Sharing Economy 2016

Delningsekonomin var temat för 2016 års upplaga av Konkurrensverkets återkommande heldagsseminarium "Pros and Cons". Fredagen den 11 november samlades flera internationella forskare och experter i Stockholm för att presentera och diskutera sina bidrag på det dagsaktuella temat.

Program för The Pros and Cons of the Sharing Economy

Deltagare vid årets "Pros and Cons seminarium" (från vänster): Ioannis Kokkoris, Vera Demary, Alexis Walckiers, Jacob Schaumburg-Müller, Mike Walker, Tommy Staahl Gabrielsen, Ariel Ezrachi, Arno Rasek, Sofia Ranchordas, Dan Sjöblom, Joshua Gans, Tara Koslov.Deltagare vid årets seminarium (från vänster): Ioannis Kokkoris, Vera Demary, Alexis Walckiers, Jacob Schaumburg-Müller, Mike Walker, Tommy Staahl Gabrielsen, Ariel Ezrachi, Arno Rasek, Sofia Ranchordas, Dan Sjöblom, Joshua Gans, Tara Koslov.

Viktigt lyfta delningsekonomins positiva effekter

I delningsekonomin använder vi tillgångarna istället för att äga dem. Delning sker digitalt och mellan individer. Så definierade forskaren Vera Demary begreppet delningsekonomi på seminariet Pros and Cons. Även om åsikterna till viss del gick isär var deltagarna överens om att konkurrensvårdande myndigheter bör lyfta fram delningsekonomins positiva effekter.

Trots att termen ”delningsekonomi” är något av ett modeord, konstaterade flera forskare att det inte är ett nytt påfund. Det fanns dock nyansskillnader i hur de olika forskarna ansåg att den moderna delningsekonomin skulle definieras.

Att använda istället för att äga

Öppningstalaren Vera Demary från Cologne Institute for Economic Research definierade delningsekonomin som alla ekonomiska aktiviteter mellan individer som syftar till att använda tillgångar istället för att äga dem. Enligt Vera Demary är det av betydelse att delningen sker digitalt och mellan individer (peer-to-peer).

Sofia Ranchordas från Leidens University tillade att man bör skilja den rena delningsekonomin från kvasidelningsekonomi. Med kvasidelningsekonomi avsåg hon bland annat de affärsmodeller som växer fram kring delningsekonomin och som ibland kan urholka den sociala ursprungsidén. Ett exempel är bostäder som köps i spekulationssyfte för att hyras ut via till exempel AirBnB.

Algoritmer kan underlätta för karteller

Ariel Ezrachi från University of Oxford målade upp en något dystopisk bild av frågan om datorer kan samarbeta och diskriminera. Ariel Ezrachi som ägnat en del av sin forskning åt att analysera vilka effekter algoritmer kan får för priserna påpekade bland annat att företag med användning av algoritmer lättare kan kontrollera varandra och därmed underlätta för kartellisering.

Vidare underströk han att avancerad databearbetning möjliggör nästan perfekt prisdiskriminering där varje individs maximala betalningsvilja räknas ut – och sedan erbjuds – för den aktuella konsumenten. Ariel nämnde att vissa prisalgoritmer redan idag känner av om en kund handlar via en Apple-dator, och då höjer priset något då algoritmen är programmerad som att Apple-användare är mindre priskänsliga.

Kritik mot Ubers prismekanism

Även Ioannis Kokkoris från University of London berörde algoritmer, i synnerhet Ubers prisalgoritm. Uber har en så kallad surge pris-mekanism, vilken medför att priserna kollektivt kan gå upp flera hundra procent vid efterfrågetoppar. Enligt Uber medför detta att utbud och efterfrågan matchas perfekt. Prismekanismen har dock fått kritik för att utgöra ett prissamarbete mellan Uberförare.

Ioannis Kokkoris nämnde att det finns flera pågående konkurrensrättsliga ärenden i bland annat USA, dock inget slutligt avgjort. Han framhöll att det kommer bli centralt – både konkurrensrättsligt och exempelvis arbetsmiljörättslig, om man ser Ubers företagare som anställda eller egenföretagare.

Myndigheter bör ifrågasätta regler

Vad gäller konkurrensvårdande myndigheters roll inom delningsekonomin så ansåg Joshua Gans från University of Toronto att det är viktigt att man inte skadar innovations- och utvecklingsklimatet, genom att exempelvis försöka hindra ett monopol innan det inträffat.

Han konstaterade att för alla företag som lyckats skaffa sig monopol finns det många som misslyckats på vägen. Han önskade att konkurrensvårdande myndigheter övervakar och ifrågasätter regler som favoriserar existerande företag och syftar till att bevara en viss affärsmodell.

Bland forskarna rådde det samsyn kring att en viktig uppgift för de konkurrensvårdande myndigheterna är att lyfta fram de för konkurrensen och konsumenterna positiva effekterna med delningsekonomin.

Självreglering genom betygsystem

Vidare framhölls det att det är viktigt att inte skydda befintlig marknadsstruktur till nackdel för innovation och framväxt av nya tjänster. Flera talare lyfte fram att många av tjänsterna i delningsekonomin inte är oreglerade trots avsaknad av offentliga regleringar. Dels regleras tjänsterna genom användarvillkor och liknande, och dels självregleras tjänsterna genom användarbetygssystemen.

Mike Walker från Competition and Markets Authority i Storbritannien tillade att det är mycket viktigt med en dynamisk konkurrens, och att konsumentnyttan måste vara i fokus för de konkurrensvårdande myndigheterna.

Seminariet avslutades med att Konkurrensverkets chefsekonom Arvid Fredenberg avslöjade ämnet för nästkommande års Pros and Cons. Temat 2017 kommer att bli den inom konkurrensrätten så centrala marknadsdefinitionen.

Relaterad information

Senast uppdaterad: