Market Definition 2017

Relevant marknadsavgränsning var temat för 2017 års upplaga av Konkurrensverkets återkommande heldagsseminarium "Pros and Cons". Fredagen den 3 november samlades flera internationella forskare och experter i Stockholm för att presentera och diskutera sina bidrag på det aktuella temat.

Program för the Pros and Cons of Market Definition

Se webbsändningen från seminariet

Deltagare vid the Pros and Cons of Market Definition 2017
Deltagare vid årets seminarium (från vänster): Rikard Jermsten, Ana Sofia Rodrigues, Lars Sørgard, Richard Whish, Sebastian Wismer, Kate Collyer, Amelia Fletcher, Nikodem Szadkowski, Hila Nevo, Marios Iacovides, Lucrezia Busa och Joe Farrell (på bildskärmen).

Sammanfattning från seminariet

Richard Whish, Professor Emeritus på King’s College London, välkomnade årets talare och berättade att debatten om marknadsavgränsning är relevant och aktuell, eftersom det har gått 20 år sedan kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad släpptes för första gången, är det dags att utvärdera den. Han erinrade sig om då det hypotetiska monopolisttestet, när det först introducerades, väckte många tvivel och frågor från konkurrensjurister och advokater. Över tiden har det hypotetiska monopolisttestet etablerats och tillämpats av många som arbetar med konkurrenslagtillämpning som ett viktigt steg i konkurrensanalyser. Att avgränsa en relevant marknad genom det hypotetiska monopolisttestet handlar mer om konceptualisering av en marknad. Vi har insett att det finns fler problem med att tillämpa SSNIP-testet (Small but significant and non-transitory increase in price), eftersom marknaderna blivit mer komplexa än tidigare.

Egna märkesvaror (Private Labels) och relevanta marknader

Den första sessionen i årets Pros and Cons inleddes av Dr Hila Nevo från Tel-Hai Academic College och University of Haifa. Hennes huvudsakliga fråga var hur man avgränsar marknaden när egna märkesvaror finns. Å ena sidan konkurrerar egna märkesprodukter med märkesprodukter för konsumenter på dagligvaruhandeln. Å andra sidan har producenter av märkesprodukter och detaljister ett vertikalt förhållande, eftersom producenterna ofta tillverkar egna märkesprodukter. SSNIP-frågan är huruvida egna märkesvaror utgör tillräckligt starkt konkurrenstryck för att leda till konsumenternas utbytbarhet.

Dr Nevo påpekade att marknadsavgränsning i sig inte avgör konkurrensmyndighetens bedömning på något mekaniskt sätt och att man måste ta hänsyn till faktorer utanför den relevanta marknaden eller i vilken grad faktorer – inom och utanför marknaden – är viktigare än andra. Marknadsdefinitionen är ett användbart verktyg för att organisera våra tankar, men flera problem kan uppstå och vi måste hantera dem från fall till fall.

Nikodem Szadkowski, biträdande chef för polska myndigheten för konkurrens och konsumentskydd, kommenterade att marknadsdefinition blir mer komplex när egna märkesvaror är involverade och att myndigheterna inte bör tillämpa naiva förhållningssätt. Exempelvis konkurrerar märkesvaror och egna märkesprodukter i nedströmsmarknaden, medan det bara finns få tillverkare som producerar båda typerna av produkterna. Att definiera separata marknader för tillhandahållande av märkesvaror och egna märkesvaror kan leda till orimliga resultat så som att mycket höga marknadsandelar uppströms inte indikerar någon marknadsmakt.

Han kommenterade också att marknadsavgränsning fortfarande är ett användbart verktyg, även om marknadsandelar kanske inte betyder mycket i vissa fall. Marknadsavgränsningen är en ram som gör att vi kan berätta sammanhängande berättelser. Det förekommer särskilda problem med komplicerade marknader. Men det är ett flexibelt verktyg som vi alla är vana vid. Han avrundade med kommentaren att det är bättre att fatta ett rätt beslut från ”clunky” marknadsdefinition, än att nå ett dåligt beslut genom en dogmatisk tillämpning av den mest rationella definitionen.

Det hypotetiska monopolisttestet: rollen av ”sunt förnuft” marknadsdefinitioner

Amelia Fletcher, professor vid University of East Anglia, öppnade den andra sessionen med en kommentar om att "marknaden" är ett koncept av sunt förnuft som också har ekonomisk betydelse, och att marknadsandelar har fungerat som en relevant proxy för marknadsmakt. Problemet uppstår när marknadsavgränsningen fortfarande är mycket avgörande för beslut. Det hypotetiska monopolisttestet är ännu oftare avgörande på mer komplexa marknader, och på dessa marknader väcker testet stor debatt, förvirring och kontrovers över detaljer om dess metod och tillämpning.

Professor Fletcher sammanfattade sin presentation med två särskilda situationer. För det första kan marknadsavgränsning och marknadsandelar användas som en preliminär indikator för marknadsmakt och sannolik konkurrensskada. Här kan sunt förnuft i marknadsavgränsning fördelaktigt användas, om än försiktigt och tillämpad av det hypotetiska monopolisttestet. Vid fullständiga analyser och slutliga beslut, baserade på detaljerat empiriskt bevis och utredningar, bör marknadsmakt och konkurrensförhållande bedömas direkt, snarare än indirekt utredas via marknadsavgränsning och marknadsandelar.

Dr Ana Sofia Rodrigues, chefsekonom på portugisiska konkurrensmyndigheten kommenterade professor Fletchers presentation genom att exemplifiera några av de pågående debatterna om marknadsdefinition, om avgränsning av relevanta marknader är ett nödvändigt steg eller en direkt bedömning av konkurrenseffekter är tillräcklig för att ersätta ett sådant steg. Hon påpekade att det finns ett antal svårigheter som finns i en fullsträckt kvantitativ tillämpning av det hypotetiska monopolisttestet. Marknadsdefinitionen är fortfarande giltig såväl begreppsmässig som analytisk ram för utredning.

Market definition in platform markets

Dr Christina Caffara och Oliver Latham från Charles River Associates tog sig an konferensens tredje tema, “Marknadsavgränsningar på plattformsmarknader”. I sina inledande anmärkningar, Dr Caffara höll med de synpunkter som framfördes av Amelia Fletcher rörande tonvikten på konkurrensbegränsningar och konstaterade att marknadsavgränsningens binära natur uppfattas av ekonomer som någorlunda problematisk eftersom marknader är mer komplicerade. Det finns, som Dr Caffara uttryckte det, ”grånyanser och grader av begränsningar” och ekonomer söker den form av analys som har förmåga att fånga detta. Dr Caffara framhöll att det inte finns någon annan marknad där detta gör sig mer gällande än de digitala marknaderna som präglas av särskilda egenskaper som oundvikligen komplicerar marknadsavgränsningen. Dr Caffara noterade att standardangreppssättet som oundvikligen väljs är att falla tillbaka på en funktionell marknadsavgränsning genom att förlita sig på tekniska egenskaper. Funktionella marknadsdefinitioner må vara enkla att tillämpa enligt Dr Caffara, men de är vilseledande och är således olämpliga för avgränsningen av digitala marknader. Dr Caffara framhöll vikten av att förstå konkurrenskanalerna och fördjupade sig i vissa av de utmaningar som gör det svårare att tänka på substitution när det gäller digitala marknadsstrukturer. Mot bakgrund av detta presenterade Dr Caffara andra typer av ekonomisk bevisning som kan vara till hjälp i bedömningen av substitution på dessa marknader. Oliver Latham presenterade den tredje utmaningen som identifierats i fråga om digitala marknader, nämligen deras tvåsidiga natur och frågan om den bredare konkurrensen mellan plattformar om konsumenternas ”uppmärksamhet”. Han la till att de funktionella skillnaderna är en differentieringskälla men att de inte innebär att det skulle föreligga en avsaknad av substitution. Dr Caffara tog Androidfallet som ett exempel och kom fram till att det i många fall som rör digitala marknader verkar vara mer produktivt att fokusera på huruvida det finns en trovärdig skadeteori som är plausibel och att man bör överväga om marknadsdefinitionen är kritisk för att bevisa en överträdelse i sådana ärenden. Digitala marknader ställer oss inför många svårigheter och marknadsdefinitionen är särskilt spänd. Försök att avgöra huruvida produkter är ”innanför eller utanför” marknaden kommer inte att fungera varför försiktighet måste iakttas framöver.

Kate Collyer från den brittiska konkurrensmyndigheten, Competition and Markets Authority (CMA), inledde med att instämma rörande de huvudsakliga utmaningar som identifierades av Dr Caffara och ansåg att det föreslagna angreppssättet att fokusera på substitutionsmönster snarare än funktionalitet var tilltalande. Collyer väckte frågan om single-homing och marknadsmakt på tvåsidiga marknader och hur det ska behandlas inom ramen för marknadsavgränsningen: kan det leda till väldigt snäva marknadsavgränsningar? Collyer presenterade sedan den bevisning som CMA förlitade sig på i företagskoncentrationsärendet Just Eat/Hungry House och presenterade andra möjliga beviskällor i syfte att utforska vidare temat som Caffara väckte rörande andra typer av ekonomisk bevisning som kan vara av hjälp i bedömningen av substitution på plattformsmarknader. 

Marknadsavgränsningar i företagskoncentrationer

Dr Lucrezia Busa från Europeiska kommissionen fokuserade på för-och nackdelarna med att använda marknadsdefinitionskonceptet från ett konkurrenstillsynsperspektiv. Hon utvecklade vissa av de utmaningar som man möter när det här konceptet behandlas inom ramen för företagskoncentrationer och presenterade hur kommissionen tog sig an dessa utmaningar. Busa lyfte fram några av kommissionens senaste förfaranden rörande sektorer där marknadsandelar ansågs vara av begränsat informativt värde när det gällde marknadsavgränsningen. Busa framhöll att marknadsavgränsningen och beräkningen av marknadsandelar har tydliga fördelar och att de är viktiga kontrollverktyg för konkurrensmyndigheter. Samtidigt, lyfte Busa fram att det är viktigt att ha i åtanke marknadsavgränsningens intermediära roll och att dess samspel med konkurrensbedömningen måste vara tydligt. Busa nämnde även utbudssubstitutionens roll i marknadsavgränsningen och hänvisade till slutsatserna som rapporten om den geografiska marknadsavgränsningen genomförd av Fletcher och Lyons kom fram till. Busa nämnde också kommissionens utökade användning av isochroner för att illustrera det mer raffinerade tillvägagångssätt som kommissionen har tagit i avgränsningen av den geografiska marknaden. Avslutningsvis, Busa noterade att förhållningssättet till marknadsavgränsningen är i behov av ständig förfining eftersom det är en övning som sker i det enskilda fallet och är faktabaserad. Busa drog sedan slutsatsen att det är nödvändigt att tillämpa andra, mer sofistikerade analytiska verktyg eller analytiska ramverk när man har att göra med mer komplexa ärenden inom vissa sektorer i syfte att kunna fånga de riktiga konkurrenskrafterna och lyfte fram betydelsen av kvalitativ bevisning för att understödja fynden. Samtidigt framhöll hon att de kvantitativa verktygen och den ekonomiska analysen normalt sett väljs bland de som understöds av ekonomisk litteratur.

Kommentatorn Dr Sebastian Wismer från den tyska konkurrensmyndigheten Bundeskartellamt, tillförde ytterligare perspektiv till de synpunkter som framfördes av Busa genom att presentera en nationell konkurrensmyndighets infallsvinkel. Vad gäller den geografiska marknadsdefinitionen så redogjorde Wismer för tillvägagångssättet som följdes i det tyska företagskoncentrationsärendet rörande sjukhus och nämnde att bruket av isochroner som visar på faktiskt beteende också har använts som en metod. Samtidigt underströk Wismer betydelsen av marknadsdefinitionens samspel med konkurrensbedömningen inom ramen för prövning av företagskoncentrationer. Wismer upprepade poängen som Busa lyfte om att marknadsandelar är av hjälp som ett första steg i ett ärende i syfte att få en helhetsbild men tillade att de kan också vara missvisande om marknadsförhållandena i det enskilda fallet inte beaktas. Vad gäller marknadsdefinitionen i närvaron av indirekta nätverkseffekter, valde Wismar att inte fokusera på huruvida man ska definiera en relevant marknad över huvud taget utan snarare på frågan om hur marknaden ska definieras och särskilt hur många marknader som bör definieras, en eller flera marknader. Wismer utvecklade för- och nackdelarna som dessa två alternativa tillvägagångssätt ger upphov till och menade att en bra tumregel skulle vara att definiera separata marknader för varje sida såvitt det inte är fråga om en transaktions- eller matchningsplattform. Wismer gick vidare och underströk att marknader kan existera när tjänster erbjuds gratis och informerade om de senaste lagändringar som skett i den tyska företagskoncentrationslagstiftningen rörande tröskelvärden för företagskoncentrationer. Wismer avslutade med vissa reflektioner kring innovationer genom att understryka att det finns många konkurrensparametrar utöver pris som är av stor betydelse i många fall. Han avslutade genom att väcka frågan om man bör definiera framtida marknader eller innovationsutrymmen samt hur vi bör agera om konkurrensproblem identifieras men de inte kan kopplas till en befintlig eller framtida produktmarknad.

Making market definition helpful

Det sista talet i årets Pros and Cons hölls av Joseph Farrell, professor i nationalekonomi vid University of California, Berkeley, som deltog genom videokonferens från Kalifornien. Professor Farrell började sitt tal med en ganska provokativ kommentar att marknadsavgränsningen har blivit en monopolist och har fått "must-have"-status i konkurrensanalyser. Han konstaterade att kravet att avgränsa relevant marknad kan vara skadlig. Farrell anser att vi behöver introducera en konkurrande disciplin till marknadsavgränsning. Detta betyder inte att vi ska helt överge marknadsdefinitionen. Hur kan vi göra det mer användbart?

Marknadsavgränsning är användbar som en intellektuell övning för att tydliggöra våra tankegångar. Det har blivit tydligt att man bör fokusera på diversionskvoter, marginaler och effektivitet för att analysera unilaterala effekter. Om vi direkt kan observera diversionskvot och marginaler skulle marknadsandelar inte ha något mervärde för analysen av unilaterala effekter.

Vi måste göra marknadsdefinitionen mer smidig, genom att göra den mer flexibel och anpassningsbar, och mer subtil, men inte överge den helt. Syftet med att avgränsa en relevant marknad handlar mer om att identifiera aktörer och mindre av en enda sann väg. Vi är numera medvetna om ett antal kända komplikationer med det hypotetiska monopolisttestet.

Kortfattat bör vi använda marknadsavgränsning, när det är användbart och inte använd, när det inte är användbart. I vissa fall är det rimligt att bedöma konkurrenseffekter direkt. På så sätt kan vi förbättra övergripande utveckling av marknadsdefinitionen. Professor Farrell avslutade sitt tal med en slogan, "Marknadsdefinition är mest användbar när det är lätt". Marknadsdefinitionen är varken "alltid" eller "aldrig". Låt oss definiera marknad selektivt.

Professor Lars Sørgard, generaldirektör för den norska konkurrensmyndigheten, instämde i professor Farrells tal om betydelsen av marknadsdefinitionen. Professor Sørgard kommenterade också att marknadsavgränsning är till hjälp för att strukturera tankegångar. Det är fortfarande användbart att analysera Cournot- konkurrensmarknad, anbudsmarknad eller elmarknaden.

Marknadsavgränsning är emellertid ett indirekt test. Vi kan gå direkt till utredning av konkurrenseffekter. Professor Sørgard visade vidare att marknadsavgränsning, om den tillämpas på rätt sätt, är faktiskt nära kopplad till UPP-analysen (Upward Pricing Pressure), vilket är den moderna metoden att direkt bedöma unilaterala effekter.

Problemet med marknadsavgränsning är att man bör bestämma sig, den kräver att man tar ställning till om en produkt antingen är innanför eller utanför marknaden. Han visade några exempel på att en deterministisk avgränsning av relevant marknad ledde till felaktiga slutsatser. Professor Sørgard anser att vi går åt rätt håll, med mer hänsyn till direkt bedömning av konkurrenseffekter genom UPP-analys.

Relaterad information

Senast uppdaterad: