ÄRENDE:

Företagsförvärv - mejeriprodukter

SAMMANF:

Arla, ekonomisk förening och MD Foods A.M.B.A. anmälde att man avsåg att sammanföra sina respektive verksamheter i ett nybildat företag, Arla Foods A.M.B.A., med hemvist i Århus, Danmark. Konkurrensverket gjorde bedömningen att det anmälda samgåendet inte medförde sådana negativa effekter som avses i konkurrenslagen på någon av de i ärendet relevanta marknaderna. Samgåendet lämnades därför utan åtgärd.

 

 

 

 

 

 

BESLUT

2000-04-03

Dnr 918/1999

 

 

 

 

 

 

 

anmälande partER

 

 

Arla, ekonomisk förening, org. nr 702001-4192, 105 46 STOCKHOLM

 

 

MD Foods A.M.B.A., org. nr 29152810, Skanderborgvej 277 B, 8260 Viby J DANMARK

 

 

Ombud för 1 och 2: advokaterna Carl Wetter och Johan Karlsson samt jur. kand. Marie Severinsson, Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 STOCKHOLM

 

 

SAKEN

 

 

Anmälan av företagsförvärv enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20); tillverkning och försäljning av mejeriprodukter.

 

 

_____________________________

 

 

BESLUT

 

 

Konkurrensverket lämnar överlåtelserna av rörelserna i Arla, ekonomisk förening och MD Foods A.M.B.A. till den nybildade andelsföreningen Arla Foods A.M.B.A. utan åtgärd.

 

 

ANMÄLAN

 

 

1.                                       Arla, ekonomisk förening (Arla) och MD Foods A.M.B.A. (MD Foods) har enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20), KL, anmält att man avser att sammanföra sina respektive verksamheter i ett nybildat företag, Arla Foods A.M.B.A., med hemvist i Århus, Danmark.

 

 

2.                                       Anmälan var fullständig den 10 december 1999. Den 10 januari 2000 beslöt verket att inleda en särskild undersökning av förvärvet enligt 38 § KL.

 

 

3.                                       Parterna har också anmält samgåendet till konkurrensmyndigheterna i Tyskland, Storbritannien, Finland, Norge och Grekland. Parterna har också haft kontakter med Konkurrencestyrelsen i Danmark.

 

 

FÖRETAGEN

 

 

4.                                       Arla är ett lantbrukskooperativt mejeriföretag som ägs av sina drygt 8 400 medlemmar (mjölkbönder). Antalet anställda var under 1998/99 ca 5 600. Arla är Sveriges största mejeriföretag med tillverkning och försäljning av ett stort antal mejeriprodukter i Sverige. En mindre del av omsättningen (ca 15 procent) genereras utomlands. I Arla-koncernen ingår ett flertal dotterbolag, bl.a. Semper Foods AB, Arla Ost & Smör AB och Frödinge Mejerier AB. Arlas invägning av mjölk uppgår till ca 2,1 miljarder kilo/år. Arlas totala omsättning uppgår till ca 13 miljarder kronor.

 

 

5.                                    MD Foods är ett lantbrukskooperativt mejeriföretag som ägs av sina ca 9 500 med­lemmar (mjölkbönder). Antalet anställda var under 1998/99 ca 13 700. MD Foods är Danmarks största mejeriföretag med tillverkning och försäljning av ett brett sortiment av mejeriprodukter. MD Foods tillverkar och säljer även andra livsmedelsprodukter samt bedriver verksamhet inom områdena transport och förpackning. Verksamheten är i betydande utsträckning internationell. Cirka 60 procent av den totala omsättningen genereras utanför Danmark. I MD Foods-koncernen ingår ett flertal dotterbolag, bl.a. MB Foods Sverige AB, MD Foods Ingredients A.M.B.A. och Rynkeby Foods A/S. MD Foods invägning av råmjölk uppgår till ca 4,1 miljarder kilo/år. MD Foods totala omsättning uppgår till ca 31 miljarder kronor.

 

 

6.                                    Baserat på mängden inköpt råmjölk (1998) kan konstateras att Arla Foods kommer att bli den största aktören på den europeiska marknaden med en total inköpsvolym om ca 7 miljarder liter/år. Därefter följer Lactalis (Besnier) (Frankrike, ca 6 540 miljoner liter/år), Friesland Coberco (Holland, ca 5 900 miljoner liter/år), Campina Melkunie (Holland, ca 4 700 miljoner liter/år) och MZO/Nordmilch/Bremerland/Hansano (Tyskland, ca 4 359 miljoner liter/år).

 

 

MEJERIMARKNADEN

 

 

7.                                       Nästan all mjölk som produceras inom landet vägs in av den lantbrukskooperativa mejeriindustrin. Det finns åtta kooperativa mejeriföreningar och vid sidan av dessa finns endast ett antal små s.k. gårdsmejerier.

 

 

Mjölkråvara per mejeriföretag 1998

 

 

Mejeriföretag                   Invägd mjölk                     Antal mjölkbönder
                                           Mkg                %

 

 

Arla                                    2 123               65,0            8 472

 

 

Skånemejerier                        416               12,7            1 424

 

 

Milko Mejerier                       236                 7,2            1 192

 

 

Norrmejerier                          190                 5,8            1 052

 

 

Nedre Norrlands
Producentförening (NNP)      181               5,5             1 055

 

 

Falköpings Mejeri                    64               2,0                252

 

 

Gefleortens Mejeriför.              41               1,3                210

 

 

Gäsene Mejeriför.                    16               0,5                   91

 

 

Totalt                                 3 267               100             13 917

 

 

8.                                       Merparten av de svenska mjölkleverantörerna är medlemmar i någon av mejeriföre­ningarna. Mejeriföreningarna är uppbyggda för att i medlemmarnas intresse tillvarata och förädla den mjölkråvara dessa producerar. Föreningen är skyldig att ta emot den mjölkråvara medlemmarna producerar. Medlemmarna är däremot inte skyldiga att leverera all sin produktion till den egna föreningen. Det är dock sällsynt att en mjölk­producent byter förening eller levererar till något annat företag än den egna före­ningen. För medlem i Arla , som önskar lämna föreningen och leverera mjölkråvara till annan förening, gäller att utträde ur föreningen får ske först efter utgången av det räkenskapsår som slutar näst efter tre månader sedan medlemmen har sagt upp sig till utträde. Det betyder att utträde kan ske först efter tre till femton månader.

 

 

9.                                       Mejeriföreningarna verkar på begränsade geografiska marknader och överlappningen dem emellan är begränsad både avseende uppsamling av råvara och försäljning till kunder. Respektive mejeriförening samlar in mjölkråvara (intransporter), förädlar denna (mejeriindustri), kompletterar sitt sortiment med övriga mejeriers produkter (mellantransporter och grossistverksamhet) samt säljer och distribuerar ut dessa pro­dukter till kunder (uttransporter).

 

 

10.                                    Tillverkningen och försäljningen av mejeriprodukter kan delas upp i färskvaror (konsumtionsmjölk, grädde och syrade produkter som t.ex. fil), traditionella bulkpro­dukter (smör, mjölkpulver och hård/halvhård ost) samt produkter med hög förädlings­grad (specialprodukter, t.ex. dessertost). På världsmarknaden omsätts framförallt mjölkpulver, smör och hård/halvhård ost och dessa produkter har generellt lägre lön­samhet än färskvaror och produkter med hög förädlingsgrad.

 

 

11.                                    Konsumtionen av det traditionella mejerisortimentet mjölk och fil minskar i Sverige och därför utvecklar mejerinäringen fler specialprodukter, t.ex. yoghurt, såser, grädd­produkter samt fler produkt- och förpackningsvarianter. Denna utveckling kräver in­vesteringar i ny produktionsutrustning . Dessa investeringar leder vanligtvis till en koncentration av produktionen. Kostnadsfördelarna i en koncentrerad produktions­struktur uppväger i de flesta fall de ökade transportkostnader som uppstår. För speci­alprodukterna har transportkostnaderna mindre betydelse och det kan medföra att konkurrenstrycket från större utländska mejeriföretag ökar.

 

 

12.                                    År 1998 var invägningen av mjölk vid de svenska mejerierna 3 278 milj. kg och av detta användes 43 procent till konsumtionsmjölk och grädde, 37 procent till ystmjölk (för osttillverkning), 14 procent till mjölkpulver och kondensmjölk, 2 procent till kärngrädde och 4 procent till övrigt.

 

 

13.                                    Mejerivarorna motsvarade knappt 20 miljarder kronor av den totala livsmedelskon­sumtionen om ca 146 miljarder kronor, dvs. ca 14 procent år 1998.

 

 

EU:s gemensamma jordbrukspolitik

 

 

14.                                    EU har en omfattande reglering av mjölk och mjölkprodukter. Regleringen gäller för bl.a. mjölk, grädde, smör och ost. För mjölk med 3,7 procent fetthalt fastställs ett rikt­pris, dvs. det pris man önskar uppnå för den mjölk som levereras under året. För bl.a. smör och skummjölkspulver sätts interventionspriser.

 

 

15.                                    För att minska överskottet på mjölk inom unionen infördes år 1984 ett system med produktionskvoter för mjölk. Genom successiv sänkning av mjölkkvoterna har pro­duktionen därefter minskats. Sveriges landskvot under kvotåret 1 april 1999-31 mars 2000 är 3 303 miljoner kg.

 

 

16.                                    Varje land tilldelas en mjölkkvot, som i huvudsak baseras på historisk produktion. Om den tilldelade kvoten överskrids får landet betala en straffavgift. Varje mjölkleveran­tör tilldelas en individuell kvot och det är först om den totala kvoten för landet över­skrids som avgift måste betalas. För att bevara så stor flexibilitet som möjligt finns det möjlighet att utjämna enskilda producenters överproduktion genom tillfällig över­föring mellan kvoterna inom ett land. Utjämning kan ske antingen på uppköparnivå, dvs. inom samma mejeri, eller nationellt mellan leverantörer tillhöriga olika mejerier. I och med mejeriernas geografiska indelning i upptagningsområden blir fördelningen av de individuella kvoterna indirekt en fördelning av kvoter mellan de olika mejeri­erna. I Sverige administreras kvoterna av Jordbruksverket och det finns möjlighet att handla med kvoterna till ett administrativt bestämt pris.

 

 

17.                                    För att upprätthålla priset på smör och skummjölkspulver kan EU stödköpa kvantiteter på marknaden. Sådana uppköp görs endast när priserna sjunkit under en viss nivå och man strävar efter att begränsa uppköpen eftersom de är kostsamma. Stöd lämnas även för användning av skummjölk och skummjölkspulver i foder. För att under vissa peri­oder undanhålla ost, kvalitetssmör och skummjölkspulver från marknaden finns ett stöd för privat lagring. EU tillämpar vidare ett system med bidrag vid export till tredje land. Produkter som finns i interventionslager säljs genom anbud, direkt försäljning eller genom särskilda förfaranden. Det kan t.ex. vara fråga om försäljning till livsme­delsindustrin. Dessutom kan gemenskapen stödja avsättning av mjölk och vissa mjölkprodukter till skolbarn.

 

 

18.                                    Konsumentpriserna (exkl. moms) på standardmjölk ligger ungefär på samma nivå i Danmark och Sverige. De är lägre i Tyskland men högre i Norge och Storbritannien.

 

 

Parternas motiv för samgåendet

 

 

19.                                    Den svenska och danska mejeriindustrin har, liksom i de flesta andra länder, till stor del varit nationellt förankrad. Avreglering inom jordbruksområdet, globalisering med hårdare internationell konkurrens, konsolidering inom detaljhandeln samt ökad efter­frågan på mer "avancerade" och differentierade mejerivaror utgör, enligt parterna, en bakgrund till samgåendet mellan Arla och MD Foods. Genom samgåendet skapas de finansiella resurser som behövs för en fortsatt forskning och produktutveckling samt marknadsföring och försäljning i konkurrens med de multinationella företagen och de tyska, franska och holländska kooperativa mejeriföretagen samtidigt som kostnadsbe­sparingar kan uppnås.

 

 

KONKURRENSVERKETS BEDÖMNING

 

 

Förvärvet

 

 

20.                                    Parterna avser att bilda en ny andelsförening, Arla Foods A.M.B.A., till vilken MD Foods och Arla kommer att överföra i princip samtliga tillgångar, skulder, rättigheter och skyldigheter. MD Foods och Arla kommer att under tre år vara medlemmar i Arla Foods tillsammans med MD Foods och Arlas ca 17.900 individuella medlemmar. MD Foods och Arla kommer under de tre första åren formellt att köpa råmjölk från sina respektive medlemmar för att sedan vidaresälja den till Arla Foods.

 

 

21.                                    Överlåtelserna av rörelserna i Arla respektive MD Foods utgör företagsförvärv i 4 § konkurrenslagens (1993:20), KL, mening. Arla Foods ägare samt de överlåtna rörel­serna hade tillsammans föregående räkenskapsår en omsättning överstigande fyra mil­jarder kronor. Förvärvet är därmed anmälningspliktigt enligt 37 § KL.

 

 

Undersökningsmetodik

 

 

22.                                    För att få underlag för bedömningen har Konkurrensverket inhämtat en mängd kom­pletterande information från förvärvsparterna. Vidare har en omfattande enkätunder­sökning genomförts, då såväl konkurrenter som kunder till de berörda företagen läm­nat uppgifter samt beretts tillfälle att yttra sig över förvärvet. Vidare har uppgifter er­hållits från Konkurrencestyrelsen i Danmark.

 

 

Relevanta marknader

 

 

23.                                    För att ett företagsförvärv skall kunna förbjudas krävs enligt 34 § KL att det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det, och att detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.

 

 

24.                                    För att kunna ta ställning till om ett förvärv skapar eller förstärker en dominerande ställning är det nödvändigt att definiera den för bedömningen relevanta marknaden med avseende på produkter och geografiskt område.

 

 

25.                                    Den relevanta produktmarknaden omfattar i första hand de produkter eller tjänster som köparna anser vara utbytbara, dvs. sådana produkter eller tjänster som på grund av pris, funktion och egenskaper i övrigt kan tillfredsställa samma behov hos köparen. Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilken kon­kurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geogra­fiska områden på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.

 

 

26.                                    För att ett ingripande med stöd av 34 § KL skall kunna ske krävs att en dominerande ställning uppkommer på den svenska marknaden eller en avsevärd del därav. Enligt förarbetena till KL (prop. 1992/93:56 s. 98) kan begreppet en avsevärd del av Sverige exempelvis utgöras av ett landskap eller ett län.

 

 

27.                                    Parterna har i anmälan identifierat följande berörda marknader, vilka parterna också i huvudsak behandlar som relevanta produktmarknader

 

 

1.   Konsumtionsmjölk

 

 

2.   Grädde och gräddprodukter

 

 

3.   Syrade mjölkprodukter

 

 

4.   Hård och halvhård gul ost

 

 

5.   Specialost

 

 

6.   Bredbar ost

 

 

7.   Matfett

 

 

8.   Fruktdrycker

 

 

9.   Fruktsoppor och fruktkrämer

 

 

10.                                  Mjölkpulver

 

 

11.                                  Vasslepulver

 

 

12.                                  Kaseiner/kaseinater

 

 

13.                                  Ostpulver

 

 

14.                                  Glassmix

 

 

15.                                  Smaksatta pulverprodukter

 

 

16.                                  Övriga produkter (barnmat, hälsokost och övrigt)

 

 

28.                                    Parterna hävdar att följande gäller beträffande relevanta geografiska marknader

 

 

1.      Konsumtionsmjölk                               Sverige eller regional marknad

 

 

2.      Grädde och gräddprodukter                 Sverige eller regional marknad

 

 

3.      Syrade mjölkprodukter                        Sverige

 

 

4.      Ost                                                      EES-området

 

 

5.      Matfett                                                EES-området

 

 

6.      Fruktdrycker                                       Sverige

 

 

7.      Fruktsoppor och fruktkrämer               Sverige

 

 

8.      Ingredienser                                         EES-området

 

 

9.      Smaksatta pulverprodukter                  EES-området

 

 

Övriga produkter                                       Sverige

 

 

29.                                    Till övervägande del stämmer parternas uppdelning på olika produktmarknader med Konkurrensverkets uppfattning. Konkurrensverket anser dock att inköp av mjölkrå­vara utgör en särskild relevant produktmarknad och dessutom gör Konkurrensverket en mer detaljerad uppdelning av vissa produktmarknader. Sålunda hävdar Konkur­rensverket att fruktyoghurt, smör, bordsmargarin, margarin för matlagning och bak­ning samt juice och nektar utgör separata marknader. Konkurrensverket åberopar där­vid bl.a. verkets tidigare beslut (dnr 1327/93 juice och nektar, 1328/93 fruktyoghurt, 1329/93 smör). Konkurrensverket delar vidare inte i alla delar parternas uppfattning om avgränsning av relevanta geografiska marknader.

 

 

Inköp av mjölkråvara.

 

 

30.                                    Det sker en daglig produktion av mjölkråvara hos mjölkproducenten. Ett mejeri hämtar mjölkråvaran i tankvagn på gården var eller varannan dag och transporterar den till ett mejeri, där den överförs till tankar. Mjölkproducenterna (mjölkbönderna) levererar till den mejeriförening vederbörande är medlem i. Mejeriföreningarna är tvungna att ta emot medlemmarnas produktion, men köper dessutom i vissa fall mjölkråvara från andra mejerier. Mjölkråvaran används av mejerierna för tillverkning av olika mejerivaror och kan inte ersättas av annan råvara för tillverkning av dessa varor. Inköp av mjölkråvara är således en relevant produktmarknad.

 

 

31.                                    Den geografiska marknaden för mjölkråvara begränsas av transportkostnaderna. Mjölken transporteras under kyla i särskilda tankbilar. Livsmedelsverket kräver att mjölkens temperatur inte överstiger 10 grader. Dessutom gäller att mjölken skall vär­mebehandlas (pastöriseras) inom 80 timmar från mjölkningen. Detta talar för att det finns ett antal lokala marknader för insamling av råmjölk. Det förekommer emellertid att mejeriföreningar vid överskottssituationer säljer mjölkråvara till varandra. Sådan mjölkråvara transporteras över längre sträckor, t.ex. mellan Skånemejerier och Falkö­pings Mejeri och mellan Milko och Skånemejerier. Detta talar för att hela Sverige kan utgöra relevant geografisk marknad. Frågan om vilken relevant geografisk marknad som gäller för inköp av mjölkråvara behöver dock inte avgöras i detta ärende, efter­som resultatet av prövningen blir detsamma oberoende av vilket alternativ som väljs.

 

 

Konsumtionsmjölk

 

 

32.                     Konsumtionsmjölk omfattar färsk mjölk, smaksatt mjölk (t.ex. chokladmjölk)[1] och annan UHT-mjölk[2]. Den helt övervägande delen konsumtionsmjölk, nästan 99 pro­cent, utgörs av färsk mjölk. Färsk mjölk framställs med olika fetthalter och säljs under generiska beteckningar som t.ex. mini-, lätt-, mellan- respektive standardmjölk. Mel­lanmjölk svarar för ca 40 procent av den totala försäljningen av färsk mjölk medan ca 35 procent utgörs av standardmjölk och 16 procent av lättmjölk.

 

 

33.                                    All färsk mjölk som säljs på den svenska marknaden är framställd av svensk mjölkrå­vara. I Sverige finns totalt 29 mejerianläggningar som framställer konsumtionsmjölk. Vid mejeriet vägs mjölken in för att sedan pastöriseras (värmebehandling för att döda bakterier), separeras (skummjölk och grädde skiljs åt), standardiseras (skummjölk och grädde blandas till en bestämd fetthalt), homogeniseras (finfördelning av fettpar­tiklarna för att undvika att grädden samlas på ytan) och förpackas/datummärkas (bäst före-datum). Mjölken distribueras sedan, tillsammans med andra färskvaror[3], av meje­riet direkt till de enskilda butikerna. En effektiv och fungerande distributionsapparat anses av mejeriindustrin vara en nödvändig förutsättning för att kontinuerligt kunna leverera färsk mjölk till de enskilda butikerna inom den korta tid som krävs. Mjölken är en färskvara med en hållbarhet på upp till ca en vecka efter förpackning.

 

 

34.                                    Parterna hävdar att mjölk konkurrerar med andra måltidsdrycker, t.ex. läsk och mineralvatten. Den totala mängden dryck antas vara konstant över tiden (ca 500 liter per capita/år). Under de senaste åren har, enligt parterna, exempelvis Coca-Cola tagit betydande andelar på bekostnad av mjölken. Den ökande utbytbarheten mellan olika måltidsdrycker förklaras till stor del av förändrade måltidsvanor där en större del av konsumtionen numera sker utanför hemmet. När Arla planerar sin strategi för mjölk­försäljning sker detta med beaktande av konkurrensen från andra måltidsdrycker än mjölk.

 

 

35.                                    Enligt Konkurrensverkets uppfattning kan färsk dryckesmjölk från efterfrågesynpunkt avgränsas i förhållande till andra dryckesvaror. Konsumenterna särskiljer dryckes­mjölken från andra dryckesvaror och mjölken ingår på ett helt annat sätt än övriga dryckesvaror i hushållens dagliga inköp. Dryckesmjölk har ett helt annat näringsinne­håll än andra dryckesvaror. Färsk dryckesmjölk har också en betydligt kortare hållbar­het jämfört med andra drycker. Frågan om relevant produktmarknad på detta område behandlades av EU-kommissionen bl.a. i Coca-Cola Company/Carlsberg-ärendet (IV/M.833). Kommissionen ansåg därvid att det finns en särskild marknad för cola-drycker och att en övergripande marknad var kolsyrade läskedrycker. Mjölk ansågs överhuvudtaget inte tillhöra någon av dessa marknader.

 

 

36.                                    Sett utifrån konsumentsynpunkt är mjölk med olika fetthalt nära substitut till varandra. Även från utbudssidan föreligger möjlighet att skifta mellan tillverkning av mjölk med olika fetthalt. Någon sådan utbytbarhet i tillverkningen föreligger inte mellan mjölk och andra dryckesvaror. Speciella förhållanden gäller för ekologisk mjölk både från efterfråge- och utbudssynpunkt. Det är dock inte nödvändigt att skilja ut ekologisk mjölk från vanlig konsumtionsmjölk i detta ärende.

 

 

37.                                    Mot bakgrund av ovanstående finner Konkurrensverket att konsumtionsmjölk utgör en relevant produktmarknad.

 

 

38.                                    Beträffande färsk mjölk och grädde framhåller parterna att i princip all försäljning sker inom respektive mejeriföretags huvudsakliga upptagningsområde. Arla, liksom övriga mejeriföreningar i Sverige, distribuerar huvudsakligen själva färsk konsum­tionsmjölk, grädde och gräddprodukter samt vissa syrade produkter. Detta, i kombi­nation med andra faktorer, talar enligt parternas uppfattning för att de geografiska marknaderna för dessa produkter är mer lokala eller regionala än hela Sverige. Arlas distributionsområde omfattar i huvudsak södra och mellersta Sverige, förutom Skåne. Frågan om avgränsning av geografisk marknad för nämnda produkter behöver dock inte avgöras i detta ärende eftersom Arla har höga marknadsandelar både inom sitt distributionsområde och räknat på hela svenska marknaden.

 

 

Grädde och gräddprodukter

 

 

39.                                    Grädde och gräddprodukter omfattar färsk grädde, crème fraiche, gräddfil, matlag­ningsyoghurt, UHT-grädde samt färdiga såser. Drygt hälften av den totala volymen utgörs av färsk grädde. Färsk grädde pastöriseras på motsvarande sätt som färsk mjölk. Gräddprodukter såsom gräddfil, crème fraiche och matlagningsyoghurt syras med bakteriekulturer. Med undantag av UHT-produkter är grädde/gräddprodukter kylvaror med en hållbarhetsperiod i förpackning på mellan en och tre veckor. Grädde och gräddprodukter distribueras tillsammans med konsumtionsmjölk av mejerierna själva. Grädde och gräddprodukter består således av ett flertal olika produkter som var för sig kan utgöra en relevant produktmarknad. Konkurrensverket finner dock inte skäl att fördjupa analysen i denna del utan accepterar parternas avgränsning i detta ärende, vilket innebär att grädde och gräddprodukter utgör en relevant produktmark­nad. Beträffande relevant geografisk marknad gäller att all försäljning i princip sker inom respektive mejeriföretags huvudsakliga distributionsområde. Detta, i kombina­tion med andra faktorer, talar enligt parternas uppfattning för att den geografiska marknaden är mer lokal eller regional än hela Sverige. Frågan om avgränsning av geografisk marknad behöver dock inte avgöras, eftersom Arla har höga marknads­andelar både inom sitt distributionsområde och räknat på hela Sverige.

 

 

Syrade mjölkprodukter

 

 

40.                                    Syrade mjölkprodukter omfattar enligt parterna naturell och smaksatt filmjölk[4] och yoghurt, kvarg[5] och smaksatt kvarg (”fromage frais”)[6], färska/kylda desserter[7] samt cottage cheese[8]. Dessa produkter är normalt skedfasta. Många syrade mjölkprodukter finns med eller utan smaktillsats (t.ex. fruktsmak) och varierar i fetthalt[9]. Vissa s k functional food-produkter, t.ex. filmjölk av märket Bifilus, innehåller bakteriekulturer med dokumenterade fysiologiska hälsoeffekter. Drygt 90 procent av den totala voly­men syrade mjölkprodukter utgörs av filmjölk (ca 180 000 ton/år) och yoghurt (drygt 100 000 ton/år). Försäljningen av fruktyoghurt uppgår till ca 49 000 ton/år (inkl. fro­mage frais).

 

 

41.                                    Syrade mjölkprodukter är en kylvara som, beroende på produkt, har en hållbarhets­period i förpackning mellan ca en och fyra veckor. Även dessa produkter distribueras i regel av mejerierna själva, tillsammans med konsumtionsmjölk, grädde och gräddpro­dukter. Det förekommer emellertid att vissa syrade mjölkprodukter distribueras av grossister/detaljhandeln, t.ex. importerad fruktyoghurt.

 

 

42.                                    Den av parterna definierade relevanta produktmarknaden, syrade mjölkprodukter, be­står, enligt Konkurrensverkets mening, av ett antal olika relevanta produktmarknader, t.ex. filmjölk och naturell yoghurt, fruktyoghurt, färska/kylda desserter, kvarg (Kesella) och cottage cheese (Keso). En sådan snävare avgränsning stöds i huvudsak av uppgifter som kunder och konkurrenter lämnat till Konkurrensverket. Relevant geografisk marknad är Sverige för samtliga produktmarknader. Färska/kylda desserter samt kvarg och cottage cheese är dock jämförelsevis små produktmarknader varför de inte närmare behandlas i detta ärende.

 

 

Ost (hård/halvhård ost, specialost, bredbar ost)

 

 

43.                                    Av den totala mängden invägd mjölk i Sverige används ca 37 procent till ystmjölk, dvs. för tillverkning av ost. Ost är en färsk eller mognad produkt som erhålls efter sär­skild behandling av mjölk eller mjölkprodukter. Ost omfattar hård/halvhård skärfast och riven ost, specialost och bredbar ost, varav hård/halvhård ost svarar för nästan 85 procent av den totala konsumtionen av ost på den svenska marknaden. Inom respek­tive marknad finns ett antal olika osttyper. Hård/halvhård ost är, till skillnad från spe­cialost och bredbar ost, en ”bulkprodukt” som delvis produceras av överskottsmjölk. Olika ostsorter konkurrerar främst på snävare produktmarknader utifrån sina egenska­per och användningsområden. Vissa ostar används främst till frukostmat medan andra främst används till matlagning eller dessert. Det finns även stora skillnader i priser, som delvis beror på lagringstidens längd. En indelning i snävare produktmarknader skulle således kunna vara motiverad. För prövningen av detta ärende har den indel­ning parterna gjort i de relevanta produktmarknaderna hård/halvhård ost, specialost och bredbar ost bedömts vara rimlig. Den relevanta geografiska marknaden är hela Sverige.

 

 

44.                                    Ost tillverkas och säljs i olika fetthalter. I Sverige tillverkas ost vanligen av komjölk. Har ost framställts av mjölk från annat djurslag skall det anges på produkten i vilken mängd sådan annan mjölk har använts och från vilket djurslag mjölken kommer. Ost tillverkas vid s.k. ysterier. I Sverige finns 21 ysterier. Specialost och bredbar ost till­verkas normalt inte i samma ysteri.

 

 

45.                                    Till ett kilo hård/halvhård ost går det åt ca tio liter mjölk[10]. Efter pastörisering av mjölken tillsätts en bakteriekultur för att starta en syrningsprocess. För att få mjölkens fett och protein (kasein) att koagulera och för att göra ystning möjlig tillsätts löpe[11]. Därefter skiljs mjölkens fett och protein från vatten och vattenlösliga ämnen. Den stel­nade, koagulerade mjölken kan sedan behandlas vidare till olika typer av ost. Ostens konsistens, smak och utseende avgörs av mognads- och lagringsprocessen. Färsk ost smakar nästan ingenting, utan det är under mognadslagringen som smakämnena ut­vecklas. Lagringstiden varierar alltefter ostsort, från några veckor upp till ca ett år. Generellt kan sägas att ju längre lagringstid, desto starkare ost.

 

 

46.                                    För att skyddas mot uttorkning doppas stora, runda ostar i vax eller paraffin efter någon eller några veckor på ett färskostlager, medan kantfria ostar slås in i plastfilm direkt efter tillverkningen. Från färskostlagret flyttas ostarna till ett mognadslager. Som nämnts ovan varierar lagringstiden beroende på vilken osttyp det är fråga om och vilka smakegenskaper man vill erhålla. Många hårda/halvhårda ostar, t.ex. av typen Herrgård, finns ofta i olika varianter som t.ex. mild, mellanstark, extra lagrad och/eller mager.

 

 

47.                                    Ost har olika utseende (textur) beroende på vilken tillverkningsmetod som valts. Texturen kan vara grynpipig (t.ex. Svecia och Präst), rundpipig (t.ex. Grevé och Herr­gård) eller tät (t.ex. Cheddar och Hushåll).

 

 

48.                                    Specialost omfattar mögelost (vit, grön/vit och grön), samt annan specialost som t.ex. Fetaost, Rödkitt-ost, färsk Mozzarella, Getost och Ricottaost.

 

 

49.                                    Bredbar ost omfattar bredbar färskost (s k cream cheese)[12] och bredbar smältost (s k processed cheese)[13]. Bredbar färskost och bredbar smältost finns såväl i naturell form som med olika smaksättningar, t.ex. kryddor, räkor etc.

 

 

50.                                    Som framgått ovan har ost betydligt längre hållbarhetstid än många andra mejerivaror. Ost distribueras därför i regel av grossister/detaljhandeln. De tre blocken inom daglig­varuhandeln är också de största köparna av ost. En mindre del köps av andra dagligva­rugrossister, specialiserade grossister och bitningsföretag samt industri och storhus­håll.

 

 

Matfett

 

 

51.                                 Smör och margarin samt blandprodukter av dessa tillhör produktområdet matfett. Dessa produkter används i varierande utsträckning för matlagning, bakning och som smörgåspålägg. Smör tillverkas av grädde som syras och kärnas. Blandprodukter be­står av en blandning av animaliska och vegetabiliska fettämnen. Margarin tillverkas av vegetabiliskt fett (främst oljor), syrad skummjölk och vatten. I några sorter finns även animaliska fetter[14]. Smör och margarin i folie används i första hand vid matlagning och bakning medan bordsmargarin och blandprodukter främst används som smörgås­pålägg. Smör säljs till ett pris som är upp till 100 procent högre än priset för margarin.

 

 

52.                                 Parterna har framhållit att man är medvetna om att Konkurrensverket i tidigare beslut, (dnr 1329/93), funnit att smör utgör en egen relevant marknad. I nu aktuellt ärende finns dock enligt parterna ingen anledning att göra en sådan snäv avgränsning, efter­som MD Foods i princip inte är verksamt på den svenska marknaden. Enligt Konkur­rensverket finns det dock anledning att bedöma smör som en egen relevant produkt­marknad. Även margarin och blandprodukter bör för analysen indelas i två relevanta marknader nämligen margarin för bakning och matlagning (margarin i folie och flytande margarin) respektive margarin och blandprodukter för användning som smör­gåspålägg (bordsmargarin). Indelningen i tre relevanta produktmarknader är motive­rad både med hänsyn till den prisskillnad som råder mellan smör och margarin och att smör från efterfrågesynpunkt uppfattas som en separat marknad samt de olika an­vändningsområden som gäller för smör, margarin för bakning och matlagning samt bordsmargarin. Den relevanta geografiska marknaden är Sverige.

 

 

Ingredienser

 

 

53.                                    Ingredienser omfattar enligt parterna mjölkpulver, vasslepulver, kasein/kaseinater, ostpulver och glassmix. Smaksatta pulverprodukter säljs som färdiga produkter till slutkonsumenter och utgör därigenom inte ingredienser i egentlig mening. Av prak­tiska skäl behandlas dock smaksatta pulverprodukter tillsammans med övriga pulver­produkter.

 

 

54.                                    Mjölkpulver är torkad mjölk[15]. Mjölkpulver framställs när det finns ett överskott av in­vägd råmjölk. I Sverige är standarden s.k. low heat pulver medan det i de flesta andra länder, t.ex. Finland och Danmark, är standard med medium heat pulver. Low heat pulver har mer av de ursprungliga smakämnena kvar och används därför bl.a. för olika typer av mjölkdrycker. Mjölkpulver är en bulkvara med låg lönsamhet. Det används som insatsvara i produktion av glass, bageriprodukter, vällingprodukter och charkute­riprodukter m.m. Mjölkpulver kan i viss utsträckning ersättas av kondensmjölk och vasslepulver.

 

 

55.                                    Vasslepulver erhålls genom att vatten avlägsnas från vassle. Vassle är en biprodukt som uppstår vid framställning av ost. Vassle består av vatten och vattenlösliga när­ingsämnen t.ex. laktos, mineraler och vitaminer samt proteiner. Vassle har ett högt näringsvärde. Vassle används vid tillverkning av t.ex. mesost, messmör, välling och modersmjölksersättning och för att reglera konsistensen i olika produkter, t.ex. yog­hurt. Vasslepulver används även som tillsats i foder till grisar och kor.

 

 

56.                                    Kaseiner är den huvudsakliga beståndsdelen i mjölkproteinet (mjölkäggvita). Kaseiner framställs genom s.k. utfällning av skummjölk, genom tillsats av syra, mikrobiell syr­ning eller med hjälp av löpe eller andra mjölkkoagulerande enzymer. Kaseinater framställs genom torkning av kaseiner vilka behandlats med neutraliserande ämnen. Kaseiner och kaseinater används bl.a. som tillsats i mejeriprodukter och andra livsme­del, t.ex. i syfte att tillföra protein. Kaseiner och kaseinater tillhör samma marknad.

 

 

57.                                    Ostpulver tillverkas av mogen ost. Den mogna osten hackas, smälts, filtreras och pastöriseras, varefter den spruttorkas på motsvarande sätt som mjölkpulver. Ostpulver används t.ex. som tillsats i livsmedel och snacks.

 

 

58.                                    Glassmix säljs som färdig vara för framställning av mjukglass inom restaurang/stor­kök. Den huvudsakliga råvaran i glassen är kondensmjölk.

 

 

59.                                    Smaksatta pulverprodukter omfattar choklad- och cappuccinopulver. Genom att upplösa pulvret i en vätska erhålls en drickfärdig dryck, som till smak och konsistens liknar andra drickfärdiga choklad- och kaffedrycker. Smaksatta pulverprodukter säljs huvudsakligen som färdiga varor till detaljhandeln och storhushåll.

 

 

60.                                    Köpare av de olika pulverprodukterna är industrier och grossister på livsmedels-området. Av enkätsvaren i Konkurrensverkets undersökning framgår att de olika pul­verprodukterna i huvudsak inte är utbytbara. Av enkätsvaren framgår också att kun­derna anser att mjölkpulver, vasslepulver, kaseiner/kaseinater, ostpulver, glassmix och smaksatta pulverprodukter var för sig utgör relevanta produktmarknader. Sålunda fin­ner Konkurrensverket, i likhet med parterna, att nämnda indelning i relevanta pro­duktmarknader är lämplig. Den relevanta geografiska marknaden är Sverige.

 

 

Övriga specialprodukter

 

 

61.                                    Övriga specialprodukter består enligt parterna av icke kolsyrade fruktdrycker inklusive juice och nektar, fruktsoppa samt fruktkräm.

 

 

62.                                    Icke kolsyrade fruktdrycker omfattar juice, nektar, lättdryck, måltidsdryck och stilldrinks. Juice framställs av frukt och har den färg, arom och smak som är typisk för den frukt som används. Huvudingrediensen i juice är således fruktråvara, t.ex. apelsin eller äpple. Juice måste innehålla 100 procent råsaft. Juice omfattar även koncentrerad juice, dvs. råsaftkoncentrat, som kan spädas med vatten till ursprunglig styrka[16].

 

 

63.                                    Nektar framställs genom att vatten och olika former av socker tillsätts juice, koncen­trerad juice och/eller puré[17]. Råsafthalten i nektar skall motsvara en viss minsta mängd av den färdiga varan, som varierar beroende på vilken slags nektar det är fråga om. Även nektar förekommer i koncentrerad form.

 

 

64.                                    Lättdryck och måltidsdryck är frukt- eller bärkoncentrat med tillsats av sötningsmedel och som innehåller en mindre mängd råsafthalt än nektar.

 

 

65.                                    Stilldrinks (t.ex. MER, FESTIS och BRAVO svartvinbär) är en drickfärdig icke kolsyrad smaksatt dryck, som inte nödvändigtvis måste innehålla en minsta mängd fruktråvara.

 

 

66.                                    Den fruktdryck som mejeriföretagen tillverkar och säljer distribueras i regel genom företagens direktdistribution tillsammans med andra mejeriprodukter, t.ex. konsum­tionsmjölk. Fruktdryck distribueras emellertid även av grossister/detaljhandeln.

 

 

67.                                    Fruktsoppor och fruktkrämer är färska eller långtidshållbara fruktbaserade produkter som kan ätas utan vidare beredning[18]. Fruktsoppor och fruktkrämer smaksätts med t.ex. blåbär, nypon eller andra bär eller frukter. De fruktsoppor och fruktkrämer som mejeriföretagen tillverkar distribueras i regel genom företagens direktdistribution till­sammans med andra mejeriprodukter, t.ex. konsumtionsmjölk. Fruktsoppor och frukt­krämer distribueras emellertid även av grossister/detaljhandeln.

 

 

68.                                    Frågan om avgränsning av relevant produktmarknad beträffande icke kolsyrade fruktdrycker inklusive juice och nektar behandlades i Konkurrensverkets beslut 1997 angående mejeriernas samarbete i JO-Bolaget Fruktprodukter HB (Dnr 1327/93). Konkurrensverket konstaterade i sitt beslut att juice, nektar, stilldrinks, måltidsdrycker och saft visserligen uppvisade likheter som drycker, men att det också fanns bety­dande skillnader mellan dessa produkter, bl.a. vad avser prisnivå och användnings­område. Konkurrensverket konstaterade att lättdryck, måltidsdryck och stilldrink inte ingick i samma relevanta marknad som juice och nektar. Marknaden för juice och nektar skulle med hänsyn till bl.a. råvaruinnehåll och substituerbarhet kunna delas upp i två produktmarknader. För prövningen av ärendet var det emellertid inte nödvändigt att ta ställning till om juice och nektar ingick i samma marknad. Detta gäller även i nu aktuellt ärende, eftersom marknaden för nektar är jämförelsevis liten och Arlas mark­nadsandel är ungefär densamma om man räknar på juice och nektar eller enbart på juice. Den relevanta geografiska marknaden är Sverige.

 

 

69.                                    Parterna anger att fruktsoppor och fruktkräm utgör en separat relevant marknad. Konkurrensverket har inte anledning att i detta ärende ifrågasätta parternas uppfatt­ning. Denna uppfattning stämmer för övrigt väl överens med den som Konkurrens­verket slog fast i ovan nämnda ärende (Dnr 1327/93). Den relevanta geografiska marknaden är Sverige.

 

 

Dominansprövning och konkurrenstest

 

 

70.                Konkurrensverket har att bedöma huruvida företagsförvärvet skapar eller förstärker en dominerande ställning på den relevanta marknaden och om detta sker på ett sätt som väsentligt hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en ef­fektiv konkurrens på marknaden i fråga. Analysen syftar till att bedöma ett företags­förvärvs eventuella negativa påverkan på konkurrensen. Härvid beaktas ett flertal om­ständigheter, som delvis griper in i varandra

 

 

71.                                    En dominerande ställning har av EG-domstolen beskrivits som en stark ekonomisk ställning hos ett företag som gör det möjligt för företaget att hindra att effektiv kon­kurrens upprätthålls på en relevant marknad genom att medge företaget att i avsevärd utsträckning agera oberoende av sina konkurrenter och kunder och i sista hand kon­sumenterna. En dominerande ställning grundas i regel på ett flertal omständigheter som, tagna var för sig, inte nödvändigtvis behöver vara avgörande. Särskilt viktig är dock företagets marknadsandel. I det sammanhanget tillmäts även konkurrerande företags marknadsandelar betydelse. En hög marknadsandel får mindre betydelse om företaget möter konkurrens av ett eller flera andra företag med stor marknadsandel. Av hittillsvarande EG-rättslig praxis kan följande slutsatser dras[19]. En marknadsandel understigande 30 procent tyder inte på en dominerande ställning annat än under ex­ceptionella omständigheter och i ljuset av andra faktorer. Även procenttal mellan 30 och 40 ligger under den nivå som tyder på dominans. Enligt EG-rättslig domstols­praxis skapar en marknadsandel uppgående till 50 procent en presumtion för att före­taget i fråga har en dominerande ställning[20]. Skulle marknadsandelen överstiga 65 procent torde presumtionen för marknadsdominans bli nästan omöjlig att kullkasta, särskilt om de konkurrerande företagen är små eller av mindre betydelse.

 

 

72.                                    Andra faktorer som har betydelse för bedömningen av om en dominerande ställning föreligger är exempelvis finansiell styrka, inträdeshinder till marknaden, tillgång till insatsvaror, patent och andra immaterialrättigheter, teknologi och annan kunskaps­mässig överlägsenhet.

 

 

73.                                    Utifrån en samlad bedömning av marknadssituationen skall det uppskattas om kon-kurrenstrycket på marknaden, även efter att ett förvärv har genomförts, är tillräckligt för att upprätthålla en effektiv konkurrens.

 

 

Inköp av mjölkråvara

 

 

74.                                    Arla svarar för ca 65 procent av all insamlad mjölkråvara i Sverige. Inom Arlas insamlingsområde svarar Arla för i princip 100 procent av insamlad mjölkråvara. En­dast marginellt förekommer det att andra mejerier samlar in mjölkråvara från mjölk­bönder i området. Däremot förekommer det i begränsad utsträckning att Arla köper mjölkråvara från andra mejerier eller säljer mjölkråvara till dessa. Själva insamlings­arbetet utförs huvudsakligen med egna fordon, men externa åkerier utnyttjas i viss utsträckning. Arla har en dominerande ställning på marknaden för insamling/inköp av mjölkråvara. Det förekommer inte någon konkurrens om mjölkråvaran inom Arlas insamlingsområde och konkurrensen om mjölkråvaran på den svenska marknaden i övrigt är obetydlig. På motsvarande sätt är MD Foods dominerande på den danska marknaden beträffande insamling av mjölkråvara. MD Foods insamlar inte någon mjölkråvara i Sverige. Det torde inte heller vara sannolikt att MD Foods skulle starta sådan insamling. MD Foods är därmed inte heller en potentiell konkurrent till Arla på denna marknad.

 

 

75.                                    Samgåendet mellan Arla och MD Foods leder inte till att Arlas dominerade ställning förstärks.

 

 

Konsumtionsmjölk

 

 

Marknadens storlek och utveckling

 

 

76.                                    Totala försäljningsvärdet för konsumtionsmjölk (inkl. ekologisk mjölk) uppgick till ca 5 miljarder kronor i tillverkarledet 1998. Marknaden för konsumtionsmjölk är stagne­rande, den totala försäljningsvolymen sjönk med några procent mellan 1996 och 1998.

 

 

77.                                    Den helt övervägande delen av mejeriernas leveranser i Sverige går till detaljhandeln och i övrigt till storkök, restauranger etc. Mjölk tillhör gruppen baslivsmedel och har därmed en jämförelsevis låg priselasticitet.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

78.                                    Arlas marknadsandel uppgår till 61 procent räknat på hela den svenska marknaden. Övriga mejerier med marknadsandelar varierande mellan 5 och 16 procent räknat på hela Sverige är Milko Mejerier, Skånemejerier, Norrmejerier och NNP. Arlas mark­nadsandel inom det egna distributionsområdet (hemmamarknaden) uppgår till 96 pro­cent. Mindre än en procent av Arlas försäljning av konsumtionsmjölk sker utanför det egna distributionsområdet. Motsvarande förhållanden gäller i huvudsak för övriga mejeriföreningar. MD Foods marknadsandelar räknat på hela landet respektive på Arlas försäljningsområde uppgår till mindre än en procent. MD Foods marknadsandel på den danska marknaden uppgår till ca 94 procent. Förutom MD Foods mycket be­gränsade försäljning förekommer det ingen import av konsumtionsmjölk.

 

 

Etableringshinder

 

 

79.                                    Det kan konstateras att Sveriges EU-inträde har ökat importen av livsmedelsprodukter och att således motståndet mot utländska produkter successivt har minskat. Det finns därför inte någon anledning att ifrågasätta att denna utveckling även kommer att komma mejeriområdet till del, t.ex. har dagligvaruhandeln uttryckt intresse av att im­portera ekologisk mjölk från Danmark.

 

 

80.                                    Kravet på färskhet är utmärkande för konsumtionsmjölk. Konsumenterna kan genom datummärkningen (bäst före-datum) bedöma varans färskhet och butiker som har mjölk med äldre datum kan lätt förlora kunder. Det ställs höga krav på distributions­apparaten och mejeriföretagen tillämpar därför direktdistribution ut till butikerna. De färska mejerivarorna levereras 5-6 dagar i veckan och de kräver en omfattande han­tering och utrymme.

 

 

81.                                    Arlas "distributionsapparat" är en betydande konkurrensmässig fördel för företaget. Distributionsarbetet omfattar, förutom den fysiska transporten, emballagehantering och säljkårens hjälp med s.k. space management. Det senare betyder att Arla hjälper till med planering av butikens hyll- och kyldiskutrymmen för att öka omsättningen och lönsamheten i butiken. Arlas eget distributionsnät medger att företaget kan distri­buera nya produkter ut till butikerna till jämförelsevis låga merkostnader. Vid de kontakter Konkurrensverket har haft med kunder och konkurrenter har framkommit att "distributionsapparaten" är av strategisk betydelse. Tillgången till detta distributions­nät anses ha störst betydelse för möjligheterna att lansera nya produkter inom pro­duktområdet färska mejerivaror. Eftersom kostnaderna för detta distributionsnät är höga, är inträdeshindren betydande för nya företag som vill etablera sig på marknaden för konsumtionsmjölk och andra färska mejerivaror. Med hänsyn till produkternas karaktär och de jämförelsevis låga marginalerna krävs stora volymer under en längre tid för att uppnå en stabil etablering med tillräcklig lönsamhet.

 

 

82.                                    Parterna hävdar att dagligvaruhandeln kan utvidga sin distribution till att även omfatta konsumtionsmjölk. Det sker dock för närvarande nästan inte alls och det torde i så fall endast bli fråga om specialkvaliteter, t.ex. UHT-mjölk.

 

 

Köparnas marknadsställning

 

 

83.                                    Konsumtionsmjölk och övriga mjölkprodukter kräver särskild hantering och är utrym­meskrävande med behov av särskilda kylutrymmen. Butikerna har nästan undantags­löst bara en leverantör av konsumtionsmjölk. Butikerna frångår vanligtvis inte den leverantör/mejeriförening inom vilkens område butiken är belägen. Undantagsvis kan detta ske i föreningarnas ytterområden. Dagligvaruhandeln har hittills inte utövat sin köparmakt genom att "spela ut" de olika mejeriföreningarna mot varandra.

 

 

84.                                    På storhushållssidan har intresset att pröva alternativa leverantörer avseende konsum­tionsmjölk varit något större, men i huvudsak sker inte heller på detta område några "gränsöverskridanden" i konkurrens mellan olika mejeriföreningar.

 

 

Faktisk konkurrens

 

 

85.                                    Arla har höga marknadsandelar både räknat på hela Sverige och räknat på Arlas distributionsområde. Övriga mejeriföreningar har betydligt lägre marknadsandelar räknat på hela Sverige, men höga marknadsandelar på sina respektive distributionsom­råden. Arla, liksom övriga mejeriföreningar, säljer begränsade volymer konsumtions­mjölk utanför sitt distributionsområde. Arla uppfattas bland övriga mejeriföretag som prisledare på marknaden för konsumtionsmjölk. Kravet på ett omfattande distribu­tionsnät utgör ett betydande inträdeshinder. Importen av konsumtionsmjölk är margi­nell och konkurrensen mellan de svenska mejeriföreningarna är begränsad. Arla be­döms därför ha en dominerande ställning på den svenska marknaden för konsum­tionsmjölk oavsett om den geografiska marknaden definieras som Arlas distributions­område eller hela Sverige. MD Foods försäljning på den svenska marknaden uppgår till mindre än en procent. Det förekommer således endast en mycket begränsad "överlappning" på denna produktmarknad.

 

 

Potentiell konkurrens

 

 

86.                                    Det kan konstateras att marknaden för konsumtionsmjölk är vikande. Vanlig konsum­tionsmjölk tillhör gruppen generiska produkter. Utmärkande för generiska produkter är att produktkvaliteten inte varierar mellan de tillverkande företagen och att priset utgör den viktigaste konkurrensparametern. Förutsättningen för MD Foods att som fristående företag slå sig in på den svenska marknaden är därför att företaget kan er­bjuda handeln lägre priser. Eftersom mjölk har jämförelsevis låga marginaler och till­verkningskostnaderna är ungefär desamma i Danmark och i Sverige torde det inte fin­nas något större utrymme för prissänkningar från MD Foods sida. Därtill kommer de höga etablerings- och distributionskostnaderna för att börja leverera konsumtions­mjölk. Produkternas korta hållbarhet med endast sju dagar mellan förpackningsdag och "bäst före-dag" medför krav på en omfattande direktdistribution ut till butikerna. Handeln har också uppvisat motstånd mot att utöka sortimentet av mejerivaror med andra produkter än de som har ett "mervärde" från konsumentsynpunkt och som kan förbättra butikernas lönsamhet. Vanlig konsumtionsmjölk har vanligtvis inte dessa egenskaper. Det torde inte heller vara lönsamt att starta tillverkning i Sverige med tanke på den sjunkande efterfrågan. Nämnda förhållanden pekar på att den potentiella konkurrensen från MD Foods är begränsad. Å andra sidan kan distributionskostna­derna komma att minska på sikt till följd av de förbättrade transportförutsättningar som bl.a. Öresundsbron kan medföra. Sammantaget finner dock Konkurrensverket att MD Foods inte utgör en stark potentiell konkurrent på den svenska marknaden för konsumtionsmjölk.

 

 

Slutsats

 

 

87.                                    Samgåendet mellan Arla och MD Foods medför inte en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens på marknaden för konsumtionsmjölk.

 

 

Grädde och gräddprodukter

 

 

Marknadens storlek och utveckling

 

 

88.                                    Försäljningen av grädde och gräddprodukter var ca 2,3 miljarder kronor åren 1998/99. Den totala försäljningen i Sverige har - till skillnad mot försäljningen av mjölk - ökat under senare år, motsvarande ca 7 procent sedan åren 1996/97. Importen av grädde och gräddprodukter är obetydlig.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

89.                                    Arlas marknadsandel räknat på hela Sverige är 60 procent och räknat på Arlas distributionsområde (hemmamarknad) 92 procent. Arla säljer endast ca 2 procent av totala försäljningsvolymen utanför hemmamarknaden. Övriga mejeriföreningar har marknadsandelar som uppgår till 12 procent eller mindre räknat på hela Sverige. Andelarna inom respektive mejeriförenings distributionsområde är betydligt högre och är i nivå med de som gäller för Arla. MD Foods marknadsandel i Sverige understiger en procent. MD Foods marknadsandel i Danmark överstiger 65 procent.

 

 

Faktisk/potentiell konkurrens

 

 

90.                                    Färsk grädde är den volymmässigt största produkten inom produktområdet. Grädde och gräddprodukter distribueras tillsammans med konsumtionsmjölk av mejerierna själva. Arla har en dominerande ställning på sin hemmamarknad och även räknat på hela Sverige. MD Foods har endast sålt begränsade kvantiteter i Sverige (mindre än 1 procent). Transportkostnadernas andel av försäljningspriset är lägre än för konsum­tionsmjölk och färskhetskravet är inte lika starkt för flera olika gräddprodukter. Import förekommer därför i viss omfattning. Distributionen av sådan grädde sker via grossist. Det potentiella konkurrenstrycket från MD Foods och från andra företag inom landet och utanför Sverige torde därför vara högre än vad som gäller för konsumtionsmjölk. Samdistributionen med konsumtionsmjölk och andra mejerivaror ut till butikerna ger dock konkurrensfördelar för Arla och motverkar därigenom den potentiella konkur­rensens genomslag. Det potentiella konkurrenstrycket från MD Foods sida torde ej heller komma att påverkas av eventuellt sänkta distributionskostnader i framtiden. Förlusten av potentiell konkurrens till följd av samgåendet mellan Arla och MD Foods är därför inte av den omfattningen att Arlas dominerande ställning förstärks.

 

 

Slutsats

 

 

91.                                    Samgåendet mellan Arla och MD Foods medför inte en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens på marknaden för grädde och gräddprodukter.

 

 

Filmjölk och naturell yoghurt

 

 

Marknadens storlek och utveckling

 

 

92.                                    Den totala försäljningen av filmjölk och naturell yoghurt uppgick till ca 1,8 miljarder kronor åren 1998/99. Försäljningen ökade under 1997/98 men sjönk åter 1998/99. Någon tendens i försäljningsutvecklingen går således inte att utläsa beträffande de senaste åren. Import av filmjölk och naturell yoghurt förekommer endast i begränsad omfattning.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

93.                                    Arlas marknadsandel i Sverige uppgår till 62 procent. Övriga mejeriföreningar har marknadsandelar från några procent upp till 12 procent. MD Foods har ingen försälj­ning i Sverige, men svarar för ca 85 procent av försäljningen i Danmark.

 

 

Faktisk/potentiell konkurrens

 

 

94.                                    Filmjölk och naturell yoghurt distribueras av mejerierna tillsammans med konsum­tionsmjölk och grädde. Produkterna tillhör det traditionella bassortimentet för mejeri­varor, som i princip inte skiljer sig åt mellan tillverkande företag. Priset är det vikti­gaste konkurrensmedlet, förstärkt i någon mån med en lokal identitet. Dagligvaruhan­deln köper filmjölk huvudsakligen från den mejeriförening inom vars område butiken är belägen, men vissa nischprodukter, t.ex. Bollnäsfil och Verum hälsofil, kan köpas från andra mejeriföreningar. Arla säljer och distribuerar vissa av dessa nischprodukter som komplement i sitt eget distributionsområde. Till följd av företagets höga mark­nadsandel, och den begränsade konkurrensen från övriga mejeriföreningar och impor­ten, bedöms Arla ha en dominerande ställning på marknaden för filmjölk och naturell yoghurt.

 

 

95.                                    Hållbarheten för filmjölk och naturell yoghurt är dubbelt så lång som för mjölk (två till tre veckor) samtidigt som transportkostnadernas betydelse är mindre. Förutsätt­ningarna för potentiell konkurrens är därigenom goda. Viss grossistdistribuerad yog­hurt importeras i konkurrens med Arla, men den totala importen av filmjölk och natu­rell yoghurt är av liten omfattning, bl.a. till följd av de kostnadsfördelar som samdis­tributionen tillsammans med konsumtionsmjölk ger de inhemska mejeriföreningarna. Den potentiella konkurrensen från MD Foods är begränsad och torde inte öka nämn­värt, även om distributionskostnaderna skulle sjunka i framtiden.

 

 

Slutsats

 

 

96.                                    Samgåendet mellan Arla och MD Foods medför inte en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens på marknaden för filmjölk och naturell yoghurt.

 

 

Fruktyoghurt

 

 

Marknadens storlek och utveckling

 

 

97.                                    Den totala försäljningen av fruktyoghurt uppgår till ca 800 miljoner kronor och det är en växande marknad. Importen av fruktyoghurt har ökat sedan mitten av 1990-talet och utgör för närvarande knappt 20 procent.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

98.                                    På marknaden för fruktyoghurt har Arla en marknadsandel om 54 procent i Sverige. Arla säljer fruktyoghurt till övriga lantbrukskooperativa mejeriföreningar för distribu­tion och försäljning på dessas respektive område för direktdistribution. Denna försälj­ning motsvarar 7 procent av försäljningen på den svenska marknaden. Vid sidan av mejeriföreningarna säljer det lantbrukskooperativa finska bolaget Valio fruktyoghurt på den svenska marknaden. Valio samarbetar med det franska företaget Sodiaal om varumärket Yoplait, medan Skånemejerier relativt nyligen har etablerat samarbete med det likaledes franska Danone. MD Foods har ingen försäljning på den svenska marknaden, men företaget har 96 procent av försäljningen av fruktyoghurt på den danska marknaden.

 

 

Etableringshinder

 

 

99.                                    Fruktyoghurt är en s.k. specialprodukt, varför distributionskostnadens andel av för­säljningspriset är jämförelsevis låg. Fruktyoghurt distribueras främst genom meje­riernas direktdistribution men även via grossister. Direktdistributionen utgör en kon­kurrensfördel som förstärks av tillgång till en etablerad säljkår. Andra viktiga konkur­rensmedel är starka varumärken och resurser för marknadsföringsinsatser. Det kan dock inte hävdas att inträdeshindren till fruktyoghurtmarknaden är lika höga som för t.ex. konsumtionsmjölk.

 

 

Faktisk och potentiell konkurrens

 

 

100.                                 De svenska mejeriföreningarna har under lång tid samarbetat om fruktyoghurt under gemensamma varumärken (Yoggi och Bärry). Konkurrensverket prövade detta samar­bete 1997 (Dnr 1328/93) och kom fram till att samarbetet var konkurrensbegränsande. Samarbetet beviljades dock ett s.k. avvecklingsundantag t.o.m. den 31 december 1999. Arla har därefter förvärvat varumärket Yoggi från de andra mejeriföreningarna och innehar således från och med den 1 oktober 1999 ensamt detta varumärke. På motsva­rande sätt har Milko förvärvat varumärket Bärry. Mejeriföreningarna säljer fortfarande i hög utsträckning dessa varumärken på sina respektive områden. Avvecklingsundan­taget har dock nyligen löpt ut och det är sannolikt att antalet konkurrerande varumär­ken samt dessas marknadsandelar kommer att öka. Det finns även ett antal stora ut­ländska mejeriföretag som är verksamma på den svenska marknaden i egen regi eller genom svenska mejeriföretag. Dessa företag bedöms ha resurser att expandera på den svenska marknaden om den bedöms som tillräckligt intressant, bl.a. med hänsyn till prisnivån. Det finns även andra europeiska mejeriföretag som kan utöva ett potentiellt konkurrenstryck på den svenska marknaden.

 

 

101.                                 Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedöms Arla i kraft av sin höga marknadsan­del för närvarande ha en dominerande ställning på marknaden för fruktyoghurt. Emellertid kan Arlas dominerande ställning till följd av bl.a. det upplösta samarbetet och en ökad import komma att reduceras.

 

 

102.                                 MD Foods har en stark ställning på den danska marknaden för yoghurt. Transport­kostnaderna för fruktyoghurt är jämförelsevis låga och MD Foods har verksamhet i Sverige som skulle kunna utökas med marknadsföring av fruktyoghurt. Dessa förhål­landen talar för att MD Foods är en potentiell konkurrent på den svenska marknaden. Denna potentiella konkurrens försvinner vid ett samgående med Arla. Förlusten av denna potentiella konkurrens bedöms dock vara av relativt liten betydelse jämförd med den faktiska konkurrens som utövas av såväl svenska som andra utländska före­tag på den svenska marknaden.

 

 

Slutsats

 

 

103.                                 Samgåendet mellan Arla och MD Foods medför inte en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens på marknaden för fruktyoghurt.

 

 

Ost (hård/halvhård ost, specialost, bredbar ost)

 

 

Marknadernas storlek och utveckling

 

 

104.                                 Försäljningen av hård/halvhård ost uppgår till ca 4,4 miljarder kronor i tillverkar/im­portledet. Försäljningen av specialost respektive bredbar ost uppgår till ca 500 miljo­ner kronor vardera. Volymmässigt svarar den hårda/halvhårda osten för ca 85 procent av den totala försäljningen medan andelen specialost är ca 5 procent och bredbar ost ca 10 procent. Den totala försäljningsvolymen hård/halvhård ost har i huvudsak varit oförändrad under senare år. Den svensktillverkade osten har tappat marknadsandelar till förmån för importerad ost framför allt från Holland (Gouda). Denna osttyp tillhör ett lågprissortiment. Importen svarar volymmässigt för ca 20 procent av den totala försäljningen av hårdost.

 

 

105.                                 Försäljningen av specialost och bredbar ost har uppvisat en mer positiv utveckling - en trend som förväntas bestå under de närmaste åren. Av den totala försäljningen av spe­cialost på den svenska marknaden är mer än 90 procent importerad. Liksom för hård/halvhård ost har importen ökat under de senaste åren. Även för bredbar ost gäller att importen är stor (ca 55 procent av försäljningen) och att den har ökat.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

106.                                 Arla tillverkar hård/halvhård ost vid åtta ysterier i Sverige. Arla hade en marknadsan­del om 51 procent åren 1998/99. MD Foods säljer begränsade volymer av hård/halv­hård ost i Sverige, t.ex. Gräddost, Danbo, Havarti, Hushållsost och Emmentaler. MD Foods försäljning motsvarar ca 3 procent av den totala försäljningsvolymen.

 

 

107.                                 De största konkurrenterna på hårdostmarknaden är Norrost och Skånemejerier med marknadsandelar på 10 - 15 procent. Norrost är ett av tre lantbrukskooperativa meje­riföreningar, Nedre Norrlands Producentförening (NNP), Norrmejerier och Milko, gemensamt ägt säljbolag. Respektive mejeriförening tillverkar hårdost, som mark­nadsförs och säljs genom bolaget. Utöver dessa företag finns ett antal mindre tillver­kare och importörer.

 

 

108.                                 Arlas marknadsandel på specialost är 13 procent och på bredbar ost endast en procent. MD Foods motsvarande marknadsandelar är 18 respektive 3 procent.

 

 

109.                                 De största konkurrenterna på specialost är tre importörer vars marknadsandelar enligt parterna uppgår till ca 10 procent vardera. Utöver dessa finns ett stort antal mindre importörer. Företagen på specialostmarknaden är i regel specialiserade på ett fåtal produkter/produkttyper och är därmed närmast att betrakta som nischföretag, vilka i och för sig kan vara starka på vissa segment. Även företag som i huvudsak är verk­samma på marknaden för hård/halvhård ost importerar specialost för att komplettera sitt sortiment.

 

 

110.                                 Arla tillverkar och säljer bredbar färskost i Sverige, dock inte bredbar smältost. Arlas bredbara färskost framställs i Arlas produktionsanläggning i Götene. Arlas försäljning utgör 90 ton och motsvarar ca 1 procent av totalmarknaden. MD Foods säljer både bredbar färskost och bredbar smältost i Sverige. MD Foods försäljning uppgår till ca 700 ton, vilket motsvarar ca 4 procent av den totala försäljningsvolymen. En knapp tredjedel av denna volym utgör legotillverkning för KF:s och ICA:s egna varumärken. De största konkurrenterna är Kavli AB och NNP med marknadsandelar på ca 20 pro­cent vardera samt Van den Bergh Foods AB och Kraft Freia Marabou AB med mark­nadsandelar på ca 10 procent vardera.

 

 

Etableringsmöjligheter/köparmakt

 

 

111.                                 Ett företag som avser att etablera tillverkning av ost i Sverige är beroende av tillgång till mjölkråvara, och måste således köpa denna från de blivande konkurrenterna, meje­riföreningarna, som också tillverkar och säljer ost. Detta innebär ett beroendeförhål­lande som kan vara hämmande för en nyetablering av produktion inom landet. Åt samma håll pekar det förhållandet att det finns stordriftsfördelar i tillverkningen som gör att en jämförelsevis stor volym (särskilt för hårdost) måste uppnås för att erhålla lönsamhet i produktionen.

 

 

Faktisk konkurrens/potentiell konkurrens

 

 

112.                                 MD Foods är Nordens största och Arla Nordens näst största osttillverkare. MD Foods har ett brett sortiment av både hård/halvhård ost och specialost. Ost distribueras vanli­gen via grossist och distributionskostnadernas andel av färdigvarupriset är lägre än för färska mejeriprodukter. Importandelen är betydande. MD Foods är etablerat i Sverige och företaget har resurser att utöka sin försäljning i Sverige. MD Foods är därigenom en faktisk konkurrent med potential att växa på den svenska marknaden. Genom sam­gåendet försvinner MD Foods som fristående konkurrent på den svenska marknaden.

 

 

113.                                 Samgåendet innebär en förstärkning av Arlas totala ostsortiment av hård/halvhård ost samt specialost genom att de två företagen säljer kompletterande såväl som konkurre­rande produkter. Arla har en fördel gentemot konkurrenter vid förhandlingar med dagligvarukedjorna genom att företaget redan i dagsläget har ett brett sortiment av mejeriprodukter och är huvudleverantör till en stor del av dagligvaruhandeln. Genom samgåendet kan Arla erbjuda handeln ett bredare ostsortiment, varför Arlas ställning som ostleverantör förstärks.

 

 

114.                                 Arla är den största aktören på marknaden för hård/halvhård ost och framhålls av konkurrenter vara prisledare på denna marknad. Övriga företag på den svenska mark­naden är betydligt mindre än Arla. Det största, Norrmejerier, har en marknadsandel som är mindre än en tredjedel jämfört med Arlas drygt 50 procent. Arlas marknads­andel är således tillräckligt hög för att skapa en presumtion för att dominans förelig­ger. Sammanslagningen med MD Foods innebär en mindre förstärkning av Arlas fak­tiska marknadsandel på den svenska marknaden (från 51 till 54 procent). Samman­slagningen innebär även en förstärkning av Arlas hela ostsortiment.

 

 

115.                                 Arla har dock på senare år tappat andelar till importerad hårdost och denna utveckling kan komma att fortsätta. Importosten håller ett lågt pris jämfört med likartade svenska ostar och konsumenterna efterfrågar den billigare importosten. Det finns en betydande faktisk och potentiell konkurrens från stora osttillverkare inom EU, främst holländska och tyska. Eftersom ost grossistdistribueras utgör inte Arlas direktdistributionssystem någon konkurrensfaktor av betydelse på marknaden för hårdost.

 

 

116.                                 MD Foods är det största företaget på den svenska marknaden för specialost och Arla är det näst största. Sammanslagningen med MD Foods innebär en förstärkning av Arlas faktiska marknadsandel på den svenska marknaden (från 13 till 31 procent). MD Foods har en betydande försäljning i Sverige på specialostmarknaden. Sammanslag­ningen innebär dessutom en förstärkning av Arlas sortiment av specialostar genom att de två företagen säljer såväl kompletterande som konkurrerande produkter. På vissa produktsegment blir även förstärkningen av Arlas marknadsandel betydande. Ingen av parterna är dock dominerande på den totala marknaden för specialost och den sam­manslagna enheten Arla/MD Foods kan heller inte hävdas uppnå en dominerande ställning på marknaden för specialost mot bakgrund av att det finns ett stort antal aktö­rer på marknaden. Även övriga företag har starka marknadsandelar på snävare mark­nadssegment. Importandelen kommer även efter samgåendet att vara betydande (ca 70 procent) och det finns ett stort antal leverantörer representerade på den svenska mark­naden.

 

 

117.                                 Både Arla och MD Foods har små marknadsandelar på marknaden för bredbar ost.

 

 

Slutsats

 

 

118.                                 Samgåendet mellan Arla och MD Foods medför inte att en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma en ef­fektiv konkurrens på marknaderna för hård/halvhård ost. Så vitt avser specialost och bredbar ost skapas inte genom samgåendet någon dominerande ställning.

 

 

Matfett (smör, margarin och blandprodukter)

 

 

Marknadernas storlek och utveckling

 

 

119.                                 Den totala försäljningen av smör på den svenska marknaden uppgår till ca 450 miljoner kronor i tillverkarledet. Försäljningen har sjunkit kraftigt under senare år eller med ca 20 procent mellan åren 1996/97 och 1998/99. Nära hälften av det tillver­kade smöret exporteras, främst till andra länder inom EU. Importen av smör är be­gränsad.

 

 

120.                                 Den totala försäljningen av margarin/blandprodukter på den svenska marknaden uppgår till ca 2,5 miljarder kronor i tillverkarledet. Därav svarar bordsmargarin för ca 1,5 miljarder kronor och margarin för bakning och matlagning för ca 1 miljard kronor. Även försäljningen av margarinprodukter har minskat under senare år, dock inte lika mycket som för smör. Mellan åren 1996/97 och 1998/99 sjönk den totala försäljnings­volymen med ca 5 procent.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

121.                                 Arlas marknadsandel för smör uppgick under 1998/99 till 75 procent. Genom att Arlas försäljning inte har minskat lika mycket som totalmarknaden har Arlas marknadsandel successivt ökat från 62 procent 1996/97 till dagens 75 procent. Övriga mejeriföretag har marknadsandelar som varierar mellan 6 och 10 procent. MD Foods försäljning av smör i Sverige uppgår till mindre än en procent. MD Foods är dominerande i Danmark med en marknadsandel som uppgår till närmare 100 procent.

 

 

122.                                 Arla och ett antal andra svenska mejeriföretag[21] har tidigare under lång tid samarbetat inom det gemensamt ägda bolaget AB Svenska Smör om bl.a. marknadsföring av mat­fett under de gemensamma varumärkena Svenskt Smör och Bregott[22]. I Konkurrens­verkets beslut 1997 (1329/93) fastslog verket att samarbetet stred mot 6 § KL, men med hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden för bordsmargarin beviljades ett undantag för samarbetet om varumärket Bregott t.o.m. den 31 december 2000. För Svenskt Smör beviljade Konkurrensverket ett s.k. avvecklingsundantag t.o.m. den 31 december 1999. Till följd av Konkurrensverkets beslut kan mejeriföretagen komma att utveckla och marknadsföra egna varumärken för smör[23]. I dagsläget finns bara ett varumärke för smör på den svenska marknaden.

 

 

123.                                 På produktmarknaden margarin i folie och flytande margarin är Van den Bergh Foods AB marknadsledare med en marknadsandel i storleksordningen 40 procent medan Arlas marknadsandel uppgår till endast några procent. På marknaden för bordsmar­garin har Arla en marknadsandel om ca 35 procent (Bregott och Lätt & Lagom). För­utom nämnda företag har även Carlshamns Mejeri AB (Carlshamns) en betydande marknadsandel på marknaden för bordsmargarin och dessutom har dagligvarukedjorna egna varumärken. MD Foods har ingen försäljning av margarinprodukter på den svenska marknaden.

 

 

Faktisk konkurrens/potentiell konkurrens

 

 

124.                                 Konkurrensen på marknaden för smör har historiskt varit begränsad till följd av samarbetet i Svenska Smör och det förhållandet att det inte förekommit någon import av betydelse. De olika mejeriföreningarna har inte i någon utsträckning konkurrerat utanför det område där de har direktdistribution. Arla är prisledare och har en domine­rande ställning på marknaden för smör. Eftersom MD Foods endast har en begränsad försäljning av smör på den svenska marknaden innebär samgåendet med Arla inte nå­gon märkbar minskning av den faktiska konkurrensen.

 

 

125.                                 Marknaden för bordsmargarin kännetecknas av en konkurrens mellan olika företags varumärken. De samarbetande mejerierna med varumärket Bregott är tillsammans marknadsledare. För samarbetet mellan mejerierna har Konkurrensverket beslutat om undantag till den sista december år 2000 . Utmanare till Bregott är Van den Berghs varumärke Lätta. Arla har även varumärket Lätt & Lagom medan Van den Berghs har varumärkena Flora och Nytta. Carlshamns tillverkar och säljer bl.a. Lättmargarin, Mjölkfritt margarin och Olivoljemargarin.

 

 

126.                                 Arla har inte någon dominerande ställning på marknaden för margarin som används för matlagning och bakning och samgåendet mellan Arla och MD Foods innebär ingen förändring av detta förhållande. På marknaden för bordsmargarin har Arla en stark ställning, men företaget möter konkurrens från Van den Bergh och Carlshamns samt från handelns egna varumärken, varför Arla inte kan sägas ha en dominerande ställ­ning på marknaden för bordsmargarin.

 

 

127.                                 Genom att samarbetet beträffande smör är upplöst och mejeriföreningarna förväntas utveckla egna varumärken kan konkurrensen komma att öka mellan mejeriförening­arna. Den totala marknaden för smör är dessutom nedåtgående i Sverige och en meje­riförening som avser att öka försäljningen inom landet måste räkna med att kunna er­bjuda handeln lägre priser. Alternativt till att expandera inom landet kan mejeriföre­ningarna välja att exportera smör.

 

 

128.                                 Transportekonomiskt eller kvalitetsmässigt föreligger inga avgörande hinder mot en ökad import av smör eller bordsmargarin från Danmark. Av betydelse är prisnivån i Sverige och gällande växelkurs samt förekomsten av ledig tillverkningskapacitet i Danmark. Från dagligvaruhandelns sida har framhållits att danska mejerier har kom­mit betydligt längre när det gäller ekologiska mejeriprodukter. Som ovan nämnts är dock marknaden för smör vikande och därtill är prisnivån lägre i Sverige än i Danmark. Det innebär att det potentiella konkurrenstrycket från MD Foods är begrän­sat. Därav följer att samgåendet mellan MD Foods och Arla inte leder till att Arlas dominerande ställning förstärks. På marknaderna för bordsmargarin respektive marga­rin för bakning och matlagning innebär inte samgåendet att en dominerande ställning uppkommer på någon av dessa marknader.

 

 

Slutsats

 

 

129.                                 Samgåendet mellan Arla och MD Foods medför inte en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens på marknaden för smör. Samgåendet leder inte till att en dominerande ställning uppkommer på marknaderna för bordsmargarin respektive margarin för matlagning och bakning.

 

 

Ingredienser

 

 

Marknadernas storlek

 

 

130.                                 Den sammanlagda försäljningen av samtliga pulverprodukter uppgår till ca 800 mil­joner kronor per år, därav utgör försäljningen av mjölkpulver ca 500 miljoner kronor. Försäljningen av vasslepulver uppgår till ca 100 miljoner kronor och glassmix till ca 85 miljoner kronor. Försäljningen av ostpulver, kaseiner och smaksatta pulverpro­dukter uppgår vardera till mellan 30 och 40 miljoner kronor per år.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

131.                                 Arla framställer mjölkpulver i Götene, Falkenberg, Kalmar, Kimstad och Visby. Produktionen uppgår till ca 35 000 ton mjölkpulver per år. Arlas försäljning i Sverige uppgår till 16 200 ton, vilket motsvarar ca 64 procent av den totala försäljningen på den svenska marknaden. MD Foods försäljning i Sverige uppgår till ca 3 100 ton, vilket motsvarar ca 12 procent av den totala försäljningsvolymen. Sammanlagt får således parterna en marknadsandel om ca 76 procent. Övriga företag på marknaden bl.a. Milko och NNP har marknadsandelar som understiger 10 procent.

 

 

132.                                 Arlas försäljning av vasslepulver uppgår till ca 4 900 ton, vilket motsvarar 47 procent av den totala försäljningen i Sverige. MD Foods försäljning i Sverige uppgår till 650 ton, vilket motsvarar ca 6 procent av den totala marknaden. Sammanlagt får parterna en marknadsandel uppgående till ca 53 procent. NNP och Norrmejerier har marknads­andelar i storleksordningen 20 procent vardera.

 

 

133.                                 Arla tillverkar och säljer ca 3 000 ton glassmix i Sverige genom det helägda dotter­bolaget Semper Foods AB. Arlas försäljning uppgår till ca 27 procent av den totala marknaden. MD Foods har en försäljning på den svenska marknaden som motsvarar ca 51 procent av den totala försäljningsvolymen. Parterna sammanlagda marknadsan­del blir 78 procent. Övriga leverantörer har små marknadsandelar, störst bland dessa är NNP med en marknadsandel uppgående till ca 10 procent.

 

 

134.                                 Arla tillverkar varken kaseiner/kaseinater eller ostpulver för den svenska marknaden. MD Foods marknadsandelar för kaseiner/kaseinater är 29 procent och för ostpulver 4 procent.

 

 

Arla har ca 76 procent av marknaden för smaksatta pulverprodukter. Arla och MD Foods kontrollerar gemensamt AM Foods K/S och AM Produktion K/B. Samarbetet inom dessa bolag omfattar produktion och försäljning av choklad- och cappuccino­pulver. MD Foods har ingen egen försäljning på svenska marknaden.

 

 

Köparmakt

 

 

135.                                 Ingredienser som mjölkpulver, vasslepulver, kasein/kaseinater, ostpulver och glassmix är globala handelsvaror som köps och säljs till världsmarknadspris. Det finns dagliga prisnoteringar för bl.a. mjölkpulver, ostpulver och vasslepulver. Det innebär att pri­serna är lätta att kontrollera och att de därmed tenderar att bli relativt lika över hela världen.

 

 

136.                                 Skummjölkspulver köps till gemensamt fastställda interventionspriser av olika s.k. interventionsorgan[24] eftersom det omfattas av EU:s interventionssystem.

 

 

137.                                 Köpare av olika pulverprodukter bekräftar att dessa produkter i huvudsak följer en in­ternationell prissättning och att priserna i huvudsak endast varierar med hänsyn till transportkostnaderna Samtidigt är dock närhet, leveranssäkerhet och produktkvalitet av stor betydelse för kunderna.

 

 

138.                                 Flertalet köpare av olika pulverprodukter med verksamhet i Sverige framhåller att man kan vända sig till alternativa leverantörer i t.ex. Tyskland och Holland om Arla/MD Foods skulle komma att genomföra oskäliga prishöjningar. Inköp från kon­tinentala leverantörer skulle innebära högre transportkostnader. Dessa kostnader utgör dock bara några få procent av försäljningspriset.

 

 

139.                                 I Sverige är s.k. low heat pulver vanligast beträffande mjölkpulver. I de flesta andra länder är medium heat vanligare. Alla de stora, kontinentala leverantörerna kan dock leverera low heat pulver eller de andra kvaliteter som svenska kunder efterfrågar.

 

 

Faktisk konkurrens/potentiell konkurrens

 

 

140.                                 Arla har till följd av sin höga marknadsandel (64 procent) en dominerande ställning på marknaden för mjölkpulver Denna ställning förstärks genom samgåendet med MD Foods. Det sammanslagna företaget får en marknadsandel på 76 procent. Å andra sidan har kunder uttalat att det finns goda möjligheter att välja alternativa leveran­törer i t.ex. Holland och Tyskland om Arla/MD Foods skulle komma att genomföra oskäliga prishöjningar. Köparna är i huvudsak stora företag som i viss utsträckning redan köper mjölkpulver från kontinentala leverantörer. Mjölkpulver utgör en global handelsvara med en transparent internationell prissättning. Samtidigt gäller speciella förhållanden genom det interventionssystem som tillämpas inom EU.

 

 

141.                                 Varken Arla eller MD Foods har var för sig en dominerande ställning på marknaden för glassmix. Genom samgåendet uppnår parterna tillsammans en marknadsandel om 78 procent. Samgåendet leder därigenom till att parterna uppnår en dominerande ställ­ning på marknaden för glassmix. Även på denna marknad har emellertid kunderna framhållit att man har stora möjligheter att välja alternativa leverantörer från t.ex. Tyskland och Holland om Arla/MD Foods skulle komma att höja priserna oskäligt mycket. Det ledande kundföretaget har dessutom stora möjligheter att utöva köpar­makt genom att det tillhör en stor internationell koncern. Uppgifter om priser på glassmix och ingående råvaror är lätt tillgängliga på världsmarknaden.

 

 

142.                                 På marknaden för vasslepulver har Arla en marknadsandel om 47 procent. På denna marknad finns konkurrens från andra företag med betydande marknadsandelar. Det innebär att Arla inte kan sägas ha en dominerande ställning på marknaden för vassle­pulver. Genom samgåendet med MD Foods får Arla/MD Foods en marknadsandel uppgående till 53 procent.

 

 

143.                                 På marknaden för smaksatta pulverprodukter samarbetar parterna genom ett gemen­samt tillverknings- och ett gemensamt försäljningsbolag. Parterna har med en mark­nadsandel uppgående till 76 procent en dominerande ställning på denna marknad. Samgåendet innebär dock inte någon förstärkning av denna dominerande ställning.

 

 

Slutsats

 

 

144.                                 Samgåendet leder inte till att en dominerande ställning uppkommer på marknaderna för kaseiner/kaseinater och ostpulver. På marknaden för vasslepulver kan det inte häv­das att det uppkommer en dominerande ställning som väsentligen hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens. På marknaden för glassmix uppkommer en dominerande ställning för Arla/MD Foods. Samgåendet bedöms dock inte medföra att en effektiv konkurrens väsentligen hämmas eller är ägnad att hämmas. På marknaden för mjölkpulver medför inte samgåendet en sådan förstärkning av Arlas dominerande ställning som väsentligen hämmar eller är ägnad att hämma en effektiv konkurrens. Arlas och MD Foods gemensamma dominerande ställning på marknaden för smak­satta pulverprodukter förstärks inte genom samgåendet.

 

 

Juice och nektar

 

 

Marknadens storlek och utveckling

 

 

145.                                 Den totala försäljningen av juice och nektar uppgår till ca 1,3 miljarder kronor. Den totala försäljningen av juice har haft en positiv volymutveckling under senare år medan den totala försäljningsvolymen för nektar har sjunkit. Den totala försäljnings­volymen för nektar utgör dock endast något mer än 10 procent av den totala juiceför­säljningen.

 

 

Företagens marknadsandelar

 

 

146.                                 Arla har 40 procent av marknaden för juice och nektar. Arla tillverkar dessutom juice för JO-Bolagets räkning som säljs till övriga lantbrukskooperativa mejeriföreningar. Denna försäljning motsvarar 11 procent av totala försäljningen på den svenska mark­naden. MD Foods har en begränsad egen försäljning av juice i Sverige, motsvarande en marknadsandel på mindre än en procent. Därutöver legotillverkar MD Foods juice åt detaljhandeln motsvarande ca 4 procent av den totala försäljningen av juice. Övriga aktörer på marknaden för juice och nektar är bl.a. Procordia Foods med varumärkena BOB och Önos samt dagvaruhandelns egna varumärken och fristående importerande företag.

 

 

Faktisk/potentiell konkurrens

 

 

147.                                 Arla och Skånemejerier samarbetar i ett gemensamt bolag, JO-Bolaget Fruktprodukter HB (”JO-Bolaget”). Samarbetet inom JO-Bolaget omfattar inköp, produktion och marknadsföring av fruktdrycker (samt fruktsoppor och fruktkrämer) under de varu­märken som JO-Bolaget äger[25] eller förfogar över som licenstagare[26] på den svenska marknaden. Samarbetet omfattar juice, nektar, fruktsoppor och fruktkrämer.

 

 

148.                                 JO-Bolaget har ingen egen tillverkning utan köper in de produkter Arla respektive Skånemejerier tillverkar för att med visst pålägg för finansiering av t.ex. marknads­föringsaktiviteter sedan sälja tillbaka dem till Arla och Skånemejerier, vilka sedan var för sig säljer produkterna. Även andra mejeriföretag, t.ex. Gefleortens Mejeriförening, Milko, NNP och Norrmejerier, köper produkter från JO-Bolaget för att komplettera sitt sortiment.

 

 

149.                                 Konkurrensverket prövade år 1997 detta samarbete (Dnr 1327/93). I beslutet analyse­rades konkurrensförhållandena på ovannämnda marknader varför delar av beslutet återges i det följande.

 

 

150.                                 Av beslutet framgick att Arla och Skånemejerier genom samarbetet hade en mark­nadsandel på juicemarknaden på 62 procent. Samarbetet bedömdes även medföra risk för effekter på övriga marknader, där företagen hade stora marknadsandelar som mat­fett, fruktyoghurt och ost. Konkurrensverket konstaterade vidare att dagligvaruhandeln under senare år hade gjort vissa satsningar på egna varumärken. Handelsägda varu­märken bedömdes kunna öka mellanmärkeskonkurrensen genom att de underlättade för små leverantörer att etablera sig som legotillverkare och, trots mindre resurser, konkurrera med ledande producenter. Handelsägda varumärken bedömdes dock även kunna tränga undan mindre leverantörer. Alla de tre blocken hade egna varumärken avseende juice. De handelsägda varumärkena hade relativt låga marknadsandelar men de bedömdes ändå utgöra ett konkurrenstryck av betydelse genom att de skulle kunna växa om prisnivåerna steg.

 

 

151.                                 Förutom handelns egna märken bedömdes Procordia vara en stark konkurrent även om företagets marknadsandel var betydligt mindre än JO-Bolagets, nämligen ca 20 procent av juicemarknaden. Detta företag hade höga marknadsandelar på angränsande produktsegment (nektar samt fruktkräm och fruktsoppor) varför det fanns skäl att anta att företaget hade potential att ta marknadsandelar på juicemarknaden om JO-Bolaget skulle höja sina priser.

 

 

152.                                 Parterna anförde att det inte finns några restriktioner för import eller tullhinder och handeln framhöll att konkurrenstrycket på marknaden för juice var hårt och att det ökat under senare år.

 

 

153.                                 Med beaktande av ovanstående beviljade Konkurrensverket undantag för samarbetet i JO-Bolaget t.o.m. den 31 december 2002.

 

 

154.                                 Utvecklingen sedan 1997 har inneburit att JO-Bolaget har tappat marknadsandelar till dagligvaruhandelns egna märken. JO-Bolaget har för närvarande ca 55 procent av för­säljningen av juice och nektar till dagligvaruhandeln (exklusive servicehandeln), därav motsvarar Arlas försäljning ca 40 procent. Mot bakgrund av att inträdesbarriärerna bedöms vara låga och att det finns en faktisk konkurrens från bl.a. Procordia och dag­ligvaruhandelns egna varumärken görs bedömningen att Arla inte har en dominerande ställning på den svenska marknaden för juice och nektar.

 

 

155.                                 MD Foods marknadsandel på den svenska juice marknaden är liten. MD Foods legotillverkar dock även juice för dagligvaruhandelns räkning. Denna säljs således i konkurrens med JO-Bolagets och Arlas produkter. Genom samgåendet förlorar dag­ligvaruhandeln således en fristående legotillverkare. Dagligvaruhandeln anser dock att MD Foods kan ersättas med andra legotillverkare varför förlusten av MD Foods som fristående legotillverkare inte bedöms medföra en sådan förstärkning av Arlas position på den svenska marknaden att dominans uppstår.

 

 

Slutsats

 

 

156.                                 Samgåendet mellan Arla och MD Foods leder inte till att en dominerande ställning skapas på marknaden för juice och nektar.

 

 

Fruktsoppor och fruktkräm

 

 

157.                                 Den totala försäljningen av fruktsoppor och fruktkrämer uppgår till ca 350 miljoner kronor. Arlas marknadsandel beträffande fruktsoppor och fruktkräm uppgår till ca 20 procent. MD Foods har ingen försäljning på den svenska marknaden. Dominerande på denna marknad är Procordia Foods AB. Samgåendet mellan Arla och MD Foods leder inte till att en dominerande ställning skapas.

 

 

SLUTSATS

 

 

158.                                 Med beaktande av vad som ovan anförts gör Konkurrensverket den bedömningen att det anmälda samgåendet mellan Arla och MD Foods inte medför sådana negativa ef­fekter som avses i 34 § KL på någon av de i ärendet relevanta marknaderna.

 

 

159.                                 Samgåendet skall därför lämnas utan åtgärd.

 

 

________________________________

 

 

Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit Olof Pontusson. I den slutliga handläggningen har också konkurrensrådet Ulf Malmström, byråchefen Karin Sjökvist och konkurrenssakkunniga Maria Bernhardsson deltagit.

 

 

Ann-Christin Nykvist

 

 

 

 

Olof Pontusson

 

Detta beslut lagras elektroniskt hos Konkurrensverket.



[1] Smaksatt mjölk är mjölk som blandats med något annat livsmedel eller smakämne, t.ex. kakao. För att kallas för t.ex. chokladmjölk måste mjölken/mjölkprodukten utgöra en övervägande del av den sammansatta varan. Smaksatt mjölk kan vara antingen färsk eller UHT-behandlad.

[2] UHT-mjölk (UHT står för ultrahög temperaturbehandling) är mjölk som värms upp och sedan snabbt kyls ned igen eller som steriliseras på annat sätt för att bli hållbar för en längre tid. Även UHT-mjölk finns med olika fetthalter.

[3] Konsumtionsmjölk, grädde och gräddprodukter samt syrade mjölkprodukter distribueras tillsammans med matfett,  fruktdrycker, fruktsoppor och fruktkrämer, oaktat att de senare har en längre hållbarhetstid än konsumtionsmjölk och andra färskvaror.

[4] Den typ av filmjölk som säljs och konsumeras i Sverige tillverkas, förutom i Finland och Norge, inte utomlands.

[5] Kvarg (t.ex. av märket Kesella) är en typ av syrad färskost med låg fetthalt som främst används för bakning och matlagning. Kvarg är således framför allt ett substitut för andra matlagningsprodukter som grädde och matfett, men används även t.ex. på smörgås.

[6] Fromage frais, t.ex. produkter av märket Petits Filous (Valio), Safari (Valio) och Arlas Yunior Rymddessert, är en vispad och smaksatt kvargprodukt.

[7] Färska/kylda desserter inkluderar t.ex. produkter av märket RisiFrutti (Procordia), färdig choklad- och vaniljpudding m.m. Dessa produkter är i regel placerade i butikernas kyldisk i anslutning till andra mjölkbaserade produkter och kan normalt konsumeras utan vidare beredning.

[8] Cottage cheese (t.ex. av märket Keso) är en lågpastöriserad färskost (dvs. ost som är avsedd att förtäras utan föregående mognadslagring) som består av distinkta ostkorn med grädde. Keso finns såväl naturell som smaksatt och används i regel som tillbehör på smörgås eller till annan mat.

[9] Regler om syrade mjölkprodukter finns bl. a i Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1984:7) med föreskrifter och allmänna råd om mjölk m.m. och Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1994:13) med föreskrifter och allmänna råd om hantering av mjölk och mjölkbaserade produkter med senare tillägg och ändringar, omtryckt i SLV FS 1998:41.

[10] Avräkningspriset för råmjölk i Sverige är knappt 3 kronor. Enbart råvarukostnaden för tillverkning av svensk ost uppgår således till ca 30 kronor/kilo färdig ost.

[11] Löpe är ett enzym som finns naturligt i kalvmagar där det bryter ned modersmjölken så att näringsämnena kan tillgodogöras.

[12] Bredbar färskost karaktäriseras av en jämn konsistens, gräddig smak och högt vatteninnehåll. Fetthalten i olika bredbara färskostar varierar mellan ca 6 och 40 procent. Exempel på bredbar färskost är ost av märket Philadelphia (Kraft), Boursin (Besnier) och Crème Bonjour (Van den Bergh).

[13] Smältost tillverkas av hårdost som hettas upp så att den smälter samt blir mjuk och tillsätts konsistensreglerande smältsalter. Genom upphettningen förhindras smältosten från att mogna. Exempel på bredbar smältost är ost av märket Kavli (Orkla/Procordia). Även messmör och mesost är en form av smältost. I Sverige är det huvudsakligen NNP som tillverkar och säljer messmör och mesost.

[14] Inom EU finns gemensamma regler för fetthalten m.m. i bredbara fetter, se Rådets förordning (EG) nr 2991/94 av den 5 december 1994 om regler för bredbara fetter (EGT nr L 316, 9.12.1994, s 2).

[15] Mjölkpulver erhålls när vatten avlägsnas från pastöriserad mjölk och/eller grädde genom att mjölken möter het luft i ett torktorn.

[16] Regler om fruktdrycker finns bl.a. i Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1993:22) med föreskrifter och allmänna råd om juice och nektar m.m.

[17] Puré är passerad skalad eller oskalad frukt där fruktsaften inte avlägsnats.

[18] Pulversoppor och pulverkrämer konkurrerar i hög grad med färdigberedda fruktsoppor och fruktkrämer. Parterna har dock i denna anmälan inte inkluderat dessa produkter i marknaden för fruktsoppor och fruktkrämer.

[19] Se även prop. 1992/93:56, s. 85.

[20] Se mål C- 62/86 AKZO Chemie B.V./Europeiska kommissionen, []REG. 1991 s.I-3359

[21] Falköpings Mejerier, Gefleortens Mejeriförening, Milko, NNP, Norrmejerier samt Skånemejerier. Svenska Mejeriers Riksförening innehade de nationella varumärkesrättigheterna.

[22] Samarbetet omfattade ursprungligen även varumärket Lätt & Lagom, vilket Arla övertog med verkan från och med den 1 juli 1997.

[23] I fortsättningen kommer beteckningen Svenskt Smör att kunna användas av mejeriföretagen som en ”kvalitetsstämpel/sigill” på att det är fråga om smör som tillverkats av svensk råvara.

[24] Se Rådets förordning (EG) nr 12551999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av markanden för mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 160, 26.6.1999, s 48)

[25] JO-Bolaget äger varumärkena JO, GOD MORGON, BRAVO, FRUKTERNAS NEKTAR och TRENTA.

[26] JO-Bolaget förfogar genom licensavtal över varumärkena TROPICANA och DEL MONTE.