöd och utövar även tillsyn över medlemsstaternas tillämpning av statsstödsreglerna.

Alla myndigheter och beslutande församlingar är skyldiga att följa EU:s statsstödsregler men det är bara regeringen som kan anmäla stöd till kommissionen. Kommuner och myndigheter ska därför informera regeringen om alla stöd som kan komma att prövas av kommissionen för att regeringen ska kunna uppfylla medlemsstatens åtagande. Näringsdepartementet samordnar Regeringskansliets arbete med frågor om statligt stöd.

Relaterad information